Legends of Montreal Canadiens #39 Doug Risebrough

Doug Risebrough, en av flera unga tuffa spelare som Canadiens kallade upp för att utmana och utmanövera Philadelphia Flyers i mitten av sjuttiotalet.

Legend # 39 Doug Risebrough

 Douglas John Risebrough föddes den 29 januari 1954 i Guelph, Ontario, Canada. Han spelade juniorhockey i sin hemstad Guelph och även en säsong för Kitchener Rangers i den bästa juniorligan i Ontario. Han var en tuffing som tillbringade mycket tid i utvisningsbåset men han gjorde även en hel del poäng.

 Risebrough valdes 1974 av Canadiens i den första rundan av draften med det sjunde valet sammanlagt och redan nästa säsong fick han känna på NHL. Han fick börja säsongen i Nova Scotia Voyageurs i AHL men blev uppkallad när legenden Henri Richard blev svårt skadad. Han spelade 64 matcher för Canadiens och gjorde 44 poäng, dessutom hann han med att sitta i utvisningsbåset 198 minuter den första säsongen. Inför säsongen 1975-76 möttes Canadiens och Philadelphia Flyers i två matcher på försäsongen, Risebrough kom att spela en viktig roll i de matcherna och många anser att det var i de två matcherna som Canadiens vann den första av de fyra raka Stanley Cup vinster under 76-79. I den första matchen gick Philadelphia hårt åt Canadiens lagkapten Yvan Cournoyer när Risebrough steg emellan och när lagen möttes för andra gången var det Risebrough som utmanade och besegrade Flyers lagkapten Bobby Clarke när lagen hade en riktig holmgång.

 Under den säsongen så kommer Risebrough upp i 44 poäng och 180 utvisningsminuter, säsongen efter blir hans bästa säsong poängmässigt när han gör 22 mål och 60 poäng och nu sitter han inte lika mycket utvisad, bara 132 minuter. Den följande säsongerna fortsätter han att spela en viktig roll tillsammans med kedjekompisar som Mario Tremblay och Yvon Lambert när Canadiens vinner för tredje gången och nu stannar han på 97 utvisningsminuter, för han har nu blivit en viktig del i Canadiens penalty-killing. 78-79 missar han nästan halva säsongen men är tillbaka till slutspelet när han vinner sin fjärde titel med Canadiens.

 79-80 är han skadad nästan halva säsongen igen och han missar även slutspelet för Canadiens, säsongen efter är det lika illa mindre än 50 matcher spelade och poängproduktionen haltar lika illa som han själv. Säsongen 81-82 blir hans sista i Canadiens och den här säsongen är han inte så skadedrabbad, han spelar 59 matcher och kommer över 100 utvisningsminuter igen. Inför säsongen 82-83 blir han tradad till Calgary Flames och får en nytändning. Hans ledaregenskaper var anledningen till att Calgary ville ha honom och under sina fem säsonger i laget kommer han tillsammans med Jim Peplinski och Lanny McDonald vara lagets obestridliga ledare. Från 1983 och till att Risebrough slutar 1987 kommer de tre att dela på lagkaptensjobbet för Flames. Första säsongen i Flames får han som sagt en nytändning, 71 matcher, 21 mål, 58 poäng och 138 utvisningsminuter.

 Andra säsongen är han också skadefri  och kommer över 50 poäng och 160 utvisningsminuter. 84-85 är skadorna tillbaka på allvar, han kan bara spela 15 matcher men gör trots det 12 poäng och 49 utvisningsminuter. 1985-86 när Calgary tar sig till Stanley Cup finalen mot Canadiens är han OK igen och under slutspelet spelar han sin karriärs bästa ishockey med 16 poäng på 22 matcher. Hans sista säsong i Calgary och NHL blir inte lika rolig, han blir skadad igen och stannar på 22 matcher i serien och 4 i slutspelet. Han fortsätter i klubben först som assistant coach och han har den positionen när Calgary vinner Stanley Cup 1989 efter att ha besegrat Canadiens i finalen. Säsongen efter blir han lagets assistant GM och säsongen 90-91 blir han lagets headcoach. Den 16 maj blir han utsedd GM för Calgary Flames och stannar som GM och headcoach fram till att han slutar som headcoach efter att laget fått stryk med 11-0 av Vancouver Canucks den 3 mars 1992. Han behåller jobbet som GM fram till den 2 november 1995.

 Han jobbar åt Edmonton Oilers från 1996 till 1999 (lite ironisk eftersom att han som spelare  kastade Marty McSorleys Oilers-tröja på isen efter en fight och körde sönder den till småtrasor med sina skridskor). Den 2 september 1999 blir han utsedd till GM och vice-president för Minnesota Wild och 2003 blir han befordrad till president för klubben. Den 16 april 2009 får han sparken från Minnesota Wild och efter det har hans namn varit aktuellt för flera klubbar. Tampa Bay valde tydligen mellan honom och Steve Yzerman som ny GM inför förra säsongen. Nu jobbar han som konsult åt Glen Sather i New York Rangers.

Citat:
Doug Risebrough om Calgary Flames efter att han blivit tradad dit 1982: ”When I got to Calgary, I couldn't believe how far away they were from winning. That was not as much a reflection on the Flames, as it was on the Canadiens.”

Länkar:
Det finns massor av klipp från fighter med Risebrough det är bara att söka på youtube och hockeyfights.com

0 kommentarer

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2011-12-23 12:00:00