Hajduk Split - NK Istra 19614 - 0
Pompey - Sunderland 3-1
Säsongsavslutningen på Fratton Park blev tillslut riktigt trevlig. Trots underläge 0-1 så vände Pompey till vinst 3-1. Dessutom fick vi se en debuterande målvakt och en comebackande kultspelare.
Paul Hart gjorde tre förändringar gentemot Blackburn-matchen senast. Med David James axel skadad så fick vi se Asmir Begovic debutera i Premier League. John Utaka och Kanu fick även dem förtroendet från start. Younes Kaboul och Nadir Belhadj fick finna sig på bänken.
Förutsättningarna inför matchen var som så att Pompey redan var klara för spel i högsta ligan även nästa säsong. Det betydde inte ett omotiverat hemmalag, utan Pompeyspelarna ville visa heder efter en annars ganska knackig säsong. Sunderland behövde en seger för att vara säkra inför sista omgången. Vid förlust eller oavgjort så skulle lidandet få fortsätta en vecka till.
Första halvlek var om möjligt sömnigare än första halvlek mellan ÖSK och GAIS i söndags. Undantaget var två stolpträffar som lagen hade varsin av. Pompey hade sin redan i den fjärde matchminuten. Glen Johnson slog ett inlägg till Peter Crouch som nickade på en försvarare, på returen nickade han återigen och denna gång i insidan av stolpen innan Anton Ferdinand rensade undan bollen.
Kenwyne Jones hade även han en grym chans i första halvlek. Steed Malbranque stod för inspelet och Jones tryckte till bollen med pannan. Likt Crouch så tog även bollen denna gång i insidan av stolpen. Jones visade där vilken klasspelare han är, vinna nickduell med Sylvain Distin och Sol Campbell och dessutom få sådan kraft och precision. Med undantag för Crouch och Jones chanser så var det en mycket händelsefattig första halvlek. Möjligtvis en liten fördel Sunderland som hade bud på lite mer.
Det kändes lite som en markering från Paul Hart när han redan i halvtid gjorde två byten. In kom Younes Kaboul och Armand Traore, istället för Richard Hughes och Kanu. Det blev genast betydligt bättre fart i Pompey. Men trots en positiv inledning av andra halvlek så var det bortalaget som skulle ta ledningen. Backen Calum Davenport fick en fri yta till höger att löpa på, han slår sedan ett perfekt inlägg till Jones som bara behöver sätta dit foten. Hermann Hreidarsson var uppe på en offensiv räd när Crouch tappar bollen, därav de stora ytorna att löpa på för Davenport.
Ett lag är ju som mest sårbart efter man gjort mål sägs det, det skulle visa sig stämma denna gång. John Utaka som hittills under matchen varit riktigt bra skulle nu äntligen få göra säsongens första mål. Framspelningen var en aning turlig när en Sunderland försvarare rensar på Crouch panna, bollen studsar fram till Utaka som i kamp med Davenport inte gör något misstag utan får bollen i nätmaskorna. Alan Wiley uppträder i den här situationen mycket märkligt, man hör tydligt hur han blåser i pipan strax innan Utaka hunnit skjutit. Frågan är om det var straff eller frispark som var tänkt?
Sju minuter senare var det återigen dags för den för dagen mycket hete Utaka. Ferdinand skulle ta emot en långboll men sparkade hål i luften, påpassligt av Utaka som chansade att springa och kom därmed fri med Marton Fulop som han även rundade. En offrande Phil Bardsley försökte rädda upp Ferdinands misstag men det slutade istället med bollen i eget nät.
Sunderland försökte nu desperat att åstadkomma en kvittering men kom inte mycket närmare än Jones volley som räddades av Begovic.
Istället skulle hemmalagets trea komma, och nu var det inhoppare Armand Traore som skulle få göra sitt första mål i Pompeytröjan efter inlåningen från Arsenal. Riktigt snyggt satte han dit bollen i Fulops vänstra hörn.
De stående ovationerna och hyllningarna till allas våran favorit Linvoy Primus var ju helt underbara att se. Efter två års frånvaro var det ljuvligt att se honom tillbaka.
För Sunderland gäller nu att vinna mot Chelsea hemma för att vara garanterade nytt kontrakt. Annars får man förlita sig på att Newcastle och Hull inte gör sitt i sina matcher, hur som helst så känns det mycket skönt att slippa vara inblandad i detta.