Matchanalys: Man Utd - Liverpool
Vi må ha åkt ut i ligacupen för denna gång, men offensiven tog flera steg framåt. Den sista passningen var en av sakerna som saknades under matchen.
Generella tankar
Det finns två sätt att tackla sina motståndare på, antingen ge dem tid och utrymme när de har bollen i sin ägo, eller att stöta på (när det ska göras). Liverpool har i många matcher i år gett sina motståndare just en extra fördel i och med att vi faller alldeles för långt ner med det sittande mittfältet. Att hålla ihop lagdelar är en sak, det kan man göra stundtals i de defensiva zonerna, men stundtals måste man pressa på motståndaren, speciellt när de närmar sig utanför vårt straffområde. Det finns en röd linje i Brendan Rodgers försvarstänk och det är att avvakta hellre än att pressa, och det slår inte väl ut under vissa matchsekvenser. Vissa anfall som Manchester United hade ikväll kunde ha avvärjts ifall Lucas Leiva och Steven Gerrard stöter på i fler sekvenser. Men detta kan bara kombineras ifall vi får se en taktik där de bägge ytterbackarna följer samma mönster. Jag tyckte mig inte alls se detta ikväll, utan att låta motståndarna promenera i vår tredjedel ledde till att Man Utd alltid kunde se till att utnyttja detta genom att komma till målchanser. Just målchanser var vi lite bättre på i denna match jämfört med tidigare matcher, och vi kunde ha haft många fler målchanser ifall spelare som Daniel Sturridge och Victor Moses hade haft en jämn förstatouch på bollen. Bolltapp blir som allra mest kostsamt ifall man tappar bollen när man försöker etablera spel, och ikväll föll vi på detta avgörande moment flertal gånger. Om vi som lag blir förbättrade i den första bolltouchen kommer laget att få andrum i den senare passningen framåt.
Den längre passningen längsmed marken sökte vi mycket ofta och det var helt rätt, och det gav Man Utd vissa bekymmer när de skulle markera bollhållare. Men man måste som tränare även se till att den offensiva fyran sprider ut sig i löpningar som ska vara skärande, då får man ut som mest av den längre passningen längsmed marken. Det som utmärker riktigt bra lag från resten är att få sina skott just på mål. Jag räknade till tre riktigt kvalitativa målchanser för oss på mål, och en massa skott utanför mål. Detta måste laget arbeta med mer under träningar, för att det är uppenbart, fler skott på mål och laget får till ett större tryck på motståndaren än annars. Det märks också att vi låter Man Utd komma in i matchen under 5-7 minuter under bägge halvlekar, resterande tid kontrollerar vi på ett bra sätt. När vi väl har tryck anser jag att hela laget måste gå framåt i banan, men alltid också se till att när vi har en offensiv fast situation så kvarstår hela fyra spelare i defensiven. Två av gångerna Man Utd ställdes mot en fast situation till fördel för oss kunde de skapa en farlig målchans direkt, mycket tack vare att det endast återstod två man i defensiven för oss.
Offensivt spel
Att skapa så pass många hörnor och att inte kunna få till fler heta målchanser på dessa är underkänt. Men jag gillade ändå alla varianter som laget har tränat på under fasta situationer. Det gäller dock för oss att framöver få ut lika mycket från varje fast situation, och inte slå bort en del bara för att få till några stycken. En annan sak som var märklig var att Luis Suárez och Daniel Sturridge inte gick på avslut direkt lika många gånger som tidigare matcher. När vi väl får ett skottläge så bör vi skjuta istället för att många gånger passa vidare bollen. Vi förlorade också denna match på grund av vår underlägsenhet i luftrummet, Man Utd vann många fler bollar på detta sätt. Då är det visare om försvarslinjen spelar vidare bollen längsmed marken istället för att slå chansbollar, även om chansbollar också har sitt syfte när man är pressad och jagar. José Enrique vet vi Liverpool-fans dock att han slår alldeles för många av dessa chansbollar, och lite mer kyligare passningar utefter hans kant hade gett oss mer effektivt spel. Victor Moses blir aldrig riktigt under matchens gång delaktig i jättemånga anfall, utan hans spel stannar upp då han inte får de rätta bollarna att arbeta på. Detta kan även tillskrivas Jordan Henderson, som annars har en enorm förmåga att komma fri på sin kant. Henderson kommer runt väldigt enkelt på sin kant i och med sin fart, den sista passningen sitter inte där den ska dock.
Den offensiva fyran får alla sina målchanser, vilket är positivt jämfört med Iago Aspas och hans uteblivna målchanser tidigare matcher. Luis Suárez första match var helt godkänd, utan att han för den skull erbjuda laget de kliniska avsluten vi är vana vid. Han borde ha utmanat några fler gånger för att man ska vara helt nöjd. Både Sturridge och Suárez söker sig åt bortre ytan samtidigt ibland, och då är vi en man kort inne i boxen, vilket varit ett allmänt problem under tidigare säsong också. Krossbollar må ha ett eget syfte, men när man inte kan skapa något från dessa krossbollar är det bättre att inte slå dem heller. I brist på spelidé söker vissa spelare som Kolo Touré och José Enrique en långboll, men det märktes att många av dessa långbollar uppstod ur just bristen på idéer. Om man nu ska slå en långboll ser jag gärna att vi slår den bakom motståndarens backlinje istället för på spelare, på så sätt kan vi utnyttja Suárez och Sturridges löp- och placeringsförmåga.
Defensiv struktur
Det tål att upprepas, men försvarslinjen borde ha låtit bollen göra sitt arbete, när resterande delar av fyrbackslinjen ser att inget farligt kommer att hända av situationen. Med det menar jag förstås de onödiga spelavbrotten som våra sex defensiva spelare drar på sig i underläge. Jag förstod situationer när ställningen väl var 0-0, men vid underläge måste man som försvarsspelare alltid utgå från att ställa om med bollen snarare än dra på sig frisparkar. Mamadou Sakho hade vid de få bolltoucherna (offensivt) som han hade en svår balans för att få fram passningen. Sakho kanske hade bidragit mer om man utnyttjade hans styrkor i defensiven snarare än att locka fram en längre passning. Kolo Touré gör det bra i andraluckan på sin kant, även om Brendan valde att flytta in honom i mitten i och med bytet av Martin Kelly. Lucas bemästrade dock denna position på ett väldigt bra sätt genom passningar i bägge halvlekar, så det bytet var lite grann märkligt från Rodgers sida.
Steven Gerrard måste rycka upp sig flera snäpp och det hade varit en tanke ifall Gerrard precis som Lucas står för en större spelbredd och fler passningar. Lucas fick huvuduppdraget att slå passningar längsmed marken och etablera ett spel på ett sådant sätt, Gerrard måste göra detsamma och personligen tror jag att vi får ut mer av honom då. Sedan måste Gerrard gå in i närkamper betydligt fler gånger, alldeles för ofta springer han också alldeles för lite under vissa matchsekvenser. Spelar man som defensiv innermittfältare i ett 4-2-3-1 måste man springa och det gjorde inte Gerrard. Vi åker ännu en gång dit på en hörna och det är märkligt hur José Enrique följer bollbanan istället för att markera sin spelare. Vid detta mål var det naturligt dock att vi släpper in ett mål till skillnad från matchen mot Southampton där Gerrard gör ett självmål. Victor Moses, Luis Suárez och Jordan Henderson måste pressa mot bollhållare fler gånger rent generellt, och allra helst tror jag att Brendan vill se att de stänger igen sina kanter på ett större sätt. En spelare som Joe Allen saknas något oerhört i det defensiva presspelet, Allen har den förmågan att jaga boll och samtidigt vinna boll, utöver själva maratonrusherna. Allen vore perfekt som sittande mittfältare i ett Liverpool som spelar ur den synvinkeln att skapa målchanser, och här har vi ett sparkapital under resterande del av säsongen.
Rodgers taktik
Brendan fick sitt lag att spela en mer offensivt inriktad fotboll i denna match och det känns som om det är i avslutslägena som hans spelare lämnar honom lite bedrövad. Att skapa så mycket och ändå få ut så lite i skottögonblicken kan Rodgers inte vara nöjd med. I matchbild står vi upp jämnt med Man Utd och har tio minuter i bägge halvlekar där vi dominerar matchbilden. När man dominerar dessa tror jag Brendan vill se att fler spelare gör något unikt, som att skapa en målchans ur ingenting. Förvisso skapar vi under denna spelidé mer om vi spelar som ett lag, men spelare som Suárez och Sturridge med den spelkvalité som de har borde kunna skapa något på egen hand. Jag tror att Rodgers är besviken på att laget som helhet inte möter bollen rätt, och när de väl får den tappar bollen direkt. I tidsperspektiv bygger Rodgers fotbollsstil på att ha många passningar inom laget innan målchans ska uppkomma, och det är mer än rätt. Det är bara det att laget ibland måste spela lite mer varierat ifråga om spelare för spelare. Att alltid ha två spelare som fokuserar på en sak är en bra grund, men då måste resterande två tänka annorlunda, och så resonerar Brendan. Besviken är han nog, mycket med tanke på att Man Utd ställde upp med en reservbetonad startelva till skillnad från vår. Ändå tror jag att han tar med sig det offensiva spelets utveckling i just denna match och förhoppningsvis kan vi bygga vidare på det under helgen.
