Och nu då?
Det bästa med Draft och Free Agency är att de ger en naturlig nystart. De rycker en upp ur dvalan som infaller i vakuumet efter en avslutad säsong och får en att blicka mot framtiden. Så det är just vad jag tänkte göra nu, blicka framåt, fundera och resonera lite kring det som komma skall. Häng med om ni tycker det verkar spännande!
Det kostar att ligga på topp, särskilt kostar det att ligga på topp under ett lönetak, och kostnaden för det är främst emotionell. För pengar finns det gott om, finns ingen NHL-klubb som har ont om sådana, men att se spelare man följt sen de kom in i ligan, spelare och människor man tagit till sig och lagt all sin välvilja på lämna, gör ont. Tanken på dem i en annan tröja, gör ont. Tanken på hur man ska förhålla sig till att ha dem på andra sidan av isen nästa säsong, lämnar en viss ambivalens. Men det är priset man betalar, det är en stor det av grejen till varför NHL är så fruktansvärt roligt att följa. Det är en verklighet att bara tugga i sig, att lyfta blicken ur sin sorgsna navel och se den stora bilden, som oftast förefaller helt logisk. Sen får man bara mysa med minnena, mer kan man inte göra.
Och nu står vi här, på andra sidan, vi står här med svaren på vad vi fick för pengarna. Och det var väl inte så himla pjåkigt trots allt? Den lucka på 5,3 miljoner som Ondrej Palat lämnade efter sig blev till två nya pjäser, bägge bara på ettåriga kontrakt, vilket betyder att samma peng står öppen nästa sommar när situationen runt capen blir än knepigare än denna säsongen. Man blev inte bättre, men från höjderna man började på så är det svårt att gå annat än iallafall lite neråt. Men ett slagkraftigt lagbygge kommer ställas på benen även kommande säsong, om än med några fler frågetcken än de senaste åren. Något jag omfamnar lite, det är kul att det finns mer att fundera kring, att formeringen av laget vid premiären inte känns lika självklar. Tänkte dela några av dessa frågetecken och resonera kring dem, vet inte om jag kommer komma med några direkta svar, men det kan bli kul ändå.
Håll i hatten, för nu kommer det undras!
Hur kommer backuppställningen formeras?
Vänstersidan ter sig ganska självklar, Hedman och Sergachev kommer släpa de tunga minutrarna, Ian Cole kommer bidra med stabila minuter i tredjeparet. Men till höger är det knepigare att bringa klarhet, Cernak kommer givetvis spela mest och tyngst minuter, dock har han spelat både med Hedman och Sergachev tidigare, så det finns ingen självklar koppling. Tänker man fortfarande att Hedman ska göra en begränsad back användbar så man vill putta in en Bogosian till höger om honom då det funkat tidigare? Eller vill man på allvar ge Cal Foote en språngbräda in i det goda hockeylivet efter att ha sätt ganska bra ut mot slutet av den gångna säsongen? Vem tänker man ska få rätsida på Phil Myers karriär? Eller vem ska få Haydn Fleury att bli en NHL-back på riktigt? Frågorna är berydligt fler än svaren, men det svar man kan ge nu är väl att mycket kommer klarna när man vet vem av kanonerna som kommer få Erik Cernak till höger om sig. därefter blir pusslet enklare att lägga. Måste jag komma med en gissning så kommer man initialt gå med Sergachev och Cernak som en duo, Hedman kommer få med sig antingen Foote eller Bogosian, till att börja med Foote då Bogosian är på skadelistan fram till December. Sen är det upp till Myers och Fleury att visa vem av dem som ska ha ett NHL-jobb åtminstone fram tills att Bogosian är tillbaka.
Forwardssidan då?
Där är fem av sex delar av topp sex skriven i sten. Kucherov, Stamkos, Point, Cirelli och Killorn kommer spela i någon av de två toppkedjorna. Vem den sjätte gubben blir är en väldigt bra fråga. Jag tror att det står mellan tre alternativ. Brandon Hagel, Ross Colton eller Valdislav Namestnikov. Hagel vet man funnkar bra ihop med Cirelli och Killorn sen slutspelet, han har också erfarenhet av att spela med bra offensiva spelare och gjorde trots allt över 20 mål den gångna säsongen. Det finns en spännande offensiv dimension där, kanske kan den hittas igen i en prominent miljö? Colton har visat sig vara ett gångbart komplement i en toppkedja de gånger han fått chansen där, kommer även han från en säsong med över 20 mål och är en duktig skytt, en säsong ihop med Kucherov skulle tveklöst kunna ta honom över 30. Namestnikov hade sin bästa tid i karriären när han utgjorde kedja ihop med Kucherov och Stamkos, bara det faktumet är kanske tillräckligt för att testa om kemin kan hittas åter. På samma sätt är det svårt att veta vem som ska agera radarpartner till Kucherov. Han har fin kemi ihop med både Point och Stamkos, kanske tillåter djupet man har nu dem att faktiskt lasta in alla tre i samma hypergiftiga förstaline? Man kommer nog laborera lite, dock lockar det väldigt att få se de tre stora offensiva kanonerna ihop under en längre tid.
Kontrakten på Sergachev, Cirelli och Cernak?
När man får tre såhär stora kontrakt kastade i ansiktet på en gång är det lätt att rygga undan lite. Spontant kändes siffrorna på åtminstone Sergachev och Cernak någon miljon för höga, men förklaringen till varför kom lite senare. Åtminstone i Sergachevs fall, som är de enda klausuler jag fått nys om, så är hans kontrakt den åttaårsdeal med sämst tradeskydd i hela laget. I normala fall har alla spelare som skrivit sitt stora kontrakt i Tampa haft fullkomligt tradeskydd fram till de sista två åren av sina kontrakt, i Sergachevs fall har han bara fullständigt skydd under de första fyra åren, därefter står halva ligan öppen att trada honom till. Jag har svårt att se Cernaks kontrakt ha överdrivet mycket bättre klausuler, Cirelli kan, i kraft av en lägre caphit, ha förhandlat sig till lite mer trygghet, tyvärr har jag inte hittt några redogörelser för det än. Det är ett val man får göra, antingen köper man en lägre caphit med vattentätare tradeskydd, eller tvärt om, man har tdidgare år valt att försöka pressa ner lönerna i största möjliga mån, nu har man istället lite mer andrum om man behöver det om några år. I övrigt så är det givetvis guld värt att ha säkrat Kucherov, Valilevskiy, Point, Cirelli, Sergachev och Cernak i minst fem år till. Lägg därtill en bra komplementspelare i Nick Paul i sju ytterligare år så har man en fin kärna att bygga framtiden kring. Det är mycket pengar, och det kommer krävas lite trollande nästa sommar, men med en förväntad rejälare ökning av lönetaket inom de närmsta åren och i att jag sett tillräckligt av monster-Sergachev genom åren för att tro att han kommer ta ytterligare steg med mer större förtroende, så känner jag inte allför stor oro kring framtiden för dessa kontrakten. Fördelarna väger helt klart upp nackdelarna.
Hur cool är Isaac Howard?
Precis jävla skitcool.
Är jag är nöjd med denna texten?
Nä, men förhoppningsvis gav den lite kött på benen ändå. Det är försäsong för mig också.
Och slutligen.
Ett tidigt tips på hur premiärtruppen kommer att se ut. Betänk att varken Cirelli eller Bogosian kommer finnas att tillgå.
Kucherov-Point-Colton
Killorn-Stamkos-Hagel
Namestnikov-Paul-Fortier
Maroon-Bellemare-Perry
Hedman-Foote
Sergachev-Cernak
Cole-Myers
Vasilevskiy
Sådär, då var vi tillbaka i gängorna igen, nu återstår endast att inte trilla ner i semesterdvalan!
På återhörande.
