En vecka av motgångar och kritik – men ljus i slutet av tunneln
En tuff start på veckan där förlusterna har radat upp sig och till följd har kritiken mot laget växt. När det sett som mörkast ut och man har oddsen emot sig lyckas man ta en efterlängtad seger mot Toronto och avslutar veckan i dur. Nu återstår det att se om de kan fortsätta på vinnarspåret.
Inledingen av veckan var verkligen ingen munter historia för Canucks där förlusterna duggar tätt. Såg ut att bli en text med i fortsatt negativ anda men så lyckas de ta en oväntad seger mot Toronto där man verkligen inte hade den bästa handen. Summeringen av denna vecka blir därför en liten blandad kompott av vad Canucks visat upp.
Resultaten för denna veckas matcher ser ut som följande:
Montreal - Vancouver 5 -4 (ÖT)
Washington - Vancouver 2-1 (ÖT)
Carolina - Vancouver 2-0
Toronto - Vancouver 0-3
Förlusterna radar upp sig
Inledningen av korståget österut gick som väntat, man fortsätter falla på målsnöret men får med sig en poäng mot Montreal och en poäng mot Washington. Den typen av förluster är något Canucks fans blivit väldigt vana vid denna säsong då man har haft otroligt svårt att vinna matcher på övertid. Visserligen bra att få med sig poäng trots förlust men att ständigt snubbla på målsnöret tenderar att bygga upp frustration, såväl i laget som hos supportrar.
Känslan efter matcherna mot Montreal och Washington är att det finns mycket mer att få ut av det här laget, däremot har det funnits externa faktorer som påverkat resultaten senaste tiden. Skador på nyckelspelare under långa perioder har gjort det svårt att sätta en stabil trupp. Till exempel har inte kärnan av truppen, det vill säga Pettersson, Miller, Hughes och Demko, spelat många matcher ihop och det skapar en liten obalans i truppen. Dock är skador något som alla lag behöver dras med under en säsong så det är ingen ursäkt till att man har så otroligt svårt att spela klart matcher och få med sig resultat.
Om ska se till det positiva från de inledande matcherna så var det Jonathan Lekkerimäki fick återvända till laget från AHL och satte avtryck direkt genom att stå för ett mål och en assist mot Montreal. Riktigt kul att han tar tillvara på sin chans och under roadtrippens gång har han stått för stabila insatser och Rick Tocchets lovord om honom efter matcherna indikerar . att han kan bli kvar med laget ett tag till.
Inför matchen mot Carolina Hurricanes har många viktiga spelare återvänt från skada och det fanns lite hopp om att man skulle kunna skaka om hemmalaget. Istället står man för en riktigt magplask och förlorar rättvist mot Carolina som dessutom spelat mot Toronto kvällen innan. Man mäktar endast med 14 skott på mål, var betydligt fler skottförsök, men majoriteten satt i planket och det summerar väl matchen för Canucks. Uddlöst och oinspirerande och jag verkligen hoppas att de tog lärdom av Carolina som står för en otroligt stabil hockey och gör sällan en dålig match.
Pressen på laget ökar
Kritiken mot laget från media har inte låtit sig vänta, särskilt inte efter den svaga insatsen mot Carolina. Dessutom har spekulationerna kring Elias Pettersson och J.T. Miller fortsatt. Tröttsam saga som skulle få ett slut om de började vinna lite fler matcher. Dessutom har det börjat riktas mer kritik mot Rick Tocchet och hans sätt att coacha laget. Viss kritik är befogad då laget har oerhört svårt att sätta sin prägel på matcherna och spelet i offensiv zon är allt annat än inspirerande vilket är något coachen kan påverka.
Det finns betydligt mer att få ut av det här laget även om det finns brister, framförallt på backsidan, och det stora ansvaret för att lyckas med det ligger på Tocchet och hans stab. Den offensiva kraften finns där men om man ständigt återgår till att dumpa puck och jaga blir det svårt att bygga upp ett ordentligt anfallsspel. Ett stort problem man har är att transportera pucken från egen zon, det är egentligen bara Quinn Hughes som är vass på det bland nuvarande backuppsättningen då man beslutat att peta Erik Brännström flera matcher i rad. Något som ger mig lite huvudbry då han kan bidra med en lösning till dessa problem. Hronek ser ut att vara nära till återkomst så han kan förhoppningsvis bidra med lite hjälp men som jag nämnt i tidigare texter behöver man förstärka truppen ytterligare genom en trejd om man vill få upp sin nivå ytterligare.
Efterlängtad seger mot alla odds
Det blev inte mycket tid för återhämtning då en match mot Toronto väntade runt hörnet. En match som redan är väldigt svår på förhand men som skulle visa sig få ännu fler komplikationer. På grund av svåra väderförhållanden kunde laget inte flyga från Raleigh på utsatt tid och fick vänta tills dagen efter. Det blev i princip raka vägen från flygplatsen till Scotiabank Arena i Toronto, med fyra raka förluster och stökig resa i ryggen var förhoppningarna minst sagt låga.
Med tanke på tidigare resultat i veckan blev denna match lite kniven mot strupen, fem förluster i rad hade inte varit en snygg resultatrad och hade nog gett mer bränsle till fortsatta spekulationer kring laget. Mot alla odds visade Canucks upp sig från sin bästa sida och visade karaktär mot Toronto. Lite likt tidigare matcher mot Florida och Colorado så jobbade man väldigt hårt i 60 minuter, begränsade Torontos offensiva möjligheter genom att hålla dom på utsidan och tog tillvara på sina chanser. Ett tema för målen i kvällens drabbning var mycket trafik framför mål och få till snabba avslut utifrån, väldigt effektiv och något jag hoppas på att se mer av framöver.
Tre spelare som stack ut
Mycket av det offensiva kom att kretsa kring Quinn Hughes i vanliga ordning, han var som alltid bäst på isen för Canucks och stod för ett mål (2-0) och en assist. Målet i sig kan läggas in på turkontot men han är ett ständigt hot och hittar många sätt att bidra till mål. Assisten till Kiefer Sherwood för 3-0 var riktigt vass och påvisade hans styrkor som playmaker. Han har varit märkbart frustrerad över de senaste matchernas resultat men han har hanterat det på bästa sätt genom att hålla låg profil i intervjuer efter match, men fortsätter vara dominant och leda laget på isen.
En spelare som skötte sig exemplariskt i den defensiva sidan av spelet var Elias Pettersson som stod för en väldigt fin insats och stängde ner Torontos offensiv till stora delar. Efter matchen lyfte Tocchet det som en av hans bästa insatser för säsongen och tryckte på att hans hockey IQ var framträdande vilket jag är benägen att hålla med om. Hoppas han kan bygga vidare på detta och att han får chansen att leda förstakedjan framöver.
Lankinen får ännu en nolla i protokollet och fortsätter sin fina bortaform. Han fortsätter vara en trygg närvaro i kassen och jag hoppas verkligen att Canucks tar tillvara på detta och förlänger hans kontrakt någon säsong till. Det skulle ge lite andrum och nödvändig speltid för Arturs Silovs i AHL samt bidra till en väldigt stabil målvaktsduo för Canucks framöver om Demko kan hålla sig frisk och kry.
Det ska tilläggas att Toronto stod för en blek insats och tog inte tillvara på chansen att kapitalisera på de slagläge man hade inför matchen. Det tar inte något ifrån Canucks som stod för en väldigt bra insats men det är viktigt att ge lite perspektiv i det hela då det fortfarande finns mycket att förbättra.
Fortsatt tufft schema väntar - upp till bevis
Jag hoppas verkligen att Canucks kan bygga vidare på detta nu, nattens reslutat mot Tornoto är hoppingivande men det är trots allt bara en match, Halva säsongen har gått nu och det är på tiden att man börjar vinna lite matcher i rad och bygger upp sin identitet igen.
Kommer inte bli lätt då kommande matcher består av följande:
15/01 Winnipeg - Vancouver
17/01 Vancouver - Los Angeles
19/01 Vancouver - Edmonton
Med tanke på hur hemmaformen sett ut är det en tuff vecka som väntar där det krävs att Canucks fortsätter visa sig från sin bästa sida. Nu har man visat att potentialen finns där så hög tid att visa vad man är kapabla till mot sina divisionsrivaler.
