Legends of Montreal Canadiens #34 Guy Carbonneau

Legends of Montreal Canadiens #34 Guy Carbonneau

Guy Carbonneau, lärjungen till Bob Gainey som nästan blev lika bra defensiv forward som mästaren, tre Selke Trophy mot fyra för Gainey.

Legend # 34 Guy Carbonneau

  Guy Carbonneau föddes den 18 mars 1960 i Sept-Îles, Quebec, Canada. Som sextonåring debuterade Guy i QMJHL laget Chicoutimi Sanguenéens, den första säsongen fick han spela 59 matcher och gjorde 29 poäng. Han gjorde stora framsteg under varje säsong, andra året blev det 83 och tredje året 141 poäng. Säsongen 1979-80 spelade han samtliga 72 matcher och vräkte in 72 mål och 110 assist för 182 poäng, det är inga siffror som får en att tänka på en defensiv forward eller hur?

 I draften 1979 valdes Guy av Canadiens i den tredje rundan med det 44:e valet sammanlagt, före legender som Mark Messier och Glenn Anderson men efter bland annat Mike Gartner, Ray Bourque, Mats Näslund och Pelle Lindbergh. Han fick vara med om in första proffscamp inför säsongen 79-80 och fick som råd: ”Work on your defensive game, kid.” Första året brydde han sig inte speciellt mycket utan åkte till juniorlaget och vräkte in poäng. Säsongen 80-81 tillbringade han i AHL med Nova Scotia Voyageurs och gjorde fortfarande mycket poäng, 35 mål och 88 poäng som rookie och andra säsongen gick ännu bättre poängmässigt 94 poäng men nu gjorde han inte så mycket mål längre och hans utvisningsminuter steg rejält. Han hade nu varit med på tre försäsongsläger och under alla tre var det en sak alla ledare mässade: ”Work on your defensive game, kid.”

 På det fjärde lägret såg äntligen Scotty Bowman & Co. att Carbonneau hade utvecklat det defensiva spelet. Han fick nu chansen i Canadiens 1982-83 och hamnade i en defensiv kedja tillsammans med Bob Gainey och den fruktade fightern Chris Nilan. Han gjorde 18 mål och 47 poäng under sin debutsäsong i NHL och han begrep att om han ville spela i Canadiens var det hårt jobb och defensivt ansvar som gällde, han var inte i samma liga när det gällde det offensiva spelet som Canadiens stjärnor med Guy Lafleur i spetsen. Kedjan med Nilan-Carbonneau-Gainey var den dominerande defensiva kedjan i NHL under flera år under 80-talet och Guy såg till att lära sig så mycket han bara kunde av Gainey som var ligans absolut bäste defensive spelare. Säsongerna 83-84 och 84-85 gjorde Canadiens bra säsonger och Carbonneau var nu redan en av de spelare Canadiens lutade sig mot när det luktade hett. Han gjorde över tjugo mål bägge säsongerna och 84-85 fick han ihop 57 poäng som blev den högsta poängsumman han någonsin fick ihop i NHL. Han sätter dessutom ett klubbrekord som står sig än idag när han gör 7 mål med en man mindre på isen för Canadiens.

 85-86 gjorde Carbonneau ännu en gång över tjugo mål och över 50 poäng men han tog även ett stort ansvar i slutspelet då Canadiens vann sin 23:e Stanley Cup. Han gjorde 7 mål och 12 poäng på 20 matcher och det skulle bli hans bästa slutspelssiffror i karriären. Året efter gör Canadiens ännu en bra säsong men Carbonneau tvingas nu bli mycket mer defensiv i sitt spel. Säsongen efter är det uppenbart att han är NHLs nye defensiv specialist, efter säsongen vinner han Frank J. Selke Trophy för första gången. Säsongen 88-89 går Canadiens till Stanley Cup final igen men där blir Calgary Flames för svåra. Efter säsongen belönas Guy med ännu en Selke Trophy och blir tillsammans med Chris Chelios en av två alternerande lagkaptener för Canadiens när Bob Gainey slutar i Montreal.

 Varken han eller Chelios var riktigt redo för ansvaret som lagkapten och deras spel blev lidande, efter säsongen tradas Chelios till Chicago och Guy blir ensam lagkapten. Säsongen 90-91 är inte en toppsäsong men Carbonneau börjar anpassa sig till rollen som lagkapten och säsongen 91-92 slutar med att han vinner Selke Trophy för tredje och sista gången. Säsongen 92-93 missar Guy drygt 20 matcher pga skador och stannar på 17 poäng i serien. I slutspelet stiger han och speciellt Patrick Roy fram och visar de övriga vad som behövs för att vinna, Canadiens vinner Stanley Cup efter att ha vunnit tio av sexton matcher i OT. 93-94 blir hans sista säsong i Montreal efter säsongen tradas han till St. Louis Blues och han stannar i St. Louis en säsong.

 Inför 95-96 skriver han på för Dallas Stars vars GM Bob Gainey han känner utan och innan. Dallas kommer under fem säsonger att vara ett av NHLs absolut bästa lag med fem raka divisionssegrar. Till säsongen 97-98 skaffar Gainey en toppmålvakt till Dallas, Ed Belfour och nu är laget redo på allvar att utmana de andra jättarna i NHL, Dallas får mest poäng i NHL under två säsonger i rad, 1997-98 och 1998-99. Säsongen 98-99 går laget hela vägen och vinner Stanley Cup och säsongen 99-00 når laget final igen men blir besegrade av New Jersey Devils. Under de fem säsongerna i Dallas är Carbonneau extremt defensiv och gör bara 100 poäng sammanlagt under de fem säsongerna.

 Efter att Dallas förlorat Stanley Cup finalen 2000, så pensionerar sig Carbonneau efter drygt 1,300 matcher i NHL. Direkt efter pensioneringen återvände Carbonneau till Montreal och blev ass. coach till Michel Therrien under två säsonger, 2002 blir han ass. GM i Dallas Stars och där stannar han kvar tills han i januari 2006 anställs som associate coach till GM Bob Gainey i Montreal. Året efter blir han headcoach och 2008 blir han tvåa i omröstningen om säsongens coach (Adams Award). I mars 2009 blir han sparkad från Canadiens efter en säsong som skulle blivit en jubelsäsong förvandlats till ett magplask. På hösten 2009 börjar han jobba för TV-bolaget CBC som ”colour commentator” på Hockey Night in Canada. 2011 blev han headcoach för sitt gamla juniorlag Chicoutimi som han dessutom är delägare i, nu han han stigit ner som headcoach och är nu president för klubben.

 2002 gifte sig hans gamle lagkamrat Brenden Morrow från Dallas med Guy's äldsta dotter Anne-Marie, Morrow började dejta Anne-Marie när Guy fortfarande spelade i Dallas och vågade inte berätta för Guy utan det fick Anne-Marie göra. Enligt myten så bestämde sig Guy för att sluta direkt när han fick reda på det men fortsatte en säsong till eftersom Dallas vann Stanley Cup. 2005 bestämde sig QMJHL för att hylla Carbonneau genom att skapa Guy Carbonneau Trophy som delas ut varje år till ligans bäste defensive forward. När Canadiens spelade sin sista match i legendariska Forum så mötte man Dallas och givetvis var det Guy som gjorde den sista ceremoniella tekningen för Dallas. Han var även med i den stora avslutningsceremonin där bland annat Maurice Richard får en över sex minuter lång stående ovation.

Citat:
Guy Carbonneau
om hur det var att vara en ung spelare i Montreal: "Just to be able to sit around and talk with Maurice and Henri Richard, Jean Beliveau, Toe Blake. . . . When you’re a young guy, that means a lot. When they tell you a story, it’s from the heart. Those guys, they played for the love of the game."

Mike Modano om det faktum att Dallas mästarlag 1999 innehöll så många gamla Canadiens spelare (Guy Carbonneau, Bob Gainey, Doug Jarvis, Brian Skrudland, Mike Keane, Craig Ludwig): “There’s a lasting effect on people who learned how to play the game for the old Montreal Canadiens. There’s the tradition, the winning attitude they had. It carries over wherever they go. It gets in your blood, and it trickles down to everybody around them. The experience, the values they’ve learned rub off on you. How to be unselfish, to be patient, to play with passion has rubbed off on me.”

Ken Hitchcock Dallas coach 1999: "Players like him love the game for all the right reasons, I don’t care if these games were played in an outdoor rink, it doesn’t matter to Guy. He just loves the game. He absolutely loves it. And he never picks his spots. He just plays. He's a competitive person. Money and the amount he gets paid is irrelevant to Guy Carbonneau. That's why he's an older player who can survive in a young man's game."

Guy Carbonneau om vad han lärde sig under de första träningslägren med Canadiens: "One Thing that I learned was that a player who scores can't score goals every game, but a player who plays well defensively can do that every game."

Länkar:
http://www.youtube.com/watch?v=jwoD84ljj5U&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=0i_fyNIeIw4&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=KYoszWW9Kyg&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=ebpJRwaMP1o

Lag NHL/Stanley Cup GP G A P PIM +/-
Montreal Canadiens NHL 912 221 336 557 623 +158
St. Louis Blues NHL 42 5 11 16 16 +11
Dallas Stars NHL 364 34 56 90 181 +17
NHL sammanlagt NHL 1,318 260 403 663 820 +186
Montreal Canadiens Stanley Cup 161 30 43 73 125 +3
St. Louis Blues Stanley Cup 7 1 2 3 6 +3
Dallas Stars Stanley Cup 63 7 10 17 30 -1
Stanley Cup sammanlagt Stanley Cup 231 38 55 93 161 +5

Meriter:
Stanley Cup: 3, 1986, 1993, 1999
Frank J. Selke Trophy: 3, 1988, 1989, 1992
Författaren Ken Campbell rankar honom på plats 32 av Canadiens 100 största spelare genom tiderna i boken Habs Heroes.


Har samlas alla delar i serien:  http://www.svenskafans.com/nhl/montreal/Legends-of-Montreal-Canadiens-396944.aspx

Källor: NHL.com, Canadiens.com, Greatesthockeylegends.com, Legendsofhockey.net, wikipedia.org, boken Habs Heroes

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2011-11-18 12:00:00
Author

Fler artiklar om Montreal