Portsmouth 0 - 3 Coventry
Allt gick fel hemma mot Coventry och laget åkte på säsongens största hemmaförlust. Kvalplatsen är nu helt borta.
Matchfakta
Pompey: Ashdown - De Laet, Halford, Rocha, Hreidarsson - Ward (Lawrence 60), Mullins (utv 68), Hogg - Kitson (k) - Nugent (Dickinson 84), Webber (Cotterill 75)
Coventry: Westwood - Keogh, Cameron, Cranie, Hussey - Gunnarsson, Clingan (k), McSheffrey (Baker 66), Bell - Jutkiewicz (Platt 81), King
Mål: 0-1 King (str) 19, 0-2 McSheffrey 58, 0-3 King (str) 69
Partydödare: Dean Whitestone
Publik: 13132
Matchen
Portsmouth hade förhoppningar om att det skulle lossna ordentligt framåt efter att det varit stolpe ut en längre tid. Visst lossnade det, men åt fel håll. I en match som Portsmouth dominerade och skapade ett antal mycket fina lägen var det istället bortalaget som var effektivast. Det här var matchen där allt gick fel.
Steve Cotterill var besatt av tanken att hantera Coventrys mittfältsdiamant och satte av den anledningen Dave Kitson som offensiv spets bakom David Nugent och comebackande Danny Webber. Joel Ward, Hayden Mullins och Jonathan Hogg skulle backa upp Kitson. I brist på tv och radio får detta bli en rapport som rapporterar vad andra sagt om matchen, och vissa delar bör tas med en nypa salt.
Webber hade första riktiga chansen. Ett skott från straffområdeslinjen gick över Kieren Westwoods mål. Portsmouths inledning var bra även om få chanser skapades, och man hade kontroll över Coventry. Åtminstone till den 19:e minuten när man sjabblade bort en offensiv hörna som sekunderna senare förvandlades till en straffspark för gästerna. Ingen protesterade mot domslutet den gången och Dean Whitestone hade fått en bra start på matchen. Marlon King satte straffen säkert bakom Jamie Ashdown.
Webber fälldes i straffområdet utan åtgärd. Straff eller ej? Inte lika klar som Coventrys i varje fall. Ward och Webber hade kvitteringschanser och King kom nära att utöka ledningen, men fler mål kom inte i den första halvleken. Mycket tack vare Westwood som svarade för en av flera vassa räddningar på ett skott av Webber. En Webber i matchform hade säkert gjort åtminstone ett mål på dessa chanser sade Cotterill efter matchen. Första halvleks sista möjlighet föll även den till hemmalaget efter att ett inlägg av Ritchie De Laet orsakat kalabalik framför bortamålet, men bollen ville inte studsa hemmalagets väg.
Gästerna startade andra halvlek bäst och var nära två gånger innan 0-2 kom. Ashdown tippade Lukas Jutkiewicz skott över ribban innan Aron Gunnarsson nickade i densamma. Målet kom efter att Richard Keogh skickat in ett perfekt inlägg till en helt fri Gary McSheffrey som inte gjorde något misstag med pannan. Coventry hade tagit kontroll som det verkade. Någon som hade kommenterat på en av The News matchrelaterade artiklar hävdade att målet kom efter ett felaktigt inkast, och även om det är sällan som domare blåser för det idag gnider det ändå in lite salt i såren.
Vid det här laget hade domaren flera gånger irriterat hemmapublik och hemmaspelare med kontroversiella och inkonsekventa domslut. När Nugent till slut fick med sig en frispark applåderade han sarkastiskt och fick på grund av detta syna ostskivan. Jag vet att det är svårt att vara domare, men man måste försöka förstå frustrationen hos spelarna och kanske tänka tanken att man faktiskt kan döma fel. Ett gult kort är inte svaret på kritik.
Portsmouth kom ytterst nära en kvittering när Martin Cranie styrde Nugents inlägg i egen ribba. I andra änden av planen hade det där varit ett mål, men lyckan var inte på hemmalagets sida. Denna sekvens tillsammans med nästa blev symptomatisk för matchen. Efter en hörna sköts bollen mot mål där Hayden Mullins stod. Skottet kom från mycket nära håll, träffade låret och sedan handen på mittfältaren, enligt de som såg incidenten. Matchens sorgligaste domslut fattades: rött kort och straff. Spelkänsla, någon? Kan herr Whitestone hävda att handsen var "deliberate"? Jag talar nog för de allra flesta supportrar när jag säger att sådana domslut får man aldrig med sig i det andra straffområdet.
King visade sportslighet och slog en straff som Ashdown nästan räddade. Han var på bollen, men den gick in ändå. 0-3 och en man kort. Ridå.
Portsmouth ska ha beröm för att man inte gav upp här. Kitson försökte, men hans avslut träffade Greg Halford och styrdes precis över ribban. Kitson testade Westwood, men målvakten fortsatte visa klass. Kitson styrde en frispark förbi Westwood, men också på fel sida stolpen. Det här var verkligen inte hemmalagets dag. Men även om Portsmouth inte förtjänade att förlora den här matchen så ska man förstås inte förringa Coventrys insats. Man kom till Fratton Park och spelade en positiv och effektiv fotboll. Lite som Portsmouth gjort i ett par bortamatcher där man vunnit tack vare effektivitet i bägge straffområden. Det var inte orättvist med en bortaseger heller.
Hemmapubliken stöttade laget matchen igenom. Trots det hopplösa läget var stämningen mycket god. Kanske kände man sig en aning lättade att slaget om en kvalplats nu är över? Trots allt är lite stabilitet det många av oss längtat efter en längre tid. Visst vill vi att laget alltid ska vinna men, handen på hjärtat, vill vi verkligen komma tillbaka till Premier League innan klubben är redo?
Efter matchen samlade Cotterill spelarna i mittcirkeln för vad som verkade vara ett pep talk och en stor del av åskådarna stannade kvar och applåderade spelare och manager när de gick av planen. Cotterill berömde sina spelare och Westwood efter matchen och totalsågade domaren. Mullins röda kort kommer att överklagas.
