SvenskaFans rankar NHL – Atlantic Division: 6. Detroit Red Wings
Blir det här året som Detroit Red Wings bryter sin slutspelssvit?
25 raka slutspel är en mäktig svit. Men det är också en svit som väger tyngre och tyngre för varje år som går. Blir det här året som Detroit Red Wings spräcker sin historiska svit?
Det var med nöd och näppe som Detroit förlängde sin slutspelssvit i våras. Man knep den tredje och sista platsen i Atlantic Division – med samma poängskörd som Boston, men med övertag i antalet segrar under ordinarie tid och förlängning.
Detroit gick upp mot Tampa Bay i förstarundan. Ett år tidigare hade Red Wings pressat Lightning till sju matcher, men nu fick man se sig besegrade efter fem matcher.
Slutspelssviten förlängdes däremot – men är det verkligen positivt för Detroit?
Detroit har levt på konstgjord andning de senaste åren och pressen från slutspelssviten har tvingat fram kortsiktiga och hafsiga lösningar. Det börjar så smått komma fram några spännande talanger i Red Wings, men nu ser vi också resultatet av flera års svagt draftande.
Den äldre generationen som höll Detroit slagkraftiga så länge har försvunnit eller sjunger på sista versen. Pavel Datsyuk flydde hem till Ryssland under uppmärksammade former, Johan Franzén lär inte spela några fler matcher och såväl Henrik Zetterberg som Niklas Kronwall vacklar.
Ken Holland har försökt hålla sitt Red Wings flytande genom att plocka in veteraner som Daniel Alfredsson, David Legwand, Stephen Weiss, Marek Zidlicky, Brad Richards och Mike Green de senaste åren. Den här sommaren fortsatte det med Frans Nielsen, Thomas Vanek och Steve Ott.
Det har lyckats, även om vissa av spelarna floppade, men den konstgjorda andningen har bara skjutit upp det oundvikliga. I takt med att Datsyuk, Zetterberg och Kronwall har gått ner sig har Detroits förhoppningar begränsats, men trion – i synnerhet Datsyuk och Zetterberg – var länge tillräckligt bra för att göra Detroit till ett slutspelslag.
Men Red Wings har inte längre en core av hög klass, truppen sitter på ett gäng dåliga kontrakt och redan förra säsongen var man farligt nära att bomma slutspel. Så blir det här året som Detroit drabbas av det oundvikliga och bryter slutspelssviten?
Målvakter:
Målvaktspositionen är en förhållandevis stark position för Detroit – men trots det präglas den också av problem. Det är fortfarande oklart om det är Petr Mrazek som har gått och tagit över huvudansvaret mellan stolparna eller om det är Jimmy Howard som fortfarande är förstavalet.
Mrazek var den klart bättre målvakten under grundserien och med en räddningsprocent på 93,07, i 5-mot-5-spelet, härjade han strax bakom toppskiktet bland ligans målvakter med minst 2000 minuter. Men tjecken vacklade lite under slutskedet av grundserien och fick istället se sig petad av Jimmy Howard.
Veteranen levererade några nyckelsegrar i jakten på slutspelsplatsen och fick förtroendet i slutspelet. Väl där blev det bara två matcher innan Mrazek återigen sattes in. Det här är säsongen när det har blivit dags att på allvar ge målburen till Mrazek. Men Howards kontrakt – tre år kvar med en cap hit på nästan $5,3 miljoner – är ett problem. Vågar Detroit hoppas att Las Vegas plockar upp honom i expansionsdraften?
Backar:
Försvaret är ett sorgligt kapitel i Detroit. När Nicklas Lidström tackade för sig 2012 lyckades Niklas Kronwall ersätta honom så gott det går. Men det höll inte i sig allt för länge. Sakta men säkert har Kronwalls karriär stagnerat och dippat av.
En kombination av skador, ålder och naturlig regression har satt sina spår och Kronwall är idag en i sammanhanget medioker försvarare. Hans P/60 är näst sämst i Detroits försvarsbesättning, och har gått stadigt neråt de senaste åren, trots att han fick inleda en större andel av sina byten i offensiv zon den gångna säsongen.
Även hans possession-siffror har dalat genom åren och när den offensiva spelaren Kronwall inte längre är en offensivt kompetent spelare fallerar helheten. Han har tre år kvar på sitt kontrakt, med en cap hit på knappt $5 miljoner, och i takt med att skadeproblemen kanske drabbar honom mer och mer lär han bli ett allt större problem för Red Wings.
Kronwall snurrade mellan ett gäng olika backpartners den gångna säsongen, utan att fungera riktigt bra med någon av dem. Det gick hyggligt bra tillsammans med nyförvärvet Mike Green – men Green lyfte sig också när han kom bort från Kronwall.
Sätter man ihop veteranerna en gång till eller försöker man maximera Greens effekt någon annanstans? Den tidigare Washington-backen är inte poängmaskinen han en gång var, men fortfarande en klart kompetent back med pucken vid klubban.
26-årige Danny DeKeyser har gått och blivit en stabil back för ett andrapar, men går nu in på ett kontrakt där han kanske behöver vara mer än så. Han användes mest av Detroits backar i even strength och lär få ett fortsatt stort förtroende. Är han redo för en större roll?
Jonathan Ericsson fyller ingen större funktion längre och vid 32 års ålder går han in nu på det tredje året på sitt sexårskontrakt värt $4,25 miljoner per säsong. Det ska sägas att Ericsson har bäst P/60 av Red Wings försvarare – men det visar snarare på försvarets tillkortakommanden än Ericssons suveränitet.
Kvar har vi Brendan Smith och Alex Marchenko, två backar som gör det hyggligt sett till possession-siffror. Smith visade gryende form tidigt i karriären, men lyfte aldrig. Marchenko i sin tur har lotsats in med tålamod och kan kanske växla ut om han får rätt förutsättningar.
Xavier Ouellet har fått några NHL-matcher här och där, men har inte lyckats slå sig in i försvarsbesättningen trots potential.
Detroit skickade iväg Jakub Kindl till Florida inför trade deadline och förlängde inte kontraktet med Kyle Quincey, men vem vet – Ken Holland har varit glad för att hosta upp pengar till Quincey tidigare så kanske återvänder han än en gång. Joe Hicketts är ett intressant namn för framtiden, men lär skolas in via AHL.
Forwards:
Pavel Datsyuk må vara gammal och mindre effektiv än under sin prime, men centern lämnar ett stort hål efter sig när han nu flyttar hem till Ryssland. Han satte Red Wings i problem när han under gällande kontrakt bestämde sig för att lämna NHL, men Red Wings lyckades i alla fall kränga vidare hans cap hit till Arizona.
Utan Datsyuk ser forwardsbesättningen hastigt och lustigt klart sämre ut – och Frans Nielsen är en klev tröst att få in. Nielsen har under många år varit en nyttig spelare för New York Islanders, men dansken har hunnit fylla 32 år och signade ett sexårskontrakt. Kortsiktigt lär inte Nielsen utgöra något problem, och eftersom Ken Hollands enda oro verkar ligga i att inte bryta slutspelssviten lägger man långsiktigheten åt sidan.
Precis som Datsyuk har Henrik Zetterberg börjat tackla av i takt med att åldern och skadeproblemen gör sig påminda. 35-åringen har själv uttalat sig om sina bekymmer att orka med en 82 matcher lång grundserie och det har kommit en del indikationer på att han därför kommer bli winger på heltid.
Zäta mäktade bara med 13 mål den gångna säsongen och hans P/60 har droppat av betydligt. Samma sak kan sägas om hans possession-siffror och trots fem år kvar på kontraktet – värt drygt $6 miljoner per säsong – är det inte Zetterberg som ska leda Detroit längre.
Detroit är beroende av att Dylan Larkin fortsätter att utvecklas och bygger vidare på sin fina rookiesäsong. När Zetterberg nu flyttar ut på en kant permanent är det istället Larkin som ska ta ansvaret på centerpositionen. 20-åringen smällde in 23 mål och totalt 45 poäng förra säsongen, vilket gjorde honom till Red Wings bästa målskytt.
Larkins skridskoåkning, klubbteknik och finurlighet gör honom till en av ligans mest underhållande spelare och här har Detroit sannerligen en värdig arvtagare till Datsyuk och Zetterberg.
Mot slutet har Ken Holland börjat samla på sig en del högst tveksamma kontrakt. Ett tydligt exempel är Justin Abdelkaders. Vid 29 års ålder går han nu in på ett sexårskontrakt och den högst begränsade wingern lär definitivt inte vara effektiv under hela kontraktslängden.
Gustav Nyquist och Tomas Tatar fyller ut topp-6. Båda två är klart kompetenta spelare men är också beroende av skickligare kedjekamrater för att lyfta. I rätt omgivning kan de däremot nå 25-30 mål vardera.
I Darren Helm har Detroit ännu en spelare på ett suspekt kontrakt. Han går in på det första året på sommarens femårskontrakt värt $3,85 miljoner per säsong – och har som bäst gjort 15 mål under en säsong. Helm kan dock göra en hel del nytta på isen. Han behärskar olika roller och positioner samt dödar utvisningar. Men det är ingen spelare som ska signas upp på ett långtidskontrakt.
Andreas Athanasiou tog Detroit med storm under den gångna säsongen, som någon form av minikopia av Dylan Larkin. Han gjorde nio mål på 37 matcher och med sin fantastiska speed var han ett ständigt hot. Noterbart är också att Athanasiou hade bäst P/60 av Detroits spelare.
Detroit har haft för vana att plocka in veteraner på kortare kontrakt och sommaren 2016 var inget undantag. Förutom Nielsen anslöt nämligen såväl Thomas Vanek som Steve Ott. Trots 18 gjorda mål köptes Vanek ut av Minnesota. Österrikaren var egentligen inte dålig, men var samtidigt inte heller värd de $6,5 miljoner han kostade. 32-åringen kan mycket väl härja kring 20-målsstrecket och är förhållandevis skicklig runtomkring målburen. Ott är en pest vars kvaliteter har dalat mot slutet och allt annat än en roll i fjärdekedjan är ett svaghetstecken.
Anthony Mantha lär få börja säsongen en bit ner i hierarkin, men Detroits förstaval från draften 2013 kan mycket väl klättra uppåt relativt omgående. 22-åringens karriär fick sig en liten törn efter ett benbrott men är en lovande målskytt och powerforward.
Hur Detroit fyller ut sin bottom-6 i allmänhet och fjärdekedjan i synnerhet avgörs förmodligen under training camp. Riley Sheahan, som fick ett nytt kontrakt i somras, bör ha goda förutsättningar att knipa en plats och kan mycket väl få en roll lite högre upp i hierarkin.
Teemu Pulkkinen har visat en del av sin potential, men har återhämtat sig från en axeloperation. Han ska kunna gå för fullt under pre-season, men kanske låter Red Wings honom få upp farten i AHL.
Även Luke Glendening, Tomas Jurco och Drew Miller lär göra upp om de sista platserna. Och så har givetvis Dan Cleary fått ett tryout-kontrakt av Ken Holland.
---
Nyckelspelare:
Henrik Zetterberg, Frans Nielsen, Petr Mrazek
Nyförvärv:
Frans Nielsen – från New York Islanders – free agent
Thomas Vanek – från Minnesota Wild – free agent
Steve Ott – från St. Louis Blues – free agent
Joe Vitale – från Arizona Coyotes – trade
Förluster:
Pavel Datsyuk – till Arizona Coyotes – trade
Joakim Andersson – till Örebro – free agent
Kyle Quincey – ny klubb ej klar – free agent
Brad Richards – slutar
Svenskar:
Jonathan Ericsson, Niklas Kronwall, Johan Franzén, Gustav Nyquist, Henrik Zetterberg
Coach:
Jeff Blashill
Preliminär laguppställning:
Henrik Zetterberg – Dylan Larkin – Gustav Nyquist
Justin Abdelkader – Frans Nielsen – Tomas Tatar
Thomas Vanek – Darren Helm – Andreas Athanasiou
Riley Sheahan – Steve Ott – Anthony Mantha
Danny DeKeyser – Mike Green
Jonathan Ericsson – Niklas Kronwall
Brendan Smith – Alex Marchenko
Petr Mrazek (Jimmy Howard)
Andra notabla spelare: Jared Coreau, Xavier Ouellet, Brian Lashoff, Joe Hicketts, Luke Glendening, Tomas Jurco, Drew Miller, Teemu Pulkkinen, Joe Vitale, Tyler Bertuzzi, Martin Frk, Eric Tangradi, Dan Cleary
---
Bästa nyförvärvet: Frans Nielsen
Han har stora skor att fylla – förmodligen för stora – men Frans Nielsen kommer inte göra bort sig i Detroit, i alla fall inte de närmsta åren.
Värsta förlusten: Pavel Datsyuk
Pavel Datsyuk kan fortfarande hitta på magiska saker med en puck – det tar bara lite längre tid mellan sekvenserna. Flytten hem till Ryssland är ett hårt slag för Detroit.
Årets poängkung: Dylan Larkin
Dylan Larkin hamnade lite i skymundan av andra framträdande rookies, men fick gjorde en mäktig debutsäsong. Lägger han i en växel till bör den interna poängligan vara hans.
Årets nykomling: Anthony Mantha
Karriären tog ett sidospår efter skadan men Anthony Mantha är en spännande framtidsman. Han kombinerar handleder, kraft och målskytte på ett härligt sätt. Men är han NHL-redo redan från start?
Årets genombrott: Andreas Athanasiou
Vi fick en försmak av Andreas Athanasiou förra säsongen, men nu ska han presentera sig på allvar.
###
TRUPPEN:
###
REDAKTIONENS RANKNING:
Atlantic Division:
1.
2.
3.
4.
5.
6. Detroit Red Wings
7. Ottawa Senators
8. Toronto Maple Leafs
---
NHL:s 30 lag presenteras i form av en rankning inom de fyra divisionerna. Samtliga skribenter fick ranka divisionerna, som sedan summerades till en gemensam rankning för hela redaktionen.
