Legends of Montreal Canadiens # 60 Chris Nilan
Han ligger på en andraplats i utvisningsminuter genom tiderna när det gäller Stanley Cup och på nionde plats genom tiderna när det gäller NHL med 3,043 utvisningsminuter. Han behövde inte ens 700 matcher för att passera 3,000 utvisningsminuter och han har ett snitt på 4,42 utvisningsminuter per match, ingen har nog förtjänat sitt smeknamn så väl som Chris "Knuckles" Nilan.
Legend # 60 Chris Nilan
Christopher John Nilan föddes den 9 februari 1958 i Boston, Massachusetts, USA. Han växte upp i West Roxbury en av Bostons tuffaste stadsdelar. Han fick ganska snabbt problem med gängen som fanns där, han backade aldrig för någon och hamnade därför ofta i bråk och Chris var oftast den som fick stryk av de äldre killarna. Han var tidigt hockeyfrälst och hängde på Boston Garden för att se på Bruins med Orr, Esposito, Cashman med flera.
Han spelade för ett lokalt pojklag där coachen insåg att Chris hade viss talang för ishockey men en ändå större talang för att hamna i bråk. Coachen tog kontakt med Fernie Flaman, legendarisk back i Boston Bruins och då coach för Northeastern University. Hall of Famern Flaman gillade vad han såg men var tveksam om Chris kunde bli tillräckligt disciplinerad för att bli tillräckligt bra för NHL. Flaman fixade i alla fall ett stipendium för Chris som började på universitetet. De första två åren fick Chris knappt någon istid, dels så hängde han inte med tillräckligt bra i skolan dels så var det si och så med disciplinen.
Under sin andra säsong så gjorde han i alla fall 17 poäng på 20 matcher och nästa säsong var den det hängde på, efter säsongen 1978-79 kunde Nilan draftas av något NHL-lag. En av familjens vänner var också kompis med Canadiens gamle storstjärna Dickie Moore och Moore lyckades övertala Canadiens att skicka någon att kolla in Nilan. Nilan gör under sin tredje säsong stora framsteg, han gör 9 mål och 26 poäng på 26 matcher samtidigt som han samlar ihop 92 utvisningsminuter. Egentligen var Canadiens scout inte så imponerad av Nilan men Canadiens valde att chansa och draftade Chris Nilan med sitt sista val och Nilan valdes som nummer 231 i draften 1979.
Nästa säsong så hoppar Chris av universitetet och placeras av Canadiens i Nova Scotia Voyageurs i AHL. Under sin första match får Chris bara spela två byten men redan i den andra har han sitt första slagsmål och under resten av säsongen så slåss han i snitt minst en gång per match. Efter 49 matcher och 304 utvisningsminuter i AHL blev Chris uppkallad till Canadiens i februari 1980. Andra matchen i NHL presenterar sig Chris på allvar för NHL, på bortaplan i Spectrum slåss han mot och besegrar Bob ”Hound Dog” Kelly. Efter fighten mot Kelly så var alla planer på att skicka ned honom i AHL igen bortblåsta och Chris spelade 15 matcher för Canadiens säsongen 1979-80 och 5 matcher i slutspelet.
De nästa tre säsongerna får Nilan begränsat med speltid och var ofta utanför laget i hemmamatcherna. Coachen Bob Berry pressade honom dessutom stenhårt under träningarna, Nilan gick till och med och bad om att få bli tradad eftersom han trodde att Berry hatade honom. Nu i efterhand har Nilan erkänt att utan de årens stenhårda träning så skulle han aldrig fått mer än högst ett par säsonger i NHL. Nilan får sin stora chans när Jacques Lemaire blir ny coach i februari 1984, Lemaire ser något i Nilan som ingen annan sett och placerar honom som högerforward tillsammans med Canadiens två bästa penalty-killers Guy Carbonneau och Bob Gainey.
Kedjan blir en omedelbar succé och räknas som en av Canadiens bästa defensiva kedjor genom tiderna. Säsongen 1984-85 gör Nilan sin absolut bästa säsong, han gör 21 mål och 16 assist men glömmer för den delen inte bort sin roll som enforcer, han sätter nytt klubbrekord för utvisningsminuter med 358 minuter på botbänken. Lemaire slutar som coach efter säsongen och ersätts av rookien Jean Perron och han är inte ensam rookie när säsongen 1985-86 startar. Canadiens startar säsongen 1985-86 med 10 rookies i laguppställningen till den första matchen och säsongen blir fylld av djupa svackor. Under en av svackorna så slåss Nilan med rookien Stephane Richer på en träning och efter det så är laget plötsligt sammansvetsat och går in i slutspelet med stärkt självförtroende.
Under samma säsong så blir Nilan ”public enemy number one” hos sitt gamla favoritlag Boston Bruins. Under en match så ger han Rick Middleton en butt-ending i pannan och blir avstängd tio matcher och trots att Bruins var fyllt av tuffingar så vågade ingen utmana Nilan. Bruins kallar upp Jay Miller från farmarligan enbart för att slåss med Nilan och de två har några rejäla drabbningar de tre närmaste säsongerna. Nilan gör sin näst bästa säsong med 19 mål och 34 poäng, dessutom stannar han på 274 utvisningsminuter.
I slutspelet 1985-86 så sätter Chris ett nytt NHL rekord med 141 utvisningsminuter trots att han missar de två sista finalmatcherna pga en fotskada efter en fight med Neil Sheehy i Calgary Flames i den tredje finalmatchen. Skadan hindrar Nilan från att åka skridskor och han får därför aldrig höja Stanley Cup pokalen och åka ett ärevarv med den. De följande säsongerna har Chris stora problem dels med skador men också med coachen Jean Perron som inte litar på Nilan på samma sätt som Lemaire hade gjort. Efter säsongen 1986-87 blir Nilan uttagen i USA's lag till Canada Cup och där är han en av lagets bättre spelare med två mål bland annat ett i vinstmatchen mot Sverige
Under våren 1988 tradas Nilan till New York Rangers och Nilan har nu riktigt svårt att hålla sig frisk, på knappt två och en halv säsong i Rangers blir det bara 85 matcher. Inför säsongen 1990-91 tradas han till Boston Bruins men han är lika skadedrabbad där som i New York. I en match den 31 mars 1991 skriver han in sig i rekordböckerna igen med ett rekord som troligen aldrig kommer att slås. I en match mot Hartford Whalers samlar han ihop 6 st. 2 minutersutvisningar, 2 st. 5 minutersutvisningar, 1 st. misconduct och 1 st. matchstraff sammanlagt 10 olika utvisningar. Inför All-Star matchen 1991 ställer Bruins coach Mike Milbury till med en smärre skandal när han tar ut Chris Nilan till All-Star matchen, Nilan tvingas tacka nej pga skada och Milbury börjar sitt fall från respekterad back och hårding via coaching och GM jobb till att bli pajas i TV.
Boston placerar Nilan på waivers under säsongen 91-92 och då får Nilan ett telefonsamtal från Canadiens GM Serge Savard som undrar om han är intresserad av att komma till Canadiens och sedan pensionera sig som en Habsspelare. Nilan nappar givetvis och avslutar sin karriär med 17 matcher i Canadiens och under de matcherna så passerar han 3,000 utvisningsminuter i karriären. Tyvärr blir det inget askungeslut för Nilan eftersom Boston Bruins slår ut Canadiens med 4-3 i matcher i den första omgången av slutspelet.
Efter karriärens slut har Chris Nilan slagits mot depressioner och stora drogproblem. De senaste åren har han kommit tillbaka starkt och är ofta med i olika sammanhang där droger inom sporten diskuteras. Han blev tillsammans med bland annat Stu Grimson angripna av Don Cherry tidigare under den här säsongen och Cherry tvingades till något han aldrig gjort tidigare nämligen att dels ta tillbaka sina anklagelser men även be om ursäkt (Grimson är numera en advokat som bland annat jobbat åt NHLPA och han och Nilan hotade med att stämma skiten ut Cherry).
Nu i dagarna är Nilan aktuell eftersom han åker runt i kanadensiska skolar och håller föredrag om att stoppa mobbning i skolan.
Citat:
Nilan om hur det var att få spela tillsammans med Guy Carbonneau och Bob Gainey: "I felt good about that, but I knew I had to keep doing my job the other way. It was fruitless not to do what got me here. Jacques Lemaire basically told me, "Don't start thinking you're a goal-scorer now.""
Nilan om Boston Bruins under 80-talet: "But those guys were scared stiff after that (incidenten med Middleton). They didn't know what I would do next, and to who."
Länkar: http://www.youtube.com/watch?v=-y9i9RxX7Qw
Det finns hur mycket som helst på Youtube med Nilan och alla hans fighter.
Statistik
Lag | Liga | GP | G | A | P | PIM | +/- |
Northeastern University | ECAC | 66 | 20 | 28 | 48 | ? | ? |
Nova Scotia Voyageurs | AHL | 49 | 15 | 10 | 25 | 304 | ? |
Montreal Canadiens | NHL | 523 | 88 | 87 | 175 | 2248 | 10 |
New York Rangers | NHL | 85 | 11 | 14 | 25 | 332 | -16 |
Boston Bruins | NHL | 80 | 11 | 14 | 25 | 463 | -1 |
NHL sammanlagt | NHL | 688 | 110 | 115 | 225 | 3043 | -7 |
Montreal Canadiens | Stanley Cup | 84 | 8 | 5 | 13 | 322 | ? |
New York Rangers | Stanley Cup | 8 | 0 | 2 | 2 | 57 | -1 |
Boston Bruins | Stanley Cup | 19 | 0 | 2 | 2 | 62 | -2 |
Stanley Cup sammanlagt | Stanley Cup | 111 | 8 | 9 | 17 | 541 | ? |
Meriter:
Stanley Cup: 1, 1986
Han är den näst mest utvisade spelaren i Stanley Cup historien med 541 utvisningsminuter.
Han är en av nio spelare som passerat 3,000 utvisningsminuter under sin NHL-karriär.
Delarna 61-76 kommer att vara lite speciella, 61-66 kommer att handla om följande coacher och GM: Dick Irvin, Scotty Bowman, Tom Gorman, Frank Selke, Sam Pollock och Pat Burns. Del 67 är en hyllning till alla de ägare/ledare i Canadiens som är invalda i HHoF som jag inte har redan nämnt. Del 68 handlar om alla de spelare som burit en Canadiens tröja och är invalda i HHoF (med undantag av de som redan fått eller kommer att få egna delar) och kanske förknippas mest med andra lag i NHL. Delarna 69-76 kommer att handlar om alla svenskar, finnar, ryssar och övriga européer som burit Canadiens tröja i NHL (Näslund och Svoboda har redan fått egna artiklar och det är tre eller fyra som fortfarande är aktiva som också kommer att få egna artiklar när de väl slutat med ishockey).
Efter den här delen kommer det att bli ett uppehåll under sommaren eftersom jag troligen kommer att hålla på med ett annat mycket intressant projekt här på Svenska Fans.
Här finns alla delar i serien: http://www.svenskafans.com/nhl/montreal/Legends-of-Montreal-Canadiens-396944.aspx
Källor: NHL.com, Canadiens.com, Greatesthockeylegends.com, Legendsofhockey.net, wikipedia.org, Hockeysverige.se, knucklesnilan.com, boken NHL Enforcers av Arpon Basu