Portsmouth 1 - 5 Burnley
Om detta ändå var ett aprilskämt. 1-1 i paus och klart grepp om matchen men sedan kom raset.Vad var det som hände?
Drygt 15000 åskådare kom för att se Portsmouth ta ett stort steg mot nytt kontrakt men alla utom cirka 300 vände hem mycket besvikna. Varför är det så ofta så? Formen på uppåtgående, hemmaplan, möte med ett lag ur form och utan sin bäste målskytt och så blir det så här. Den lilla känslan av ett potentiellt antiklimax visade sig finnas av en anledning, men inte ens i halvtid kunde vi se detta komma.
Portsmouth startade med samma elva som senast och det fanns ingen anledning att ändra på den. Insatsen mot Hull var felfri. Men i den 16e minuten kom första kallduschen. En hörnvariant, som Portsmouth faktiskt var förberedda på, gav gästerna 0-1. Trippier sköt in ett skott från straffområdeslinjen.
Portsmouth, som hade inlett piggt, kom tillbaka omgående. Varney spelade in bollen till Norris som inte gjorde något misstag. Därefter var det i stort sett spel mot ett mål, men utan att de riktiga målchanserna skapades. Det såg dock ut som att Portsmouth när som helst hade kunnat göra både ett och två mål. Maguire och Allan kom nära, och den sistnämnde slog också en hörna som kunde styrts in av flera spelare då den gick precis framför målet. Burnley hade också en chans att ta ledningen innan halvtid och Portsmouth ska tacka Ashdown som räddade Mees riktningsförändrade skott.
Men 1-1 i halvtid och klar mersmak för Portsmouth. Segern skulle bärgas i den andra halvleken om matchbilden hade varit densamma, men Portsmouth dök helt enkelt inte upp till den andra halvleken.
Redan efter en och en halv minut hade Ings nickat in 1-2. Norris fick en kvitteringschans men sköt över, och i mitten av halvleken skarvade Varney Etuhus inlägg centimeter utanför stolpen. Det var det enda Portsmouth skapade, andra halvlek förlorade man med 0-4. Anmärkningsvärt för ett lag som ytterst sällan förlorar med mer än två mål och som är erkänt starkt hemma.
Försvaret rämnade totalt. Austin satte 1-3 efter misstänkt handboll och på stopptid satte han ytterligare två bollar. 1-4 spelade Pearce fram till, Pearce som i mitt tycke är årets Portsmouth-spelare hittills.
Det finns säkert något förklaring till detta bottennapp. Kanske var det Eddie Howes halvtidssnack som fick Burnley att skärpa sig ordentligt, men i sanningens namn skapade man inte mer än de chanser man gjorde mål på. Blev Portsmouth osäkra av att inte spela andra halvlek mot Fratton End? Konstigare bortförklaringar har man hört, även om vi slapp höra denna.
Vi har överhuvudtaget inte fått höra någon bortförklaring och spelarna som brukar twittra har inte skrivit något. Appleton dömde ut andra halvlek som oacceptabel. Jag undrar jag om det inte handlade om trötthet. Samma tio spelare som startat tre matcher på åtta dagar, och en som startat två matcher på fem dagar.
Sådana här saker kan hända, men inte nu. Inte nu när vi fått tillbaka hoppet igen. Ibland försvinner det på ett ögonblick, ett stopptidsmål till exempel, men igår drogs plågan ut över en hel halvlek. Det är nu fem poäng upp till strecket och även om Appleton låter inspirerande när han talar om att Southampton borta är en perfekt match att ge sig in i kampen igen låter han också uppgiven. Bortamatcherna mot Southampton och Doncaster måste ge minst fyra poäng.
Portsmouth kastade helt enkelt bort sin stora chans igår. Det positiva är att vi slipper förnedringen att åka ur samtidigt som Southampton säkrar uppflyttning i ett derby på deras hemmaplan.
Pompey: Ashdown - Ben Haim, Halford, Pearce (k), Rekik - Allan (Futacs 69), Thorne (Scapuzzi 81), Norris, Ward (Etuhu 69) - Varney, Maguire
Burnley: Grant - Trippier, Duff, Edgar, Mee (McQuoid 71) - Bartley, Marney, McCann (k) - Wallace, Ings (Stanislas 90) - Paterson (Austin 52)
Mål: 0-1 Trippier 16, 1-1 Norris 19, 1-2 Ings 47, 1-3 Austin 74, 1-4 Austin 90+3, 1-5 Austin 90+6