Inför Charlton - Portsmouth
Två kryssglada lag gör upp på The Valley i vad som antagligen är ett semifinalmöte i play-off-spelet. Portsmouth har fortfarande chansen att knipa en andraplats dock och skulle må bra av att öka avståndet till Charlton till åtta poäng.
Mitten-play-off-möte och en försmak på en väldigt trolig semifinal. Charlton mot Portsmouth och antagligen en sista chans för hemmalaget att hota topp två, men det tåget har nog gått. Jag tror att Portsmouth kan ha en chans, men då måste både Sunderland och Barnsley få formsvackor. Det viktiga är att åtminstone vara där ifall så skulle ske. Storsegern mot Bradford kom lägligt och ger självförtroende inför en av de svårare bortamatcherna. Charlton har två förluster hemma. Formen är inte så imponerande med 1-4-1, men Portsmouth har inte mycket bättre form med 1-5-0. Tre kryss på fyra senaste hemmamatcherna visar att Charlton kommit av sig även på The Valley, medan tidigare så bortastarka Portsmouth inte vunnit borta i år, om man bortser från de tre cupvinsterna mot Norwich, Southend och Bury.
Charlton är framför allt ett bra lag, väldrillat av Lee Bowyer i 4-4-2 med diamant. Det känns inte som att Kenny Jackett lyckats knäcka den typen av uppställning. Lyle Taylor och Joe Aribo är två hot och Jason Pearce (dock skadad sedan en tid) en av mina ex-Pompey-favoriter. Karlan Ahearne-Grant och Nicky Ajose gjorde mål på Fratton Park, men har nu lämnat klubben. Den matchen imponerade Charlton stort i första halvlek och i den andra handlade det för hemmalaget om avslut räddade på mållinjen med ansiktet (två gånger), uteblivna straffar och en massa gula kort. Bowyer, avstängd imorgon, har kallat efter en stark domare. Jag nöjer mig med en rättvis. Portsmouth förtjänade poäng sett till hela matchen, men förtjänade att förlora för att man inte var på hugget före paus.
Jackett har intressanta huvudbry. Ingen som spelade senast förtjänar att lämnas utanför startelvan, men några skavanker är det ju. Matt Clarke och Nathan Thompson skallade ihop och även om den förstnämnda fortsatte ett tag ville det inte sluta blöda och mittbacken fick kliva av för första gången på drygt 70 raka ligamatcher. Orsaken? Ett fragment av en av Thompsons tänder hade fastnat i hans panna. Skadorna på Ronan Curtis och Oliver Hawkins är mer lindriga. Joe Gallen deklarerade snabbt att alla skulle vara tillgängliga, och nu får de sällskap av Omar Bogle också. Hawkins var fantastisk senast men hur är det med prestationerna mot bättre lag? Kanske att han är lite begränsad ändå.
Om det blir någon ändring är det just den. Charlton kommer spela fysiskt på mittfältet och hoppas på en domare som tillåter det. Är det någon svaghet som Portsmouth har så är det just fysiken på innermittfältet, men i gengäld har man en briljant passningsfot i Ben Close, som dessutom nu gjort fyra mål på de fem senaste matcherna. En liknande uppställning som senast kanske kan nullifiera diamanten och utnyttja ytorna på kanterna. Förutsättningarna är klara. Det gäller att vinna för att kunna utmana om andraplatsen samtidigt som det är extra viktigt att inte förlora mot en väldigt sannolik play-off-motståndare. Jag tror att den här uppställningen har en god chans att bärga alla tre poäng: Craig MacGillivray - Nathan Thompson, Christian Burgess, Matt Clarke, Lee Brown - Tom Naylor - Jamal Lowe, Ben Close, Gareth Evans, Ronan Curtis - Omar Bogle.