Granskning av nyförvärven
En fjärdedel av årets grundserie är avverkad. Det är dags att ta en lite närmare titt på hur de nya spelarna har skött sig så här långt.
Betyg 1-5 där 1 är sämst och 5 är bäst.
Tyler Arnason – 3+
GP: 22
TP: 15 (6+9)
+/-: +4
PIM: 12
Kommentar: Arnason har under hela sin karriär kritiserats för bristande inställning och attityd, men det har så här långt inte synts i Colorado-tröjan. Arnason såg visserligen lite tam ut under de första matcherna, men för det mesta har det rört sig om disciplinerat spel. Med sin härliga speed och klubbteknik är han en fröjd att skåda och hittils har han en god poängskörd med 15 poäng (6+9) på 21 matcher. Han har också varit förvånansvärt bra i defensiven och backcheckar alltid, något han inte kan beskyllas för att ha gjort tidigare.
Han har dock visat upp en stor svaghet och det är tekningarna. Tyler har bara vunnit cirka 41 procent av tekningarna och det är oftast en ytterforward som går in och tar tekningen trots att Arnason är center i kedjan.
Ken Klee – 3
GP: 22
TP: 4 (1+3)
+/-: +10
PIM: 16
Kommentar: Defensive backen Klee hånades ifjol på grund av sin långsamma skridskoåkning och många menade att han helt enkelt inte räckte till i det ”nya” NHL. Men precis som Arnason så har Klee varit en positiv överraskning. Klee inledde säsongen riktigt bra med starkt defensivt spel och fysiskt spel, något som Colorados backuppsättning verkligen inte är bortskämd med.
Han kompenserar sin långsamma skridskoåkning med bra positionsspel och använder både kroppen och klubban för att avväpna motståndarna. I skrivande stund har han bäst +/- i laget med +10, vilket är en imponerande siffra med tanke på att Klee oftast matchas mot motståndarnas andrakedja. Mot slutet har han dessvärre tappat en del i spelet och tagit onödiga utvisningar vid olämpliga tillfällen vilket sänker betyget.
George Parros – 1
GP: 2
TP: 0 (0+0)
+/-: -1
PIM: 0
Kommentar: Dagen innan premiären plockade Colorado George Parros på waivers från Los Angeles Kings. Det blev dock bara två matcher (knappt sju minuters istid sammanlagt) när Antti Laaksonen var skadad innan George tradades vidare till Anaheim Ducks i utbyte mot ett draftval i andrarundan i 2007 års Entry Draft.
Den långhårige amerikanen satte inget större avtryck i Avalanche utan är helt enkelt en tämligen medioker spelare. Han är sällsynt långsam på skridskorna och imponerade varken offensivt eller defensivt.
Mark Rycroft – 3+
GP: 19
TP: 3 (1+2)
+/-: 0
PIM: 2
Kommentar: Rycroft har mest fått hålla till som högerforward i fjärdekedjan där han gör ett utmärkt jobb. I numerärt underläge är han en klippa och klart en av lagets bästa spelare. I spel 5-mot-5 står han för defensivt slit och hård forechecking som resulterar i misstag hos motståndarnas backar (men dessvärre är misstagen många fler hos Colorados backar). Mark är också mycket stark i sargduellerna trots sin storlek (182 cm) och lyckas vaska fram en hel del målchanser tack vare detta.
Jag var övertygad om att Rycroft skulle vara en klar nedgradering av trotjänaren Dan Hinote (som gick till Marks gamla klubb St. Louis Blues), men där hade jag fel. Rycroft har knappast varit sämre än Hinote så här långt.
Det enda negativa med Rycroft är att han sumpar väldigt många målchanser. Poängskörden är heller inte hög (3 poäng) men det förväntar man sig heller inte av en spelare i fjärdekedjan och han tillför så mycket annat i spelet som inte syns i statistiken.
Paul Stastny – 5
GP: 22
TP: 14 (4+10)
+/-: -7
PIM: 6
Kommentar: Det kanske är fel att kalla Stastny för nyförvärv eftersom han är draftad av Avalanche, men han kommer direkt från collegelaget University of Denver. Knappt någon trodde att Stastny skulle lyckas ta en plats i laget denna säsong, men 20-åringen imponerade stort på coachen Joel Quenneville under försäsongen.
Quenneville tog ut honom redan till första matchen mot Dallas Stars där han placerades som center i andrakedjan mellan två andra ungtuppar i Wojtek Wolski och Marek Svatos. Kedjan var lagets klart bästa offensivt och nästintill dominerade matcherna med massor av målchanser. Stastny visade prov på sitt utmärkta passningsspel och fick samtidigt täcka upp i defensiven eftersom både Wolski och Svatos har stora brister på egen planhalva. Quenneville tyckte dock att kedjan var för offensiv och något av en säkerhetsrisk och valde därför att kasta om i den redan efter tre matcher.
Stastny är redan oerhört mogen i sitt spel och precis som sin far (Hall of Fame-legenden Peter), så är han en utmärkt tvåvägsspelare med passningsspelet som främsta egenskap.
Jordan Leopold - ?
Kommentar: Leopold gick under sommaren igenom en bråckoperation som hållit honom borta från spel så här långt. Det var tänkt att han skulle bli spelklar i mitten av oktober, men Leopold känner fortfarande av ryggsmärtor efter operationen. Den senaste veckan har han varit med på träningarna och det går sakta men säkert framåt. Jordan bör nog vila sin rygg lite extra eftersom han kommer ha stora förväntningar på sig då man tradade till sig honom i utbyte mot Alex Tanguay.
När Leopold kommer till spel förväntas han vara lagets bäste back, får garanterat ännu mer istid än i Calgary Flames och kommer förmodligen vara lagets främste point man i power play. Den spelformen har Colorado haft stora problem i vilket gör att Leopolds debut är än mer efterlängtad.