Blackhawks vecka 43 – Ytterligare två stjärnspelare skadade
Vecka 43 kom att bli en mörk vecka för Blackhawks. Både Jonathan Toews och Brent Seabrook skadade sig i matchen mot Vancouver. Båda är uppsatta på Day To Day listan vilket tyder på att skadorna inte var så allvarliga som man först trott.
Vancouver – Chicago
3-2 (0-1, 1-1, 2-0)
Skott: 31-20 (6-10, 12-4, 13-6)
Chicagosmålskyttar: 0-1 Duncan Keith (Cam Barker, John Madden)
1-2 Troy Brouwer (Duncan Keith, Patrick Kane)
Matchen: Chicago var det klart bästa laget i den första perioden och man borde ha haft en större ledning om inte Luongo i Vancouver målet hade storspelat. I slutet av första perioden så drog Dustin Byfuglien på sig en mycket onödigutvisning som resulterade i Vancouvers 1-1 mål 46 sekunder in i den 2 perioden.
Detta var början av en total omvänd matchbild. För efter Vancouvers kvittering så vart det Vancouver som tog över matchen mer och mer. Trots det så kunde Chicago återigen ta ledningen genom ett mål sent i andra perioden av Troy Brouwer. Men det var en kortvarig glädje som Chicagospelarna fick uppleva för Vancouver fortsatte att vara det starkaste laget och riktigt nöter ner Chicago. Och vann sedermera rättvisst med 3-2. Även om det var en riktig supertavla av Antti Niemi vid Samuelssons 3-2 mål, så spelade Niemi stabilt matchen igenom.
Nashville – Chicago
0-2 (0-0, 0-2, 0-0)
Skott: 27 -34 (10-11, 11- 13, 6-10)
Chicagos målskyttar: 0-1 Dustin, Byfuglien (Patrick kane, John Madden)
0-2 Andrew Ladd (Cam Barker)
Matchen: Chicago rivstartade matchen och första halvan av första perioden var det nästan spel mot ett mål. Men som vanligt så lyckades inte Chicago göra mål trots sitt spelmässiga övertag. Andra halvan av första perioden tillhörde Nashville men inte heller dom lyckades göra några mål på sina lägen vilket Chicagospelarna för tacka Huet för som storspelade hela matchen för Chicago.
Andra perioden var spelmässigtjämn men i målprotokollet drog Chicago iväg till en 2-0 ledning. Och kunde sedan bevaka ledningen under resten av matchen. Utan att Nashville riktigt någonsin var nära att hota Chicagos ledning.
Veckans Plus:
Går till Duncan Keith som spelar ruskigtbra just nu. Nu i veckan vart det 1 + 1 i poängprotokollet och + 6 i plus/minus statistiken. Keith visade nu i veckan att han verkligen är den stjärnback som Chicago kan luta sig emot. Nu när Seabrook är skada så är det ytterst viktigt att Keith fortsätter att vissa vägen för övriga backar om det ska kunnas bildas en trygghet i backlinjen igen.
Även så spelade Dustin Byfuglien mycket bra under veckan som var. Dustin som verkligen har tagit ett stort steg framåt i sin utveckling i år. Nu vågar han hålla i pucken mer och utmana motståndarnas backar. Byfuglien är i år mer än bra en stor spelare som står framför målet och skymmer. Vilket han gjorde förvisso bra förra året. Men i och med att han kan hjälpa till på flera sätt i anfallsspelet i år, har gjort han till en av Chicagos farligaste anfallsvapen i säsongsinledningen.
Skadedrabbat:
Tyvärr så har Chicago haft otur med flera skador i början av säsongen och under försäsongen. Både nyckelspelare som Adam Burish och Marian Hossa är långtidsskadade. Uppsatta på Day to Day har Chicago spelare som Jothatan Toews och Brent Seabrook som båda två blev skadade i matchen mot Vancouver. Men dom två sistnämnda kommer troligast återfinnas i truppen till nästa match mot Wild. Dessutom är Ben Eager också skadad.
Marian Hossa beräknas att vara borta i en månad till drygt. Men när Hossa är tillbaka så känns det som att Chicago kommer ha den absolut bredaste forwardsuppsättningen i NHL. Jag hoppas att Joel Quenneville väljer att ställa upplaget på följande sätt när Hossa är tillbaka.
Dustin Byfuglien – Jonathan Toews – Patrick Kane
Patrick Sharp – Dave Bolland – Marian Hossa
Andrew Ladd – John Madden –Kris Versteeg
Troy Brouwer – Colin Fraser – Andrew Ebbett
Motivering till min uppställning:
Att min förstalina blir just Kane, Toews och Dustin byfuglien är för att dessa herrar har visat tidigare att dom är ruskigtduktiga tillsammans. Byfuglien som är en stor kille kan både skapa tid och utrymme för Kanes briljanta teknik och förnuliga pass. Byfuglien är också en ruskigt bra målskytt själv. Han kan både göra mål på styrningar och returer runt mål. Samt att han har ett ruskigtskott som kan användas för skott utifrån också. Toews har visat i år att han är given att vara Chicagos förstacenter. Toews har förvisso haft det tungt i målproduktionen men har istället gjort ett bra defensivt jobb och vinner överlägset mest tekningar för Chicago.
Att jag väljer att spela Hossa i andrakedjan med Sharp och Bolland. Beror på att jag tror Hossa och Sharp kommer bli ett fruktat anfallspar. Båda två är förvisso riktigtiga målskyttar och båda besitter talang för att nå 40 mål var. Men trots detta är deras spelstilar väldigt olika. Hossa kan göra mål mer på egenhand och skapar sina egna målchanser själv med hjälp av hans snabbhet och arbetsvilja. Medan Sharp är mer av den sortens målskytt som alltid dyker upp på rätt ställe och prickskjuter in sina mål ofta från nära håll. Dave Bolland är en mycket arbetsvillig center och kommer på så sett skapa en fin balans i kedjan mellan offensiven och defensiven.
Tredje kedjan väljer jag att spela Veersteeg, Madden och Ladd. Madden är given som tredje center i Chicagos Chekingkedja. Madden är en av NHLs bästa defensiva centrar och det är något som Chicago måste använda sig av. Versteeg är väldigt rölig och gillar att hålla i pucken mycket. Jag tror att Ladd som är en riktig slitvarg kommer skapa stora ytor för Versteeg att åka med pucken i. Både Ladd och Versteeg är duktiga att försvara sig i egenzon också. Vilket är väldigt viktikigt om man spelar i tredjekedjan.
Min fjärdekedja består av Brouwer, Fraser och Ebbett. Både Brouwer och Fraser har visat att man kan spela bra i fjärdekedjan redan förra säsongen. När det gäller Ebbett så blev han satt på waiver av Ducks just för att dom inte tyckte att han just inte passade i någon annan än just dom två första kedjorna. Jag hoppas verkligen att det inte stämmer utan att Ebbett kan spela bra i en fjärdekedja också. För jag har svårt att se att han kan peta någon av dom nio andra spelarna i första, andra och tredjekedjan.
Men skulle Joel Quenneville välja att ställa upp kedjorna så som jag vill. SÅ tror jag att många lag kommer få det svårt att försvara sig mot Chicago. Framförallt kommer det bli svårt att skicka ut första backparet mot just en speciell kedja när Chicago isf kommer ha hela 3 kjedor som håller hög offensivspettskompetens.
Källor: NHL.com
