Onwards and upwards!
Det tar sig, som man kan säga om man vill citera en pyroman.
För det gör det. Även om denna satt längre in och om man ska vara sån, inte var alls lika välförtjänt som segern i tisdags.
För under iallafall 40 minuter var Devils bättre, lite kvickare, lite hetare. Men det var i den anstormningen man åter kunde se det man saknat under den evighetslånga formsvackan.
Gubblugnet är tillbaka.
Det där lugnet man finner hos någon som varit med förr, som sett och gått igenom det absolut mesta och därför tryggt står kvar när det börjar blåsa. Man vet att eet löser sig, tror på sig själv och litar på sin plan.
Kort och gott, man stod pall utan att skaka. Devils skapade mer och två poäng till dem hade inte varit orättvist på något sätt. Men samtidigt så kändes Tampa aldrig hotade, aldrig skakde och aldrig stressade. Man bara malde på, stod emot och väntade på sin tur.
Och det räckte, som i de flesta fall så räckte det när man gör det man ska.
Och hemåt vänder man med en skön känsla och ett trendbrott i bagaget, med mycket att ta med att med och att bygga på.
Tålamod och systematiskt arbete tenderar att kunna lösa de allra flesta knutar. Och just nu verkar det som vi fått ytterligare bevis som stärker den tesen.
TV: Tampa vann efter straffar mot New Jersey
