Inför Portsmouth - Wycombe
Tvåan Ipswich besegrades senast och förpassades till kvalplats. Nu väntar ettan Wycombe för Portsmouth som nu verkligen börjar kunna se en chans att blanda sig i toppstriden.
Portsmouth studsade snabbt tillbaka efter förlusten mot Accrington och på det hela taget får formen sägas vara god. Wycombe ligger högt i formligan med 3-1-1 på senaste fem matcherna, med en förlust senast mot Oxford efter att ha spelat med en man mindre i 65 minuter. Det är samma siffror som Portsmouth med skillnaden att Wycombe är extremt målsnålt. Bara sex mål i dessa fem matcher att jämföra med de 18 som kommit i Portsmouths fem senaste. Totalt har lagen gjort lika många mål (30), men skillnaden ligger i antal insläppta. Där är Wycombe bäst i serien med 15, nio färre än Portsmouth. Wycombe är seriens klart bästa hemmalag medan man är mänskligare borta med 14 poäng på tio matcher.
Adebayo Akinfenwa och Joe Jacobson delar ledningen i interna skytteligan med sex mål var. För vänsterbacken handlar mycket om fasta situationer och han har bland annat slagit två hörnor direkt i mål. Akinfenwa, som med sin fysik är extremt viktig för Wycombes primitiva spelstil, är avstängd efter rött kort mot Oxford. Det är tacksamt för Portsmouth som haft svårt att hantera honom, även om hans förre lagkamrat Sean Raggett hade sett fram emot utmaningen.
Det senaste mötet var en relativt trist historia för bortalaget som förvisso var det bättre laget i den första halvleken, men ett väldrillat och hårt arbetande hemmalag tog sig in i matchen. En utvisning för Wycombe i början av andra halvlek såg ut att ändra matchbilden till gästernas fördel om det inte var för att Ellis Harrison lät sig provoceras till ett andra gult kort i bråket som följde, ett bråk startat av Akinfenwa. Wycombe avgjorde sedan på en sen straff efter att Tom Naylors hand träffat bollen i en nickduell som involverade minst fem spelare och efter det var det högljudda krav på Kenny Jacketts avgång.
Men nu är vi här och vi har ett lag som har segat sig till ett läge där en vinst i hängmatchen mot Fleetwood skulle innebära två poäng från andraplatsen. Detta utan att vi har fått någon känsla av att Portsmouth nått förväntad nivå, men matcherna mot Bristol Rovers, Oxford, Rotherham och Ipswich har ändå visat att laget är bra mot de bästa, och det är ju praktiskt när serieledaren kommer på besök. Problemet här är väl att Wycombe bjuder på ett helt annat test än alla andra lag i League 1 med en förmåga att skapa en intensiv och ryckig matchbild i högt tempo när det står lika, medan man maskar något osannolikt i ledning. Det vore smart att snabbt rycka åt sig en tvåmålsledning helt enkelt.
Det Portsmouth gjorde bra mot Ipswich var att man tog kampen och lyckades spela tufft och lagom fult. Harrison gav trebackslinjen fullt upp i första halvlek och fyrbackslinjen hade det inte lättare i den andra. Andy Cannons terrierarbete gav inte heller Ipswich någon ro att rulla runt bollen på offensiv planhalva. Här krävs dock något annat och jag kan tänka mig att John Marquis är perfekt för en sådan här match, och kanske blir det mer 4-4-2 än 4-3-3. Borta är båda vänsterbackarna, Ross McCrorie och den bortglömde Bryn Morris, som gjorde mål för Wycombe på Fratton Park förra hösten. Troligen ändrar Jackett inte i elvan ändå, utan håller sig fast vid vad som fungerade sist förutom att James Bolton ersätter McCrorie, och det är nog inte heller fel. I så fall blir det följande elva: Craig MacGillivray - James Bolton, Christian Burgess, Sean Raggett, Anton Walkes - Ben Close, Tom Naylor - Ryan Williams, Andy Cannon, Ronan Curtis - Ellis Harrison.
God fortsättning!
