Kassnerts VM-krönika
VM är över och det är dags att titta tillbaks på det gågna mästersakpet. Här är Jens Kassnerts VM-krönika.
Fyra års längtan var över och VM nummer 19 i ordningen kunde öppnas i Johannesburg. Sydafrika som värdnation spelar självklart den första matchen mot Mexiko och gjorde det bra. Ett massivt tutande av dessa vuvuzelor nådde tv-tittarna och genast gjorde sig röster hörda att det förstörde stämningen att höra tutorna matchen igenom, de afrikanska nationerna hävdade det motsatta. Vuvuzelan skulle bli en av detta mästerskaps stora snackis. Den och Jabulani, Adidasbollen som togs fram inför VM. En lätt boll utan några direkta sömmar som skulle göra att bollen får en ojämn bana i luften och kan lätt ställa målvakterna. Det skulle bli ett målrikt och sevärt VM var tanken. Det blev näst intill tvärtom, i alla fall i inledningen. Spelarna som inte var vana att spela med denna boll, slog felpassningar, det blev dåliga bollmottagningar samt skott som ofta gick över målet. Förutom tyskarna då. De hade redan spelat med denna boll i Bundesliga i ett halvår. Tyska ligan som är sponsrad av Adidas hade tagit in denna boll som officiell matchboll vilket i sin tur gjorde att de tyska spelarna spelade efter hur bollen agerade. Enklare passningar och man tog inte speciellt många avslut utanför straffområdet. Fler ligor borde ha gjort samma sak men de är å andra sidan styrda av andra sponsoravtal. Jag tycker det är fel att introducera en ny boll inför det största mästerskapet i Världen, där borde man vilja att alla spelarna ska vara på topp med de bästa förutsättningarna.
Sverige kvalade inte in men trots det hade vi några svenskar på plats i turneringen (jag räknar inte in media här) i och med att Svennis var ledare för Elfenbenskusten och Lagerbäck för Nigeria. Martin Hansson fick förtroendet att vara domare trots debacklet i kvalmatchen mellan Frankrike och Irland Det blev matcher för Hansson och hans linjemän trots allt, endast som fjärdedomare syntes Hansson. Kanske lika bra det.
Gruppspel och utslagsomgång
Under gruppspelets 48 matcher skulle vi få se några riktigt bra matcher blandas med mindre bra, ett par skrällar samt några självklara segrar. En av de roligaste matcherna tycker jag var Kamerun – Danmark en match som lika gärna kunde slutat 5-5, det blev istället 2-1 till Danmark som med segern fick ett litet hopp om avancemang. Tysklands dominans mot Australien (4-0) var också en fröjd för ögat samt matchen mellan Brasilien och Elfenbenskusten var rolig trots att Elfenbenskusten i denna match spelade fulare än något annat lag i hela turneringen. Extra roligt att Fabiano gjorde två mål.
Skrällarna som till exempel Spanien – Schweiz (0-1), Serbien – Tyskland (1-0) och Slovakien – Italien (3-2) gör det hela extra spännande.
I åttondelsfinalerna skulle vi få se ett antal matcher mellan rivaler. Eller vad sägs om England – Tyskland, Argentina – Mexiko, Spanien – Portugal och Brasilien – Chile. Mycket intressanta matcher där vi även fick se detta mästerskaps största domarskandal. England – Tyskland i ett läge där England hade hämtat upp sig från 2-0 underläge till 2-1 och Lampard sköt ett snyggt skott som gick i ribban och in för att sedan studsa ut och målvakten kunde ta hand om bollen. Inget mål dömdes och den eviga debatten om målkameror eller liknande tog ny fart. Det är märkligt att vi fortfarande ältar detta ämne. När tekniken finns borde vi använda oss utav den eller åtminstone sätta in straffområdesdomare.
Även i kvartsfinalsomgången skulle regler ifrågasättas. I matchen mellan Uruguay och Ghana där Suarez räddar bollen på mållinjen med handen, ett fusk som alltid genererar i rött kort och straff. Nu skedde denna incident på övertid av den andra förlängningshalvleken och ett mål i det läget skulle ha tagit Ghana (hela Afrikas hopp) till en semifinal. Regelkritikerna hävdade att man skulle kunna döma mål i det läget vilket kanske hade varit mer rättvist mot Ghana som åkte ur turneringen efter straffläggningen som följde minuten efter den nämnda händelsen. Dock går det inte att döma mål om bollen inte har varit inne.
Är straffar ett bra sätt att avgöra en match? Jag tycker att det ofta i ett straffdrama blir att man får fram en syndabock istället för en hjälte. Spelaren som missar en straff i ett avgörande läge kommer att bära med sig detta under resten av sin fotbollskarriär. Sedan handlar det om personlig utveckling om händelsen blir negativt bestående eller om man lyckas vända den till något positivt. Jag förespråkar förlängning så som det ser ut nu med två halvlekar och sedan 15 minuters perioder med ”silver goal”. Om ett lag gör mål i de perioderna så slutar matchen vid periodens slut om det inte är kvitterat vill säga.
I den kommande semifinalomgången slår Spanien ut Tyskland i en match som på förhand såg ut att luta lite mer åt det tyska hållet. Tyskarna som slog ut både England och förhandstippade Argentina på sin väg till semin med imponerande 4-1 (England) och 4-0 (Argentina) sågs som favoriter mot Spanien som i sin tur vann båda sina matcher till semin med 1-0. Det var mot motstånd som Portugal och Paraguay.
Holland vinner mot Uruguay med 2-1, dessförinnan hade man slagit svåra Brasilien med samma siffror.
Finalen
Holland tog sig till sin tredje final i VM-historien. De var där för att vinna. Kanske kände de att de hellre mötte Spanien än Tyskland? Spanien spelade sin första VM-final någonsin med tankarna åt EM-finalen, att de hade lyckats bryta trenden att Spanien aldrig vann. Nu kom man till finalen med stort självförtroende och dessutom som favorit.
Finalen präglades av massor med gula kort, detta var den final där det har delats ut flest kort. Karatesparken mot Alonso har etsat sig fast på min näthinna. När man ser den i repris ser man hur hela bröstkorgen åker in och kommer nästan ut genom ryggen. Solklar varning där alla dagar i veckan. Spanien försökte och Holland satsade på att ligga rätt i positionerna och avväpna spanjorerna vid varje anfall. En böljande match där jag tycker att Spanien vinner rättvist som det lag som faktiskt försökte spela den anfallsfotboll vi är vana att se både Spanien och Holland spela numer. Holland har övergett totalfotbollen och med framgång börjat spela den lite mer moderna fotboll som idag ofta går vinnande ur matcherna. En final är inte som vilken match som helst, i alla fall vill jag inte tro att spelarna tänker så. VM-finalen, den största match man kan spela som aktiv. Självklart spelar nerver in i bilden när man går ut inför denna. Efter att matchen har kommit igång och man har fått springa av sig den värsta nervositeten är den nog som en ”vanlig” match. Jag får fråga någon som vet tror jag.
Iniesta avgjorde matchen på övertid och passade på att hylla Dani Jarque och Ramos som även han i firandets stund hedrade Antonio Puerta. Båda bortgångna i hjärtsjukdomar. Mycket fina gester och man blir rörd när man ser det, fotbollen handlar inte bara om att vinna och förlora utan även om kärlek, vänskap, respekt och glädje utanför fotbollsplan. Lika härliga scener tycker jag det är spelare från olika lag tröstar varann efter matchen. Ta t ex Forlan som mitt i sin glädje över att ha gått till semifinal går fram och tröstar Ghanas Gyan (han som missade straffen) som var förkrossad. Eller efter Spanien har mottagit sina medaljer och Puyol går ner och kramar om Sneijder både länge och väl. Det är underbart att se alla dessa små detaljer som betyder så mycket och visar på att fotbollen är human och inte hatisk som vi annars ofta får läsa så efter huliganbråk eller liknande incidenter.
Det finns tusen saker till jag egentligen vill skriva men mycket är redan sagt eller nedskrivet någonstans i det milslånga texter som har skrivits de senaste veckorna om detta ämne. Så jag går istället över till att ta ut VM's plus och minus.
- Positiva överraskningar tycker jag att Uruguay, Ghana, USA och Holland har stått för.
- De största besvikelserna blir således England, Italien, Frankrike som alla har underpresterat ordentligt.
- Bland spelarna hittar vi på plussidan Forlán, Casillas, Müller, Higuaín, Sneijder, Fabiano och egentligen många fler men listan blir lite lång om jag ska ta med alla.
- Spelarna som inte har nått upp till normal standard är Torres, Rooney, Ronaldo och Messi. Sedan är det även här många fler som egentligen kan tas med.
- Mitt VM-lag i en 3-4-3 uppställning:
Målvakt: Casillas, reserv: Stekelenburg
Backar: Mertesacker, Pique, Van Bronckhorst, reserv: Puyol
Mittfältare: Sneijder, Müller, Iniesta, Özil, reserv: Elano
Anfallare: Higuaín, Villa, Forlan, reserv: Klose
- Det snyggaste målet blir nog Van Bronckhorsts kanon även om det fanns en hel del snygga mål.
Kort sagt ett mycket bra arrangemang av Sydafrika som är värd för det första VM;et på afrikansk mark. Spanien blir mästare för första gången och blir det första europeiska land att vinna utanför Europa.
Som alltid efter mästerskapen uppstår en tomhet hos mig, en tomhet som är svår att fylla. Jag vill bara vrida tillbaka tiden och börja om igen. Hjälp mig!
