INTERVJU MED SAMUEL WOWOAH - DEL 4

Här följer den sista delen av intervjun med Samuel Wowoah

De har höjt sig lite grann?

Nä, det är en helt annan grej som de har kommit med i dag. Det första som vi diskuterade var själva ersättningen för att ta bort klausulen. De ville förlänga kontraktet och eventuellt ge mig en ersättning för att ta bort den. Men vi var inte nära varandra och jag tackade nej. Det var just då som hotelserna började. ”Det kan bli så att du inte får spela. Vi anser att du tackar nej till förslaget och inte vill spela i Djurgården.” I början tog jag inte så hårt på det. Så kan man ju bara inte göra. Jag förstår att det kanske är ett sätt för dem att få mig panikslagen och skriva på nånting som jag inte ville just då. Sen fortsatte det där och vi hade fortfarande inte kommit närmare varandra. Sen kom Djurgården med ett förslag om att de ville skriva ett längre avtal. Inte bara den avtalstiden jag hade kvar med klubben, utan längre än så.

Från början var jag intresserad av alla förslag de hade. Vill de skriva ett längre avtal är jag självklart intresserad, men då vill jag ha en rimlig ersättning. Förhandlingarna har pågått under hela året. Eller förhandlingar och förhandlingar, de har kommit med ett förslag som de har stått fast benhårt vid. Jag tycker inte att de har rört sig nånting. Jag har varit den som sänkt mig, som velat snacka. Jag tycker att jag har kommit med absolut rimliga krav.

Tydligen hade Bosse Lundquist snackat med tränarna om att ställa mig vid sidan några matcher för att se hur jag skulle reagera.

Det här var mitt under säsongen?

Ja. Långt innan vi var klara, till och med innan Rehn hade kommit. Vi hade personligt snack med tränarna. De förklarade situationen som den var. De hade fått order från Lundquist att de skulle ställa mig vid sidan av. Det berodde inte på att jag inte platsade utan på kontraktsbråket. Jag satt väl vid sidan i tre–fyra matcher.

Det var därför du var borta ett tag på sommaren?

Ja, jag var ju skadad men var tillbaka redan mot Landskrona på Stadion, när jag gjorde ett inhopp. Redan då var jag spelklar. Mot Assyriska satt jag på bänken. Mot Umeå satt jag på bänken.

Utan att vara skadad alls?

Utan att vara skadad. Mot Brage var jag inte med. Alla de där matcherna.

Vad tyckte Lundquist om att du fick hoppa in – var det tillåtet, så att säga?

Tydligen var det det. Från början var meningen att man skulle frysa ut mig totalt, men Zoran och Snuffe sa att de ville ha mig med ifall (skratt) de skulle behöva mig. Konstig grej, alltså ... Och jag ville ju hellre sitta på bänken än att inte vara med alls. Sen fick jag spela en del, och det var ju kul. Efter sommaren började det funka riktigt bra, det började stämma.

Stod det still i kontraktsförhandlingarna då?

Ja, det har stått still hela året.

I maj månad sa Bosse Lundquist att eftersom de inte anser att jag var intresserad av att spela i klubben har de betalat ut för mycket lön till mig. Då menade de att extralönen som de betalat för förlorad arbetsinkomst, det muntliga avtalet, att de skulle ha tillbaka de pengarna. Under juni–juli/augusti fick jag ingen lön alls. Jag fick sälja min bil för att klara mig. Det här har fortsatt ända till i dag.

Även under hösten?

Jag har fått en lön, men efter att de har dragit allting har jag haft mellan 2 500–3 500 kvar att leva på i månaden. Tre och fem är inte så mycket att leva på om man ska betala räkningar och såna grejer. Hyran drog de väl direkt också ... Det var tufft under den perioden. Jag kunde inte göra nåt eftersom det bara var ett muntligt avtal.

Så du fick varken lön eller ersättning för förlorad arbetsinkomst?

Nä, det drog de. I dagsläget drar de av lönen för att de anser att de har betalat ut för mycket pengar till mig, samtidigt som jag inte får nån ersättning för förlorad arbetsinkomst. Så jag har inte så mycket pengar kvar att leva på. De pengarna jag lever på i dag är de jag fick för bilen.

Det är såna grejer som har gjort mig lite osäker. Självklart kan jag skriva ett avtal där jag har allt svart på vitt, men hur kommer det att funka? Som det är i dag har jag absolut ingen tillit till Bosse Lundquist över huvud taget. Och tyvärr är det han som styr och ställer.

Det är lite synd ... Jag pratade med en kille, en djurgårdssupporter. Jag håller med honom fullständigt, att Dif är ju supportrarna. Men tyvärr är det inte supportrarna som bestämmer över det här. Det kanske hade varit lite enklare ... (skratt) Men så har säsongen sett ut för mig. Det har varit ett helvete. För mig var det viktigt att koncentrera mig på fotbollen och försöka göra så bra ifrån som möjligt på planen i stället för att bry mig om allt det här runtomkring. Men tyvärr orkar jag inte fortsätta så här som det är i dag.

Det är inga problem i relationen mellan dig och tränarna?

Nä, det har det aldrig varit. Jag har väldigt stor respekt för Zoran och Snuffe. De har ju vetat om situationen sen den började. Jag kan inte säga att jag förstår varför de faller för det här med Bosse Lundquist. Men som de sa: De hade inte så mycket val. Jag får acceptera det. Jag har respekt för tränarna och kommer väldigt bra överens med dem. Det har funkat bra.

Nåt mer du vill ha sagt?

Ja ... det är väl inget mer än att för tillfället är det dödläge. Det verkar som om Djurgården är intresserade av att sälja mig också, så det är inte bara jag som vill. Jag har varit i Halmstad och kollat hur det är. De har en bra och fin organisation, det är inget snack om saken. Men hade Djurgården velat lösa det här på nåt sätt hade vi satt oss ner och försökt komma överens om nåt. Eftersom de inte vill, och eftersom de förhandlar med Halmstad, finns det inte så mycket mer för mig att göra.


/Oskar Ståhl

Thomas Alexanderson2000-12-29 16:22:00

Fler artiklar om Djurgården