Lundblad: Det här var kvällen då HIF kom hem igen
Allsvenskans målrikaste match på tjugo år. Tre anfallare som bröt alla omtalade isar och eldade på som strykjärn från början till slut. Försvarstabbar och 75%-ig utdelning för motståndaranfallet. Dammluckorna öppna på alla håll och kanter. Det gamla HIF var tillbaka med besked – and God, did we love it!
Det här var kvällen då HIF kom hem igen. Det statiska anfallsspelet som frustrerat och irriterat supportrar under våren och som skapat underlag för en allmän pessimism trots serieledningen var historia. Samarbetet mellan Rasmus Jönsson och Alexander Gerndt såg ofta ut som samarbetet mellan Rasmus Jönsson och Henrik Larsson och HIF spelade med en rörelse och rytm i spelet som sällan eller aldrig synts till under 2011.
Belöningen: Tre pinnar, full pott, efter två trevande insatser och lika många poäng mot Gais och IFK Norrköping. Och Nordvästskåningarnas förtroende.
För visst är det så att vi som kommer från den här rapsfärgade regionen, där man dricker kaffe från Carlos Zoégas rosteri och vatten från Johan Jacob Döbelius källa, mår mycket bättre när vårt lag bjuder på den här flödande anfallsfotbollen.
Trots tre poängs serieledning inför matchen mot TFF så fanns det en tveksamhet kring HIF 2011, i snacket på nätet, i snacket på stan. Nu byts detta, åtminstone tillfälligt, mot midsomrig optimism och pånyttfödda drömmar om guld och Europa League.
Det var inte första gången sedan förra hösten som den gamla Mjölkkossan visade upp att man inte bara kan vinna, utan också göra det med en god portion stil. För det gjorde man mot Kalmar FF och TFF också, innan EM-kvaluppehållet.
Men det var första gången på länge som det verkligen sprakade kring Olympia.
Vilda Västern-anfallet tillfogade ytterligare hål i den schweizerost som TFF:s försvar redan var. 18 avslut för andra matchen i rad – mot IFK Norrköping var få farliga och HIF gjorde 0 mål. Igår blev det sju. I cowboyattackernas huvudroller: Alexander Gerndt, May Mahlangu, Rasmus Jönsson och Erik Sundin. De fyra målskyttarna gjorde samtliga sina bästa individuella insatser den här säsongen. Och låt oss inte glömma bort tränarduon, vars arbete med att få spelet att fungera lika bra framåt som bakåt äntligen bar frukt. För Conny Karlsson och P-O Ljung måste det varit den skönaste segern hittills den här säsongen, efter allt snack som varit.
Inför matchen mot TFF undrade vi om HIF var frontrunnern i årets allsvenska, eller bara ett av de åtta-tio kroniskt ojämnt presterande lag som jagar den SM-buckla som allt mer ser ut att falla ifrån Malmö FF:s famlande händer.
Svaret på funderingarna gavs med kraft och tydlighet och nu leder HIF allsvenskan med fem poäng efter att Elfsborg (1-1 mot Göteborg), Örebro (1-2 mot Djurgården), Malmö (0-0 mot Mattias Hug...förlåt, Gefle) och IFK Göteborg (1-1 mot Elfsborg) samtliga misslyckats med att klara sig ur Omgång 13 som vinnande lag.
I nästa omgång väntar jumbolaget Halmstads BK och inför matchen på före detta skräckarenan Örjans Vall har plötsligt HIF gjort näst flest mål i serien. Sist HIF var på besök här gjorde både Jönsson och Gerndt mål i en 4-2-seger som fram till igår stod som målrekord för Conny Karlssons HIF.
- Det känns lite som inför den här matchen mot Trelleborg. Det har inte gått så jättebra för dem under de sista matcherna och de har släppt in mycket mål på sistone, kommenterade Rasmus måndagens motståndare igår kväll.
Läge för ny show av toppduon igen alltså, och Nordvästskånes fotbollspublik bör passa på att se på: Rörelserna på den europeiska spelarmarknaden talar för att duon inte har särskilt många matcher kvar tillsammans i rödblåa färger.
