SvenskaFans rankar NHL – Pacific Division: 2. Anaheim Ducks

Hur hanterar Anaheim en säsongsinledning med tunga skadeproblem?

Några år efter Stanley Cup-segern 2007 började Anaheim få lite problem. Man halkade ner i tabellen, och missade slutspel eller fick respass redan i förstarundan. Randy Carlyle fick sparken och in kom Bruce Boudreau.

Under Boudreau förbättrade sig Anaheim säsong efter säsong, så till vida att man gick allt längre i slutspelet – fram till 15/16. Då åkte man än en gång i förstarundan och Boudreau – som inte verkade komma helt överens med general manager Bob Murray – fick foten.

In kom givetvis Randy Carlyle, trots att lagets ledande spelare – Ryan Getzlaf och Corey Perry – ingick i samma stomme som hade slutat spela för honom några år tidigare. Ducks har däremot fått ihop ett spännande lagbygge med en bra kombination av veteraner och yngre förmågor och trots dinosaurien Carlyle kunde man gå långt i slutspelet.

Calgary sveptes i förstarundan innan man överlistade Anaheim trots ett 0-2-underläge. I en underhållande Conference-final mot Nashville fick man dock ge sig.

Men Anaheim var tillbaka som en contender, om än med en osannolik head coach.

Lagbygget är som sagt imponerande. John Gibson står redo att ta det där sista klivet mellan stolparna. Försvaret håller en väldigt hög klass trots att man satte sig i en sits där man tappade Shea Theodore i expansionsdraften. Forwardsbesättningen har såväl spets som djup och kommer med en bra tyngd.

Men flera nyckelspelare är aningen ålderstigna. Anaheim är ett av ligans äldsta lag och såväl Ryan Getzlaf som Corey Perry och Ryan Kesler är några år på fel sida 30-årsstrecket. Getzlaf och Kesler kommer från fina säsonger där den förstnämnda sånär gjorde point per game och där Kesler gjorde sin bästa säsong sedan 2011.

Perry tog ett kliv tillbaka när han bara nådde 19 mål, men det vore inte allt för osannolikt om han återigen blir en 30-målsskytt. Bakom veteranerna kommer en yngre generation i form av Hampus Lindholm, Sami Vatanen, Josh Manson, Rickard Rakell och Jakob Silfverberg. Stommen imponerar och även om åldermännen inte orkar hålla uppe samma nivå i allt för många säsonger till bör Ducks fortfarande kunna vara slagkraftiga.

Om inte Carlyle förstör allt för mycket.

Målvakter:

Förra sommaren tog Anaheim beslutet. Efter att ha varvat mellan Frederik Andersen och John Gibson gav man förtroendet till den senare. Andersen skickades till Toronto och Gibson blev odiskutabel starter i Ducks. Han missade några veckor mot slutet av grundserien på grund av skada och i slutspelet lyckades givetvis Randy Carlyle skapa osäkerhet kring sin målvaktsposition. Gibson höll sig däremot mellan stolparna innan en skada satte stopp i slutskedet av Conference-finalen.

24-årige Gibson har varit i NHL i några säsonger och talangen är uppenbar, men det slutliga klivet väntar vi fortfarande på.

Bakom sig har Gibson fått en ny backup sedan Jonathan Bernier flyttade till Colorado. In kommer istället Ryan Miller. 37-åringen spenderade de senaste åren i Vancouver och bör vara ett bra alternativ som backup.

Även Reto Berra, de senaste säsongerna i Colorado och Florida, finns i organisationen och ger lite erfarenhet i djupet.

Backar:

Det är en skadeskjuten försvarsbesättning som inleder säsongen i Kalifornien – och det är inte vilka som helst som saknas. Vare sig Hampus Lindholm eller Sami Vatanen förväntas bli aktuella för spel förrän i november, och det är givetvis två kännbara förluster.

Lindholm har i skymundan gått och blivit en toppback i ligan. Han är en av de bättre possession-backarna och kan utan problem gå upp mot vilket motstånd som helst. Men poängskörden är en bra bit från ligans toppskikt. Över en hel säsong brukar han landa på 30-talet poäng, vilket är en bra bit ner i backarnas poängliga. 23-åringen är redan ett väldigt respekterat namn, men med lite fler poäng skulle givetvis hans anseende kunna skjuta i höjden.

Sami Vatanen har visat upp en fin talang i flera säsonger och är en attraktiv spelare då han är en högerfattad och spelskicklig försvarare. Finländaren har därför omgärdats av traderykten över tid, framför allt i samband med expansionsdraften där Anaheim var i en jobbig sits. Istället valde man att ge bort Shea Theodore – organisationens stora backprospect – men Vatanen blev i alla fall kvar.

Under säsongsinledningen lär Cam Fowler få en hel del extra ansvar. Även Fowlers framtid har diskuterats flitigt, men i somras signade han ett nytt åttaårskontrakt. Det nya kontraktet kickar in först om ett år och har en cap hit på $6,5 miljoner. 25-årige Fowler är en duktig tvåvägsback som bör kunna ligga kring 40 poäng över en säsong, men det där kontraktet är i ärlighetens namn aningen saftigt. De tre stora namnen i försvaret är dock säkrade över de kommande tre säsongerna, vilket alltid är något.

I Josh Manson har Anaheim en klart underskattad försvarare. Han gör inget större väsen av sig i poängprotokollet, men behärskar allt annat på ett väldigt effektivt sätt. Kanske dopas siffrorna något av det faktum att han har spelat mycket med Lindholm, men även Manson är en högst pålitlig possession-spelare.

Bakom de fyra ser det desto mer skakigt ut. Kevin Bieksa är sannerligen ingen försvarare man vill förlita sig på, men givetvis uppskattas han av såväl Bob Murray som Randy Carlyle. Faktum är att Bieksa – som slutade vara bra för några år sedan – spelade mer än Manson förra säsongen. 36-åringen lär få en framskjuten roll även den här säsongen.

Det återstår att se exakt hur man formerar försvaret, men Brandon Montour och nygamle Francois Beauchemin bör kunna inkluderas i startuppställningen. Beauchemin har hunnit bli 37 år gammal och kommer från en direkt svag säsong hos Colorado, men var tidigare i karriären en förhållandevis effektiv back för Ducks. Montour har visat vad han kan i AHL och har slussats in så smått i NHL. 23-åringen borde rimligtvis få goda möjligheter att visa vad han går för så länge Lindholm och Vatanen är borta.

Korbinian Holzer kan mycket väl få fylla ut försvaret under inledningen, men borde inte vara i närheten av en ordinarie plats när alla är tillgängliga. Kanske kan även Jacob Larsson – som gjorde fyra matcher förra säsongen – utmana någon av veteranerna Jaycob Megna, Steve Oleksy och Andy Welinski om en plats.

Forwards:

Det finns gott om härliga spelare i Anaheims forwardsbesättning och de kan utan problem få ihop tre effektiva kedjor. Det mesta kretsar fortfarande kring Ryan Getzlaf, som förmodligen är god för minst 70-talet poäng även kommande säsong. Lagkaptenen är svårspelad och kan ta sig an motståndare på de flesta sätt. Han kombinerar skicklighet med kraft och när 32-åringen är i form är Anaheim att räkna med.

Hans mångåriga radarpartner Corey Perry kan kanske stå vid ett vägskäl, beroende på hur dramatisk man vill vara. För några år sedan kunde Perry ligga kring 40-50 mål. Det följdes sedan upp med två säsonger kring 30-talet mål – och förra säsongen blev det bara 19 fullträffar. Det är så klart inte tillräckligt bra och frågan är var 32-åringen står. Vill man kan man peka på den klassiska powerforwarden som går ner sig på den här sidan 30-årsstrecket och känna en stor oro inför de fyra år Perry har kvar på kontraktet. Eller så var den gångna säsongen bara en plump i protokollet och ligans fjärde bästa målskytt över de tio senaste åren hittar tillbaka igen.

Till vänster om Getzlaf och Perry kan vi få se en annan veteran, nämligen Patrick Eaves. 33-åringen kommer från karriärens bästa säsong med 21 mål för Dallas och elva fullträffar i Anaheim, som tog in honom inför trade deadline. Efter några anspråkslösa avslutande säsonger i Detroit fick han ett lyft i Dallas och i somras signade Ducks honom till ett treårskontrakt. Är Eaves en riktig late-bloomer eller en one-hit wonder?

Även i forwardsbesättningen har Anaheim lite skadeproblem. Ryan Kesler lär missa några månader av säsongen efter en höftoperation. 33-åringen kommer från sin bästa säsong på flera år, men gjorde också merparten av sina mål under en relativt kort period i början av säsongen. Efter ett hattrick mot Philadelphia på nyårsdagen gjorde han bara ytterligare sju mål under resten av grundserien. Med tanke på oron över hans kontrakt – han går in på det andra året på ett dyrt sexårskontrakt – var däremot den gångna säsongen ett något sånär tryggt besked för Ducks-fansen.

Bakom de tre stora namnen tar två svenskar en hel del utrymme. Jakob Silfverberg tog lite tid på sig, men är nu en lurig sniper. Två säsonger i rad har han nått 20-målsstrecket och i slutspelet i våras blev det fina 9+5 på 17 matcher. Anaheim fick även vänta lite på Rickard Rakell och det stora genombrottet kom också förra säsongen. Då smällde han in 33 mål och tog sig precis in på topp-15 i skytteligan.

Nick Ritchie är en annan intressant yngre spelare. 21-åringen gick med tiondevalet i draften 2014 och kommer nu från sin första hela NHL-säsong. Han är en kraftfull powerforward som mycket väl kan vara Corey Perrys arvtagare, även om man inte kan förvänta sig samma målproduktion. Förra säsongen blev det klart godkända 14 mål och 28 poäng, samt ytterligare fyra mål i slutspelet.

I Andrew Cogliano har Anaheim en snabbskrinnare som, i skymundan av större namn, har gjort sig en bra karriär i Anaheim. Han kan chippa in med lite mål här och där, dödar utvisningar och kan ta på sig lite olika roller. En nyttig spelare för ett lagbygge, helt enkelt. Nu går 30-åringen in på det sista året på sitt kontrakt, och vi vet alla vad det kan få för effekt i poängprotokollet…

För ett år sedan blev Antoine Vermette något överraskande utköpt av Arizona, men fick ett tvåårskontrakt av Anaheim. Veteranen är inte på samma nivå som för några år sedan, men är ett hyggligt alternativ för middle-6, i synnerhet som Anaheims övriga forwards gör han blir mer av utfyllnadstypen. Noterbart är att han förra säsongen stängdes av tio matcher efter att delat ut en slashing på en domare.

Så värst mycket mer anmärkningsvärt har inte Anaheim i sin forwardsbesättning. Ondrej Kase kan mycket väl få fylla ut topp-9 under Ryan Keslers frånvaro och nye Dennis Rasmussen ger klart kompetent spel i fjärdekedjan. Logan Shaw och Chris Wagner fick en del speltid i numerärt underläge förra säsongen och det skulle inte alls förvåna om de blir kvar i den ordinarie uppställningen.

Randy Carlyle måste ha sin fighter så Jared Boll hämtades in förra sommaren och fick 51 matcher. Han lär vara ombytt även 17/18. Kanske kan även Derek Grant och Corey Tropp få speltid.

---

Nyckelspelare:

Ryan Getzlaf, Corey Perry, Hampus Lindholm

Nyförvärv:

Ryan Miller – från Vancouver Canucks – free agent
Derek Grant – från Nashville Predators – free agent
Steve Oleksy – från Toronto Maple Leafs – free agent
Reto Berra – från Florida Panthers – free agent
Dennis Rasmussen – från Chicago Blackhawks – free agent
Francois Beauchemin – från Colorado Avalanche – free agent

Förluster:

Ryan Garbutt – till HK Sochi – free agent
Nick Sörensen – till Linköping – free agent
Clayton Stoner – till Vegas Golden Knights – expansionsdraft
Shea Theodore – till Vegas Golden Knights – trade
Jonathan Bernier – till Colorado Avalanche – free agent
Nate Thompson – till Ottawa Senators – free agent
Jhonas Enroth – till Dinamo Minsk – free agent
Simon Despres – till HC Slovan Bratislava – utköpt
Mason Raymond – till SC Bern – free agent

Svenskar:

Jacob Larsson, Hampus Lindholm, Marcus Pettersson, Rickard Rakell, Dennis Rasmussen, Jakob Silfverberg,

Coach:

Randy Carlyle

Preliminär laguppställning:

Patrick Eaves – Ryan Getzlaf – Corey Perry
Andrew Cogliano – Antoine Vermette – Jakob Silfverberg
Nick Ritchie – Rickard Rakell – Ondrej Kase
Dennis Rasmussen – Chris Wagner – Logan Shaw

Cam Fowler – Josh Manson
Francois Beauchemin – Brandon Montour
Kevin Bieksa – Korbinian Holzer

John Gibson (Ryan Miller)

Långtidsskadade: Ryan Kesler, Sami Vatanen, Hampus Lindholm

Andra notabla spelare: Reto Berra, Dustin Tokarski, Jacob Larsson, Jaycob Megna, Steve Oleksy, Andy Welinski, Jared Boll, Derek Grant, Corey Tropp

---

Bästa nyförvärvet: Ryan Miller

Konkurrensen är minst sagt ljummen, men Ryan Miller erbjuder i alla fall ett bra alternativ som backup bakom John Gibson. De flesta coacherna föredrar förmodligen en trygg veteran i den positionen.

Värsta förlusten: Shea Theodore

Organisationens största backprospect och redan nu en klart kompetent försvarare som Anaheim slarvade bort på grund av expansionsdraften. Med Hampus Lindholm, Sami Vatanen och Cam Fowler har man en bra stomme, men Theodore skulle förmodligen gjort den än bättre.

Säsongens poängkung: Ryan Getzlaf

En långtidsskada eller en pånyttfödd Corey Perry är förmodligen det enda som kan hota Ryan Getzlaf i toppen av den interna poängligan.

Säsongens nykomling: Dennis Rasmussen

I brist på annat lyfter vi fram Dennis Rasmussen, som lär kunna göra ett fullgott jobb i fjärdekedjan.

Säsongens genombrott: Nick Ritchie

Om Nick Ritchie slipper en sophomore slump och får spännande kedjekamrater har han alla förutsättningar för att bygga vidare på en fin rookiesäsong.

---

TRUPPEN:

---

REDAKTIONENS RANKNING:

Pacific Division:

1.
2. Anaheim Ducks
3. Calgary Flames
4. San José Sharks
5. Los Angeles Kings
6. Arizona Coyotes
7. Vancouver Canucks
8. Vegas Golden Knights

---

NHL:s 31 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.

---

Se alla NHL-matcher i HD, hela säsongen, i Viaplay! Helt utan bindningstid.