Liverpool 1 - 1 Pompey
Liverpool mår inte bra just nu. Ett absolut topplag kan hantera ett defensivt spelande motstånd, och även om Liverpool hade bra kontroll var Pompey alltid farligt i sina kontringar.
Frågor att ställa sig:
Varför är inte Kewell lika bra som i Leeds?
Varför har Liverpool inte fler forwards?
Varför är Liverpool så himla statiskt?
Jag är också trött på att se Liverpool som bäst nå en fjärdeplats. Jag saknar 80-talets one-touch-football.
Pompeys officiella hemsida talar om ett magnifikt Pompey som tog en poäng på Anfield, Aftonbladets lilla kortis om mantchen talar om ett Liverpool i kontroll som borde ha tagit alla poäng. I Liverpool talar man om besvikelsen över att man inte lyckades avgöra matchen trots allt bollinnehav och trots den kontroll man faktiskt hade.
Det är knappast något nytt att stort bollinnehav inte nödvändigtvis ger segrar.
Kanske hade Benitez coachat på ett annat sätt om inte Baros varit småskadad? Bytet Sinama-Pongolle mot Baros innebar att Pompey fortfarande hade chansen. I det läget borde Liverpool ha försökt punktera matchen som Chelsea och Arsenal vanligtvis gör. Liverpool skapade inte mycket efter sitt ledningsmål.
Pompey reste till Anfield i hopp om att få med sig något från matchen. Skadeläget medgav inte någon offensiv taktik med spelare som Quashie, Yakubu och Kamara på skadelistan.
Taktiken kan man väl inte säga så mycket om antar jag. Liverpool vet säkert hur det är att sakna forwards. I Pompeys fall är åtta av tio forwards borta antingen på grund av skada eller på grund av lån (de som är på lån håller inte Premier League-klass). Att Pompey inte är något lag för tabellens övre halva borde inte vara något nytt för någon, så en defensiv taktik borde vara självklar mot en bra motståndare på bortaplan.
Och i ärlighetens namn spelade inte Liverpool alltför offensivt i lagens senaste möte på Fratton Park heller. Detta var inte menat som ett "så-det-så"-påstående utan snarare en hint om att defensiv fotboll endast ska spelas mot lag som är bättre.
Matchen höll för det mesta låg kvalitet, vilket till stor del berodde på Pompeys ovilja att anfalla. Det ligger inte i min natur att förespråka denna typ av defensivt spel som går ut på att göra motståndarna dåliga, men då överlevnad är högsta prioritet får ändamålen helga medlen antar jag.
Lagen bytte ofta passningar med varandra. Pompey bytte oftare än Liverpool, och trots en poäng var väl ingen av utespelarna riktigt bra.
Matchen utspelade sig på Pompeys planhalva mer än 90% av tiden. Ashdown tvingades till bra ingripanden lite titt som tätt, men det blev sällan riktigt farligt i första halvlek. Riktigt farligt borde det ha blivit när Gerrards smarta inlägg nådde Nunez, men den senare fick inte träff på bollen.
Istället föll de bästa målchanserna till Pompey. Carragher visade prov på bra försvarsspel då han styrde undan Lua-Luas skott efter Bergers fina passning. O'Neil visade fin teknik och balans när han lite väl ohotad vände och sköt utanför i straffområdet.
I andra halvlek började Liverpool trycka på. Harry Kewell blev allt mer aktiv, men det syns tydligt att australiensaren saknar det där lilla extra för närvarande. Ashdown tvingades till en frilägesräddning i samband med ett snyggt anfall där Gerrard friställde Nunez och minuten senare nickade Hamann i ett enastående fritt läge rakt på målvakten.
Det var inte frågan om målet skulle komma utan när, och då det kom var det vackert. Hamann petade och Gerrard klippte till. Bollen flög in stenhårt via Ashdowns vänstra stolpe framför The Kop.
Sedan fortsatte Liverpool att kontrollera matchen utan att egentligen försöka avgöra. Det visade sig straffa sig den här gången. Den stora chansen fick Matthew Taylor, men skottet gick rakt på Dudek.
På stopptid hamnade bollen hos en totalt omarkerad Taylor, vars inläggsskott överrumplade Dudek. Returen hamnade hos Lua-Lua som vann duellen med Hyypiä och nickade in 1-1 framför sina egna fans.
Det där kvitteringsmålet har blivit omdebatterat på diverse forum. Taylors inlägg var en felträff sägs det. Jag är inte ett dugg förvånad om det visar sig att han lade bollen på mål medvetet. Han gör så ibland, och ibland blir det också riktigt farligt.
Mitt val av matchens lirare: Jamie Ashdown. Den unge målvakten ser allt mer stabil ut och svarade för en rad fina räddningar. Han har en pondus i luftrummet som inte Hislop har.