-
Inför Portsmouth - Fulham
Det är avspark i Premier League om mindre än ett dygn och det är alldeles för tidigt. Trots att Portsmouth inte är redo ännu ska elva grabbar springa ut på Fratton Park för att plocka säsongens första poäng.
Det är aldrig tråkigt att följa Portsmouth. Varje dag kommer det nyheter som säger emot nyheterna dagen innan. Klubbens officiella hemsida har slagit rekord i statements. Och idag talar Al Fahim, klubbens eventuellt kanske blivande ägare, om att såväl Amr Zaki som Jonas Gutierrez är nära att värvas. Mitt upp i alltihop drar dessutom säsongen igång. Varför så tidigt? Vi är inte redo ännu.
Så... Vad har hänt med truppen sedan förlustmatchen i Wigan i maj? Några mindre betydelsefulla spelare har lämnat. Ett mindre lands BNP betalas numera inte längre ut till Sol Campbell, och såväl Peter Crouch som Glen Johnson har sålts. Johnson var förstås oersättligt. Ingen tror väl att vare sig Steve Finnan eller Vanden Borre, som inte får spela imorgon på grund av att en viktig person i Italien är på semester, kan fylla dennes skor. Utan Johnson vanns inga Premier League-matcher ifjol.
Men... Jag tror att Portsmouth kommer ha en mer genomtänkt spelidé den här säsongen. Harry Redknapp var så kåt på Jermain Defoe att han valde att kasta bort ett perfekt fungerande 4-5-1 med Benjani som ensam anfallare bara för att få arbeta med Defoe igen, och Defoe kan ju enbart spela i ett tvåmannaanfall. Okej, han parades sedan ihop med Peter Crouch, men då saknades en mittfältsbesättning som kunde understödja dem. Portsmouth spelade inte bra under Redknapp den gångna säsongen, och Portsmouth spelade inte heller bra med Crouch som ensam forward även om kontraktet till slut säkrades.
4-5-1 byggde för två år sedan på tre fysiskt och defensivt starka innermittfältare i Sean Davis, Papa Bouba Diop och Sulley Muntari (Diarra anslöt ju tillsammans med Defoe) samt Niko Kranjcars kreativitet till vänster, John Utakas... eh, ja vad han nu tillförde till höger, och Benjanis kraft och löpningar centralt. Idag finns där Hayden Mullins, Papa Bouba Diop och Aaron Mokoena på mittfältet (okej, en viss försvagning, men kom ihåg att Muntaris passningsspel inte var det allra bästa) samt Kranjcar till vänster, Utaka till höger och Frédéric Piquionne centralt. Denne Piquionne, sågad av många, imponerade stort med två mål och bra spel i 2-0-segern mot Rangers, och jag tror att Portsmouth äntligen har ersatt Benjani med en identisk spelartyp. Jag tror också att vi kan räkna med ett hårt kämpade Portsmouth som, åtminstone på hemmaplan, kommer att ge allt för att motbevisa media och andra förståsigpåare.
Nu är läget så att skador ställer till problem inför premiären. Hermann Hreidarsson är definitivt borta liksom Steve Finnan. Vanden Borre är inte spelklar och detsamma gäller Onismor Bhasera, som inte är helt klar ännu trots att han fått arbetstillstånd. Detta medför att Younes Kaboul tar steget ut till höger, att Marc Wilson spelar bredvid Sylvain Distin och att Nadir Belhadj, som av någon märklig anledning vill spela i Tottenham, tar plats till vänster i backlinjen. Av Portsmouths tre före detta Fulham-spelare är det bara Bouba Diop som kommer till start då Antti Niemi förstås enbart är backup till David James, som nu repat sig efter sin lätta skada senast.
Fulham var förra säsongens överraskning och det ska väl i ärlighetens namn mycket till om man ska lyckas förbättra sin sjundeplats, men hur som helst är det ett stabilt Premier League-lag som kommer att ställa till problem för de flesta motståndarna. Länge hade man problem på bortaplan ifjol och enbart elva gjorda mål skvallrar om en bortataktik som inte var helt lyckad. Lägg till att Fratton Park kommer att låta som förr på nytt eftersom Fratton Faithful alltid ger allt när det är kristider, och att hemmalaget säkerligen kommer att vara extremt taggat. Hemmaplan talar för Portsmouth och nu kanske mer än tidigare säsonger. Det som talar emot är ju självklart det faktum att Fulham inte har förändrat lika mycket och kan bygga på den kontinuitet som fungerade bra ifjol. Laget är betydligt mer samspelt än sina motståndare, och elvan nedan ser välbalanserad ut även om det saknas en spelare i form av "the legs of a gazelle but the brains of an ostrich" Kamara samt att Clinton Dempsey kan vara sliten av landskampande på andra sidan Atlanten.
Vare sig vi vill det eller ej drar säsongen igång imorgon och det kommer att märkas på Fratton Park. Jag tror och hoppas på att Fulham åker på en överraskning. Det här ska bli säsongen då Fortress Fratton återuppstår för att stötta sina uträknade hjältar till stordåd.
