SvenskaFans rankar: 17. St. Louis Blues
Efter ett par mörka vintrar i Missouri så börjar fansen nu skymta ljuset igen. St. Louis tippas som en "Dark horse" denna säsongen. Klubben har genomgått en förvandling med nya ägare, ny coach, nytt arenanamn, bra agerande på transfermarknanden och i drafter och många menar att klubben redan nu kan vara en utmanare på allvar.
Efter 25 raka slutspel så har nu St. Louis missat två år i rad. 
Men återuppbyggnaden av klubben som slutade hjälplöst sist i NHL för två säsonger sedan, har gått snabbare än vad man trott och laget har en spännande mix av gammalt och ungt.
Förra säsongen inleddes som den föregående slutat, med Mike Kitchen vid spakarna och med en massa förluster.
Blues var på väg mot en ny jumboplats när tålamodet med Kitchen tog slut i början av december och han ersattes av Andy Murray.
Murray fick förvånansvärt snabbt ordning på manskapet och Blues stod för en imponerande vändning av säsongen och hade i mitten av februari häng på slutspelslagen.
Inför sommaren såg Blues tunna ut framåt, men redan när Keith Tkachuk tradades till Atlanta snackades det om en snabb comeback i St. Louis.
Blues har blivit experter på så kallade "rental players" och redan förra säsongen plockade man tillbaka Doug Weight efter att ha tradat honom till Carolina. Man kan tycka vad man vill om detta agerande. Det är inte förbjudet och visar även att spelarna trivs i St. Louis. Dessutom har klubben, förutom rosterspelare, fått draftval som resulterat i prospects som Patrik Berglund, Reto Berra, Cade Fairchild, Ian Cole, David Perron och Brett Sonne, samtidigt som man fått tillbaka spelarna under sommaren.
Med Tkachuk tillbaka i "stallet" så trodde många att Blues skulle satsa på att ta "hem" även Bill Guerin som upplevde något av en pånyttfödelse i Blues förra säsongen. Men istället valde klubben att gå stenhårt efter Paul Kariya.
Och sent på natten efter den första dagen av Free Agency kom beskedet att Kariya valt Blues.
Han tillhör enligt ansedda The Hockey News inte NHL:s 50 bästa spelare längre, men kommer att bli ett rejält lyft för Blues i de flesta avseenden.
Kariyas ankomst tillsammans med framgången under Andy Murray och dumpade biljettpriser gör att det råder hockeyfeber i stan som även innehåller Amerikas bästa basebollag.
Naturligtvis skall en del av detta även tillskrivas supertalangen Erik Johnson, draftetta 2006, som nu är redo att ta klivet över till NHL, 19 år gammal.
Det är drag runt klubben igen, vilket inte minst visade sig i somras när en träningsmatch mellan lagets unga talanger drog fulla hus i klubbens träningslada.
St. Louis kan mycket väl vara med och slåss om en slutspelsplats igen, men då krävs det att nyckelspelarna, kanske framförallt målvakten Manny Legace håller sig frisk.
Laget gynnas av att ligga i den på pappret ganska svaga Central Division. Detroit kommer förmodligen vara fortsatt starka, men Blues visade redan förra säsongen att man kan mäta sig med Red Wings, åtminstone i inbördes möten. Blues lär inte heller upprepa den usla raden mot ett försvagat Nashville. Chicago och Columbus bör man kunna komma till tals med. Går man plus mot de tre sistnämnda och håller jämna steg med Detroit så är grunden lagd till en slutspelsplats
Målvakter:
Manny Legace är obestridd etta i Blues och kan förhoppningsvis hålla sig frisk hela säsongen. Legace höll nollan fem gånger på kort tid efter Murrays övertagande men slutade säsongen i förtid med en skada.
Bakom Legace är det tätt om vem som skall få "äran" att agera back-up.
Curtis Sanford spelade ett högt spel förra sommaren och förlorade. Han var det givna valet men klubben valde att inte förlänga honom och Sanford är nu dömd till ett liv i skuggan av Roberto Luongo i Vancouver.
Jason Bacashihua ligger därför närmast till hands även om Hannu Toivonen, ny från Boston, vill ha ett ord med i leken. Toivonens landsman Juuso Riksman signades under sommaren men det känns osannolikt att den 30-årige finnen utan NHL-rutin skulle ha någon större chans på jobbet. Marek Schwarz spås en lysande framtid och kan redan nu vara redo att pröva vingarna i större sammanhang.
Backar:
Om Blues har det bra beställt bland målvakterna så är det ännu bättre bland backarna.
Här finns en uppsjö defensiv talang men dessvärre inte så värst mycket offensiv.
Eric Brewer upplevde en pånyttfödelse under Andy Murray efter att ha haft klara bekymmer under Kitchen-eran. Från att ha ansetts som "trade-bait" gick Brewer till lagets bäste back och belönades med ett nytt kontrakt som löper över 4 år och som ger honom $17 miljoner.
Brewer kamperade mest ihop med Bryce Salvador som gjorde sin kanske bästa säsong i Blues förra säsongen. Dessa två blir förmodligen de som kommer att matchas mot motståndarnas toppkedja.
Caldervinnaren Barret Jackman svarade äntligen upp till förväntningarna och krönkte säsongen med ett VM-guld under Murray i team Canada. Det utseendemässigt skräckinjagande Jackman måste emellertid bättre på offensiven för att ta klivet upp bland NHL:s toppbackar.
Jay McKee signade för dyra pengar förra sommaren men var trasig under mesta delen av säsongen. Den defensivt starke McKee kommer med revanschlusta.
Christian Bäckman väntar fortfarande på sitt definitiva genombrott i NHL och måste jobba på att bli jämnare. Har kvaliteér som kan göra honom till lagets bästa offensiva back.
Bakom dessa fem slåss fem spelare om den sista platsen. Favorit är draftettan från 2006, Erik Johnson som efter ett år i University of Minnesota nu tar steget till NHL.
Johnson beskrivs som "The Complete Package" dvs, han har allt som en toppback skall ha. Blick för spelet, fart under skridskorna, bra tacklare, defensivt stark och en riktigt vass bössa att använda inte minst i power play.
Johnson kommer naturligtvis inte att gå in och dominera i NHL som 19-åring med skall bli oerhört intressant att följa.
Matt Walker, Jeff Woywitka och Roman Polak visade under förra säsongen att de kan hantera pressen i NHL väl och kommer att göra allt på campen för att övertyga.
Ett nytt namn som seglat upp från ingenstans är den odraftade Steve Wagner (ej att förväxla med den Steve Wagner som Blues draftade som målvakt 1996).
Wagner fick chansen under sommarens prospectcamp och bildade under höstens prospect-turnering i Traverse ett giftigt offensivt backpar med Erik Johnson.
Forwards:
Killen som skapat hockeyfeber i St. Louis heter Paul Kariya och kommer från divisionsrivalen Nashville.
Kariya kommer att bidra med snabbhet och massvis med poäng. Kariya har inte missat en match på två säsonger i NHL och kan förhoppningsvis hålla sig skadefri ett par säsonger till. Bör då kunna bidra med 75-90 poäng i Blues.
Kariya tillför dessutom rutin och ledarskap och kommer att bli en bra kraft i powerplay där Blues var näst sämst av samtliga lag förra säsongen.
Att man plockar honom från en divisionrival är en bonus. I synnerhet då Blues hade enormt svårt mot just Nashville förra säsongen och bara mäktade med en seger på 8 försök.
Keith Tkachuk återvände efter äventyret i Atlanta. Tkachuk har skolats om till center och trivs bäst i den rollen. Spelade upp sig betänkligt under Murray precis som alla andra i klubben. Viktig inte minst i powerplay där han kommer att ge ytor åt Kariya med sitt "bökande" framför mål.
Doug Weight kommer som vanligt att göra ett stabilt jobb och det skall bli intressant att se vem han paras ihop med. Förra säsongen såg vi ett lovande samarbete med Brad Boyes. Boyes kom från Boston i en något oväntad trade och får förhoppningsvis en nytändning i klubben och kan då kanske matcha de siffror han gjorde som rookie för två säsonger sedan.
Lee Stempniaks karriär har gått spikrakt uppåt. Efter att ha kommit upp under det katastrofala 2005-06 där han gjorde 14 mål på 57 matcher, följde han upp med 27 mål förra säsongen och visade prov på allt det som en vass målskytt bör ha. Ledde sedan Team USA i VM med 6 mål och 4 assists.
Stempniak spelade oftast ihop med Jay McClement och David Backes i en kedja som snabbt fick namnet "McBackNiaks".
McClement kom upp undefär samtidigt som Stempy och visade med 49 assists på sina två första säsonger var styrkan ligger. Nyttig även i spel 4 mot 5.
David Backes plockades upp under förra säsongen och visade prov på målfarlighet och moget spel direkt. En målmedveten herre som jobbar stenhårt under somrarna för att förbättra sig.
Martin Rucinsky inledde direkt uselt i Blues förra säsongen men kom igång bra under Murray. Men den sköre tjecken gick sönder och missade 30 matcher. Den nu 36-årige Ruchinsky har inte loggat en full NHL-säsong sedan slutet av 90-talet. När han är hel så visar han fortfarande speed och målsinne även om hans bästa tid i karriären rimligtvis ligger bakom honom.
Landsmannen Petr Cajanek fortsätter vara kritiserad och ojämn. Blixtrar till alldeles för få gånger för att rättfärdiga lönen på $2 miljoner. Cajanek är orsak till stor frustration i Bluesleden. I princip alltid bra i landslaget, men oerhört ojämn i NHL. Fick en knäpp på näsan när klubben waivade honom vid deadline men där ingen annan klubb visade intresse. 
Jamal Mayers (bilden) är trotjänaren i laget och har tillhört klubben i 11 år. En viktig kugge i laget som sällan glänser men som alltid gör jobbet och ställer upp för lagkamraterna.
Dan Hinote och Ryan Johnson är fjärdelinare som ser mest istid i numerärt underläge. Båda missade delar av säsongen 2006-07 med skador.
Johnson, en underskattad kille som med sin speed brukar blixtra till i numerärt underläge.
D.J King är en populär kille i organisationen som skall axla manteln efter Tony Twist, Kelly Chase och Reed Low. Är dock väsentligt vassare på skridskor med klubba och puck än föregångarna.
Bakom dessa 13 herrar slåss ett gäng i Peoria om att få chansen. Pauls yngre broder, Martin Kariya bör han en bra chans. Vann Veli-Pekka Ketola-trophy i Finland som poängkung förra säsongen och får nu en chans att slå sig in i NHL. Har inledningsvis kamperat ihop med Weight och Rucinsky på campen och gjort det bra.
Även Charles Linglet som ledde Peorias målskytte ifjol kan få se istid i Blues.
David Perron och Patrik Berglund är outsiders till en chans i Blues, men måste stå på händerna på "campen" för att ha ens en liten chans att nå hela vägen denna säsongen.
Nyckelspelare:
Paul Kariya, Eric Brewer, Manny Legace
Nyförvärv:
Keith Tkachuk - från Atlanta - Free Agent
Paul Kariya - från Nashville - Free Agent
Hannu Toivonen - från Boston - Trade
Martin Kariya - från Espoo Blues - Free Agent
Förluster:
Radek Dvorak - till Florida - Free Agent
Ville Nieminen - till Malmö Redhawks - Free Agent
Glen Metropolit - ??
Curtis Sanford - till Vancouver - Free Agent
Dallas Drake - till Detroit - Utköpt
Svenskar:
Christian Bäckman
Patrik Berglund
Jonas Junland
Alexander Helltröm
Coach:
Andy Murray (2.a året)
Preliminär uppställning:
Paul Kariya - Keith Tkachuk - Brad Boyes
Martin Rucinsky - Doug Weight - Jamal Mayers
David Backes - Jay McClement - Lee Stempniak
Dan Hinote - Petr Cajanek - Ryan Johnson
Eric Brewer - Bryce Salvador
Barrett Jackman - Jay McKee
Christian Bäckman - Erik Johnson
Manny Legace (Hannu Toivonen/Jason Bacashihua)
Andra notabla spelare: D.J King, Jeff Woywitka, Matt Walker, Roman Polak, Martin Kariya, Patrik Berglund, Steve Wagner, David Perron, Marek Schwarz, Charles Linglet
Bästa nyförvärvet: Paul Kariya
Paul Kariya är det enda "riktiga" förvärvet och han går å andra sidan inte av för hackor. Kommer att bidra mycket till Blues svaga offensiv inte minst med målfarlighet och speed. Kommer att tillföra mycket i powerplay med.
Värsta förlust: Curtis Sanford
Curtis Sanford har visat att han klarar jobbet som etta i NHL men är ack så skadeförföljd. Nu har Blues ett par oskrivna kort OM Legace skulle gå sönder.
Årets poängkung: Paul Kariya
Paul Kariya ganska tveklöst. Tkachuk och Weight i alla ära men deras poängskörder går succesivt nedåt. Kariya kommer att ligga mellan 75-90 poäng.
Årets nykomling: Erik Johnson
Allt annat är Erik Johnson är en skräll. Johnson bör vara en kandidat till Calder.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17. St. Louis Blues
18. Toronto Maple Leafs
19. Carolina Hurricanes
20. Montreal Canadiens
21. Nashville Predators
22. Los Angeles Kings
23. Washington Capitals
24. Edmonton Oilers
25. Boston Bruins
26. Florida Panthers
27. Chicago Blackhawks
28. Columbus Blue Jackets
29. New York Islanders
30. Phoenix Coyotes
