Krönika: Vad väntar härnäst?
Magister Grafström ser Fenway Sports Group strukturera om i toppen av hierarkin och undrar om John Henry och Tom Werner vet vad de håller på med.
Liverpool FC är en klubb som lyckats åstadkomma stora saker, och en nyckelingrediens i denna framgångssaga har varit kontinuitet. Från Bill Shankly och framåt hela vägen till Graeme Souness fick för sig att bryta med de gamla traditionerna fanns det en röd tråd kring allt om hur Liverpool skulle spela, skötas och vara. The Liverpool Way.
Vi vet alla alltför väl hur vår moderna historia ser ut, och namn som George Gillett, Tom Hicks, Christian Purslow och Roy Hodgson kan skapa mardrömmar hos många Liverpoolsupportrar. I oktober 2010 kom en förändring som skulle föra klubben in på rätt spår igen. Ut med Hicks och Gillett, in med Fenway Sports Group och duon John Henry och Tom Werner.
I nära anslutning till detta anställdes Damien Comolli, först i rollen ”Director of football strategy” för att några månader senare befordras till ”Director of football”. Rollen i sig är väldigt laddad i England, där traditionen snarare hävdar att det är managern som skall vara likt en diktator och fatta alla beslut på alla nivåer. Fenway Sports Group ansåg inte detta vara en fungerande modell, och med tanke på att Hodgson då var manager har jag full förståelse för att de inte ville att den mannen skulle sitta inne med så mycket makt och inflytande som den klassiska managerrollen i engelsk fotboll tenderar att ha.
Comolli, om jag har förstått det hela rätt, fick rollen att vara personen som skulle vara kontinuiteten personifierad. Spelare och till och med managrar kommer och går, men klubbens filosofi skulle genomsyra hela verksamheten och på toppen med ett dagligt övergripande ansvar för att detta fungerade var tanken att det skulle sitta en ”Director of football”. Det vill säga Comolli. Sedan några timmar tillbaka har nu Liverpool en vakans på denna post.
Vilket betyder att någonting måste ha gått alldeles åt helvete fel. Om personen med det övergripande ansvaret för föreningens filosofi får sluta efter att ha varit anställd i 18 månader, och haft sin nuvarande roll (eller titel, det hela känns en smula oklart) ännu kortare tid än så, vad säger det om kontinuiteten? Hur är det tänkt att ledningsstrukturen i Liverpool skall se ut i framtiden?
Jag är inte säker på att Fenway Sports Group visste vilken väg de var på väg att ta, utan snarare skapade en struktur de var bekanta med från den amerikanska idrotten. Där finns det inte en allsmäktig individ som motsvarar managern i engelsk fotboll, utan en mer demokratisk modell som ändå bottnar i någon form av hierarki (tränare-general manager-ägare). I ett försök att återskapa detta skapades alltså först rollen ”Director of football strategy” och sedermera ”Director of football”. Denna roll är nu alltså vakant, och så här långt verkar det finnas mer eller mindre kvalificerade gissningar på vem som skulle ta upp Comollis mantel (twittertipsen säger David Dein, som haft en liknande roll i Arsenal). Frågan är dock om Fenway Sports Group ens tänker ersätta Comolli, eller om de förändrar strukturen ännu en gång?
Tydligt är i alla fall att ägarna inte var nöjda med Comollis jobb, och missnöjet var alltså så stort att han fick gå redan efter 18 månader. Visst, fransmannen själv har fått säga att han lämnar på grund av familjeskäl och att det hela sker i en överenskommelse, men många kommentarer från framför allt Tom Werner antyder att det snarare rör sig om att Fenway Sports Group sparkat Comolli. Varför fick han då lämna posten så tidigt?
Mycket pengar för begränsad kvalitet. Andy Carroll 35 miljoner. Stewart Downing 20 miljoner. Jordan Henderson 16 miljoner. Tre tunga skäl till varför Comollis facit på transfermarknaden ser allt annat än bra ut. Visst, Kenny Dalglish har i dag gått ut och sagt att han godkänt varenda spelare som Comolli värvat till klubben, men över 70 miljoner pund har spenderats på spelare som levererat klart under en förväntad nivå.
Supporterfaktorn. Om Fenway Sports Group skall visa upp en drivkraft inför supportrarna och peka ut att resultaten inte är tillräckliga behöver de göra ändringar. De kan inte lägga sig i hur truppen ser ut i dagsläget, och några radikala förändringar i verksamheten är svåra att få till på kort sikt så alternativen är egentligen två. Antingen sparkar du managern, eller så sparkar du fotbollsdirektören. Många ägare har i det här läget inte ens två alternativ, utan har bara som val att sparka managern. Liverpool har, tack vare Fenway Sports Group, både en manager och en fotbollsdirektör, varav den ena är en levande legend i klubben. Reaktionerna på att sparka Dalglish är Henry och Werner inte redo att ta, vilket innebär att det säkrare kortet spelas ut och fransmannen som sitter på en roll de flesta ändå är skeptiska till får lämna.
Suarezaffären. Kring den här historien finns det hur mycket som helst att säga, men Henry och Werner kan knappast vara nöjda med hur klubben hanterat den på egentligen någon nivå. Även i den här historien måste någon bära hundhuvudet, och jag kan tänka mig att rollen Comolli spelade i Suarezhärvan knappast är till fransmannens fördel. Oavsett vad som är rätt och fel i vad som hände med Suarez verkar det tämligen idiotiskt att som Comolli mer eller mindre bokstavera till domartrion vad Suarez sagt att han sade till Evra. Om historierna jag har läst stämmer skall Comolli i detta läge till och med bokstaverat ordet ”negro” till domarna så de kunde få med det i sin rapport… Skuldfrågan lagd åt sidan, ur perspektivet att du som direktör för en verksamhet skall arbeta utifrån dess intressen är detta snedsteg från Comollis sida av så grov art att det i sig skulle kunna vara skäl till uppsägning.
Slutligen måste en annan sak också kommenteras. Val av tidpunkt. Om två dagar spelar Liverpool en semifinal i FA-cupen mot Everton på Wembley. En hopplös ligasäsong kan sluta med tre Wembleybesök, och kanske till och med två titlar. Det ÄR ett steg i rätt riktning, hur man än vrider och vänder på det. Är förutsättningarna för Liverpools spelare och ledare optimala när ägarna svingar yxan i de egna leden dagarna före semifinalen? Tillåt mig tvivla… Den större frågan är då om Fenway Sports Group ens vet vad som är bäst för Liverpool FC? Vi väntar fortfarande på beslut om den enskilt viktigaste saken för klubbens framtid – arenan. Alla andra beslut är enligt mig av sekundär prioritet. Det är något Henry och Werner behöver begripa. Det är viktigare än att göra sig av med en fotbollsdirektör.
