Analys: Tampa Bay Lightnings förstaval i NHL Entry Draft 1992-2005
Många klubbar säger sig vilja bygga ett slagkraftigt lag för Stanley Cup baserat på sina val i NHL Entry Draft. Detta brukar speciellt avse nyetablerade klubbar. Är detta verkligen fallet för de regerande Stanley Cup-mästarna Tampa Bay Lightning som bara har haft 14 år på nacken?
1992: Tampa valde den tjeckiske backen, Roman Hamrlik, som nummer 1 detta år, framför spelare som Alexei Yashin och Mike Rathje. Hamrliks rookiesäsong renderade i 21 poäng på 67 poäng vilket får anses vara hyggligt, men säsongerna därefter lämnade mycket att önska, varav lockoutsäsongen 1994-1995 kom lägligt för tjecken då han nästföljande år smällde till med 65 poäng på 82 matcher. 1997-98 blev han dock borttradad till Edmonton Oilers tillsammans med Paul Comrie mot Jason Bonsignore, Bryan Marchment och Steve Kelly. Bonsignore skulle vara det stora kapet för ”Bolts” men misslyckades kapitalt. Idag spelar Hamrlik i Calgary Flames och har samlat ihop till 449 poäng under sina 885 matcher.
1993: Lightning hade detta år tredjevalet i NHL Entry Draft och valde storväxte centern Chris Gratton. Gratton debuterade med en stark rookiesäsong med 42 poäng på 84 matcher. 1996-1997 fick Gratton till sin ”breakout”-säsong med 62 poäng och 201 utvisningsminuter. Han var NHL:s nya powerforward och hamnade i Philadelphia Flyers. Därefter har dessvärre Grattons karriär gått utför och han för idag en tynande tillvaro i Florida Panthers. 471 poäng på 859 matcher är dock en fortsatt stark siffra. I backspegeln borde dock spelare som Paul Kariya och Jason Allison gått före Gratton.
1994: Jason Wiemer valdes som nummer 8. Wiemer misslyckades totalt i ”Bolts” och har inte varit märkvärdig i andra klubbar heller för den delen, men han har spelat 686 matcher och 199 poäng, och spelar idag i Flames. Det mest anmärkningsvärda är att han tradades bort till Flames 1997-98 mot Sandy McCarthy, Curtis Rich och ett tredjeval 1998 som skulle resultera i Brad Richards.
1995: Tampa stod detta år med femtevalet i NHL Entry Draft, som blev Daymond Langkow. Langkow gjorde ingen större succé i Lightning då hans bästa säsong innebar 28 poäng på 79 matcher 1996-97. Langkow blev senare borttradad till Flyers där han gjorde några bra säsonger. Idag hittar vi honom i Flames där han gjort 7 poäng på 12 matcher hittills i år. Karriären har renderat i 637 matcher och 361 poäng.
1996: Detta år spenderade Lightning sitt förstaval på en liten back vid namn Mario Larocque. En fruktansvärd miss i efterhand då han bara spelade 5 matcher i NHL, säsongen 1998-99. Idag spelar han i Thrashers. Danbury Thrashers, vill säga, i garageligen UHL.
1997: Paul Mara valdes som nummer 7. Mara är en storväxt back som misslyckades i Lightning och tradades bort till Phoenix Coyotes 2000-01. Han var en del i bytet som skickade Nikolai Khabibulin till klubben. I Coyotes har Mara utvecklats till en mycket duktig back som får mycket speltid. I år har han 10 poäng på 12 matcher.
1998: Detta år hade Lightning förstavalet i NHL Entry Draft och lade det på den nye Mario Lemieux, Vincent Lecavalier. Lecavalier hade en dålig rookiesäsong i Tampa med enbart 28 poäng, men därefter behöver inte mer tilläggas. Lecavalier har varit grym i ”Bolts” och kommer vara en del av Tampas franchise länge med ett 5-årskontrakt som ger honom $6 000 000 per säsong. Killen är glödhet med 5 poäng på de två senaste matcherna och har på säsongens 11 matcher producerat 15 poäng. ”Vinny” kommer att göra över 1000 poäng under sin karriär, garanterat!
1999: Tampa hade förstavalet även detta år men valde istället att byta bort detta för att förstärka laget med Niklas Sundström och Dan Cloutier ifrån NY Rangers. Sundström byttes senare bort under denna sommar mot Shawn Burr, Steve Guolla, Bill Houlder och Andrei Zyuzin. Shawn Burr blev en lyckad checkingspelare med goda ledaregenskaper i Tampa, men de övriga gjorde inget större intryck. Cloutier misslyckades och skickades vidare efter några säsonger till Vancouver Canucks, där han är en stabil förstamålvakt.
2000: Detta år slängde Tampa bort sitt draftval på Nikita Alexeev som enbart mäktade med 14 poäng på sina 81 matcher i Tampas dress. Idag återfinner vi istället Alexeev i Ryssland i Avantgard Omsk.
2001: Tampa hade detta år tredjevalet som de lade på Alexander Svitov. Återigen ett dåligt val från Ryssland då Svitov gjorde 11 poäng på 74 matcher. Svitov försökte senaste säsongen etablera sig i Columbus Blue Jackets, men var alldeles för dålig varav han också spelar i Avantgard Omsk i år.
2002: Detta år tradade Tampa bort sitt draftval till Flyers. De fick Ruslan Fedotenko och ytterligare draftval som i slutändan innebar att klubben bytte till sig backen Brad Lukowich. Värt att notera är att Flyers spenderade detta draftval på den duktige finländske backen Joni Pitkanen.
2003: Återigen tradade Tampa bort sitt draftval, denna gång till Florida Panthers. I utbyte fick de draftval som de istället använde i andra rundan av draften, för att bredda sin talentpool med backar. Namnen som vi får hålla utkik efter är Mike Smaby, Mike Egener och Doug O´Brien. De två sistnämnda återfinns redan i farmarlaget Springfield Falcons.
2004: Tampa som Stanley Cup-segrare fick sonika nöja sig med sistavalet i förstarundan. Den de valde är Andy Rogers som är en storväxt back som gillar fysiskt spel. Han står dock fortfarande på tillväxt i Prince George Cougars i WHL.
2005: Scenariot var detsamma som 2004. Återigen valde Tampa en storväxt back som inte viker undan för fysiskt spel. Vladimir Mihalik tillsammans med Andy Rogers är de som kan utgöra en tung defensiv om några år, men precis som i fallet med Rogers så ger ”Bolts” Mihalik möjlighet att utvecklas i WHL hos Red Deer Rebels.
Av Lightnings draftval under dessa år så spelar fortsatt 6 av spelarna i NHL, varav 3 i Calgary Flames. De båda ryssarna Svitov och Alexeev var totala misslyckande som troligtvis inte kommer att försöka nå NHL igen, dessa tillsammans med Larocque är busts. Tampa har varit frekvent med att trada bort sina förstaval, vilket faktiskt har visat sig vara nyttigt då spelare som Fedotenko och Lukowich var starkt bidragande faktorer till Stanley Cup-segern senast, det var ju Fedotenko som satte 2-0 i match 7. Intressant att notera dock är att Flames onekligen har varit något av en välgörare för ”Bolts”, då Tampa har kunnat utnyttja både Brad Richards och Martin St.Louis tjänster. Tala om att ledningen i Flames måste ha gråtit floder av tårar när de förlorade Stanley Cup mot Tampa då Richards och St.Louis lekte i Flames zon för jämnan. Scoutingverksamheten i Tampa verkar dock inte varit lysande då det egentligen bara är Lecavalier som lyckats i Tampa, de övriga etablerade namnen som Hamrlik och Gratton fick det aldrig att lossna riktigt, även om deras insatser var fullt acceptabla. Till Tampas försvar är ju dock att de var en nyetablerad klubb där saker och ting måste byggas från grunden.
Avslutningsvis så är det uppenbarligen som så att Tampas segerreceptet inte byggs genom draften utan genom smarta trader och bra coaching staff, å andra sidan så är det ju som så att Vincent Lecavalier väl kompenserar för misslyckade val som Mario Larocque och Alexander Svitov. Lecavalier är en garant för att ”Bolts” kommer konkurrera om Stanley Cup länge, väldigt länge.
Källor: www.nhl.com, www.sportsnet.ca, www.hockeydb.com, www.tsn.ca, www.thefourthperiod.com, www.hockeysfuture.com
