Vår väg mot UEFA-cupen
Efter 1-0 hemma mot Liverpool känns det som om Pompey är oslagbara på hemmaplan. Så är det naturligtvis inte, men det hindrar inte mig från att drömma om UEFA-cupen.
Matchen mot Arsenal kommer att spelas den 6/3. Nästa lördag alltså.
Hur hamnade vi i kvartsfinal? En generös lottning mot Blackpool och Scunthorpe på hemmaplan innebar Liverpool på bortaplan.
Och efter att ha fått dålig utdelning på fint spel och många chanser tidigare under säsongen valde Pompey den andra vägen.
Genom hårt slit, tuffa tacklingar och resolut försvarsspel tog man sig vidare. Helt plötsligt var laget effektivt framför bägge målen. Inte vackert, men effektivt.
Hmm, inte vackert, men effektivt.. var har jag hört det förut? Visst ja, i min matchrapport efter 1-1 borta mot Arsenal i höstas. Verkar som om det börjar dyka upp en röd tråd här.
För det är så vi ska slå Arsenal. Inget lag tycker om att spela på den 106 år gamla arenan Fratton Park. Publiken kommer nära, och publiken är hängiven. Det ger oss ett litet övertag.
Efter dubbla hemmasegrar mot Liverpool, oavgjort borta mot Liverpool och Arsenal samt fina insatser mot Chelsea och Manchester United får oss att tro att det också går att besegra Arsenal.
Och kanske kan fjolårets skyttekung Todorov vara redo för ett inhopp lagom till dess.
Seger mot Arsenal och vägen mot UEFA-cupen blir allt bredare. Förutom Arsenal finns nämligen bara ett lag kvar i cupen som jag fruktar: Manchester United.
Förutsatt att Pompey och United tar sig vidare är chansen två av tre att man undviker de regerande ligamästarna i semin.
Lottningen till kvartsfinalerna är följande:
Man U-West Ham/Fulham
Portsmouth-Arsenal
Millwall-Tranmere
Birmingham/Sunderland-Sheffield U
Det finns kanske ingen drömlottning i det här skedet, men visst vore det fint om vi slog Arsenal, lottades mot Tranmere och mötte Man U i final. Då är vi klara för UEFA-cupen även vid förlust, för inte missar väl United Champions League?
Det är mycket om i den här artikeln, men jag kan inte låta bli att drömma.
