Miserabel säsongsinledning för Lightning
Efter en imponerande säsong för Tampa ijfol så är förstås förväntningarna uppskruvade inför säsongen 11-12, och visst började det på rätt sätt med en 5-1 seger borta mot Hurricanes i premiären. Men sedan dess är det inte mycket som har stämt för Lightning...
Fem raka förluster och 25 insläppta mål kan läggas till den inledande segern, vilket gör att Tampa parkerar nedanför slutspelsstrecket på 4 poäng (två av dem tack vare övertidsförluster på straffar mot Washington och Florida). De totalt 26 målen i baken innebär att man har sämst försvar av alla i hela ligan med ganska bred marginal, vilket har flera skäl. Dels har inte den nyss 42 år fyllda Dwayne Roloson gått att känna igen, dels har försvaret sett tamt och förvirrat ut, och avsaknaden av Mattias Öhlund verkar vara större än man kunde tro. Det är framförallt i spel 5-mot-5 man haft problem, boxplay-spelet har varit helt okej. Ja, om man bortser från dubbelmötet med Florida, där det helt rasade samman, med två insläppta i lördags och inte mindre än fem under gårdagkvällens batalj. Det finns en hel del att fundera på helt enkelt.
Offensivt sett har det inte heller riktigt tagit fart. Stamkos verkar ha bevarat den ljumma vårformen istället för att hitta tillbaka till den fantastiska höst han hade ifjol. Två mål och två assist är väl... inte mer än okej på sin höjd. St. Louis kan noteras för samma siffror, likaså fjolårets överraskning Teddy Purcell, som dock bänkades helt så sent som i lördags efter att ha visat beskedlig form. Kapten Lecavalier som gjorde ett så starkt slutspel har två pytsar och en assist. Powerplay-spelet har inte nått upp på samma nivå heller, 13% utdelning ger en 18:e plats i ligan i den statistiken, att jämföra med ifjol när man låg på topp-10 för det mesta.
Det finns dock några positiva saker att plocka fram. Marc-André Bergeron är lagets främste poängplockare med åtta poäng på sex matcher, vilket gör honom till ligans näst bästa poängplockare totalt, och bästa back. Att ge honom fortsatt förtroende och ett nytt kontrakt var helt klart rätt. Victor Hedman har fått axla ett tungt ansvar i saknad av Öhlund, och snittar på mest speltid av alla i laget och fortsätter att växa i sin roll. En annan yngling är Brett Connolly som gjorde ett riktigt bra training camp och slog sig in till en plats i truppen. En assist har han hunnit med, men spelet han visat upp har varit "större" än så, och han ger Boucher och Yzerman lite huvudbry i valet om att behålla honom och "påbörja" hans kontrakt, eller skicka ner honom till ännu en säsong i juniorlaget. Dels har han fått spela med Stamkos och St. Louis, men vad som vart mer imponerande är att han klarat av att göra grovgörat i tredjekedjan med Ritola och Moore också. Det jobbet betyder egentligen mer i nuläget för hans fortsatta NHL-framtid. Mathieu Garon som ny backup har gjort ett gediget arbete när han fått chansen och överglänser Rolosons statistik med bred marginal hittills.
Nu på torsdag väntar New York Islanders på hemmaplan och chans till att rätta till ett stukat självförtroende, och förhoppningsvis kan man sedan bygga vidare på en seger där med ytterligare poäng mot Buffalo Sabres på lördag.
