Falkens funderingar 7 Oktober - om lugn och uppehåll
Om lugn, ro och en sovande barnaskara
När man som jag är en viril alfahanne med tre stycken småkids som springer runt och gör livet både surt och underbart för pappsen, så måste man ibland stämma i den berömda bäcken och få dem att lugna ner sig. Springer runt, ja minstingen lill-killen springer inte mest utan ligger mest på rygg och jollrar. Man springer inte mest när man är 3 veckor gammal. Även fast jag tror att han springer i smyg. Häromdagen stod ett par Nike Air framställda, storlek 12, grusiga och smutsiga. Spår fans efter det lokala eljusspåret. Man vet inte riktigt om Charles Darwin hade alla hästar i stallet när han skrev sin bok om hur människan växer upp. Jag är inte helt hundra på att det stämmer att barnen jollrar i 8-9 månader, kryper, går och sedan joggar hundra meter på 12 sekunder. Jag hittade Immanuel Kants ”Det kategoriska imperativet” uppslaget i vardagsrummet, med en översättningsbok som skulle översätta boken till joller.
Hursomhelst, så känns det ibland betryggande att kunna tala om för barnen att nu måste pappa få lugn och ro, ty CanalPlus visar Arsenal och då rätar ni upp ryggarna kära kids. Jag har försökt med en hel del tricks för att få dem lugna. Tvångströjor fanns varken på Lindex eller på H&M och de tittade långt efter mig kassörskorna när jag frågade efter barnkläder med möjlighet att knäppa ihop ärmarna på ryggen. Ett gammalt trick som mina föräldrar lär ha använt var att ställa dammsugarn i full fräs framför mig och det testade jag. Tyvärr hade jag inte full koll på utblåset och det började med att slangen levde rövare och sög in både en del av minstingen (väger ca 3,5 kilo) och en liten sladd, så att det sade ”poff” på ena TVn. När jag väl upptäckt problemet, så ändrade jag tyvärr utblåset och hela förra veckans dammtussar hamnade på en väldigt förvånad barnaskara. Jag undrar om jag råkade ut för samma sak när jag var liten, för jag-liksom grannskapets katter-hostade hårbollar långt upp i tonåren. Till slut hittade jag det ultimata bedövningsmedlet. Chelsea. Jag radade upp barnen i TV-soffan och så fick de titta på hur Chelsea spelar fotboll. Det tog ett par minuter, så sussade barnen sött i soffan. Min dotter klagade inledningsvis på att det blev jobbigt att röra huvudet så mycket i sidled. Min äldste son undrade om man hade ändrat på reglerna i engelsk fotboll och om man fick minuspoäng om laget med fart gick över mittlinjen med bollen. En annan fråga var om det var tvång att hela laget skulle nudda bollen innan man gick till anfall. Ett par minuter senare sov även den store gossen. Känns dock lite förödmjukande att behöva konstatera att barnen tittar på Chelsea. Nåväl det var bara i ett par minuter.
Nu spelar inte Gunners så där värst klang-och-jubel fotboll för närvarande heller, skall sägas. Ajax-matchen på bortaplan var en ren taktisk triumf av Wenger. Ett klockrent schackspel, en mästerlig Hleb och ett bra försvarsspel av Kolo-Sol. Vi höll stången och skaffade oss den bästa av alla starter i Champions League. Kanske detta år blir året det händer. Året då Europa blir Gunners hemmamarknad.
Undertecknad tillbringade den veckan i England och följde både Ajax-Arsenal och ”battle-of-Britain” Liverpool-Chelsea på TV. Kan inte påstå att något av det var någon vidare fotbollsunderhållning, men Liverpool-Chelsea var nog bland det mer andefattigare jag sett. Mourinho tackade för matchen några minuter före slut. Han visste resultatet. Han hade kunnat gå ned efter tio minuter. Det vurmas för denne portugis och för Benitez. Visst, ligatitel och Champions league förra året, men hur spelar lagen? Liverpools taktik idag är fantastiskt innovativ. Vi slår en långboll på Peter Crouch. Vänta lite nu. Peter Crouch, lång som Eiffeltornet och lika intressant som en isglass. Gunners spelare- samtliga- är mer innovativa under ett toalettbesök än vad Crouch är på planen. Crouch går upp i luften, kommer ned med rimfrost på axlarna och bollen studsar någonstans på hans kropp i fel riktning. Han är jättebra på huvudet, viftar några trogna Cops-killar. Jättebra. Tro fan det. Karln är 4 meter hög, om det är något han borde vara bra på så är det väl huvudspel. Synd bara att han inte pallar en frostnatt och måste stå hermevtiskt ren från alla backar när han får en luftboll. Vidare skickar Benitez in Didi Hamann, som passerade Zenit i slutet av 90-talet, ungefär samtidigt som Christian Ziege skrämde upp världens barn med sina nya innovativa frisyrer. Jag vet inte hur Benitez har tänkt sig att spela detta spel. Gunners uppfann "boring" på 90-talet, men Liverpool och Chelsea vidareförädlar det till ett magnifikt konststycke. The Cop borde få ett diplom för att de orkar gå på matcherna. Enda trösten för Pool är Steven Gerrard. Det är en duktig fotbollsspelare.
Medan jag ändå är igång, så noterade jag en kommentar från ”the special one”-den konstige. Han sade att han tycker att det är jobbigt att höra att man klagar på att Chelsea spelar tråkig fotboll när man vunnit så många matcher. Sedan drog han parallellen med att när Gunners hade vunnit en massa matcher i rad och när ManU vunnit en massa matcher, då klagade man inte på tråkig fotboll. Kan bero på att varken Arsenal eller ManU spelade tråkig fotboll. Tjopp. Ain’t he special?? Sedan spelade Chelsea härlig fotboll mot Liverpool på Anfield, men en fluga gör sällan en sommar.
Peter Hill-Wood menade att det ju inte var meningen att anmäla Chelsea när de tafsade på Ashley Cole. Så klart det var, PHW. Gunners vet alltid vad de gör. Klart man inte vill låta "the spoiled special one" få springa runt med pappas pengar hursomhelst. Han kan ju tro att han kan få köpa vad som helst.
Matchen mot Birmingham var dock en liten vederkvickelse för undertecknad. Nu åkte Kenny Cunningham av planen direkt. Han var redan nere i spelargången när Ljungberg hade ramlat färdigt. Gunners rullade boll ordentligt ett tag och Maik Taylor fick göra ett par saftiga räddningar. Jag gillar Reyes fantastiska initiativförmåga. 6-7 skott på mål. Äntligen en som skjuter. Han sprang och sprang och sprang. Han hade ett par svettiga nedtagningar i straffområdet. Bolluslingen låg som ett dött päron på foten på honom och vips rakt på Taylor. Får han väl göra ett par baljor, så kommer det att ramla in skott bakom Premier Leagues burväktare. I övrigt så ser äntligen Robert Pires pigg ut i benen. Tyvärr brände han straffen, men han gjorde ett habilt intryck med bra löpningar och ett par bra avslut. Taylors räddning var enorm på Pires närskott. Men om han fortsätter så här, så får han gärna stanna lite längre. Men Hleb, skott tack!
Tyske Jens ser bättre ut än på mycket länge. Hoppas och tror att han håller fiskliknande Oliver Kahn från målburen. Visste ni att "A fish called Wanda. " heter "Ein Fisch genannt Oliver" på tüska. Gillar inte Oliver Kahn. Heller. Men jag har blivit en större fan av Jens Lehmann än av mången tysk målvakt. Lehmann har blivit stabilare och det som är härligt är att han hämtar ned luftbollarna som om de vore små feta gråsparvar, som försöker lyfta. Sedan snabbt ut med bollen. Lite Seamanskt. Det är bra.
Gilberto Silva verkar mer och mer ha varit det som saknades förra året på mittfältet. med Paddy och de orutinerade Cesc och Flamini så ramlade innermittfältet. Nu står han där, välfriserad och stabil som Sockertoppen i Rio. Bollvinnare. Mycket bra hittills.
Sol kom med i landslaget igen. Härligt. Sedan skrev Guardian "Sol out in the cold". Vänta lite. Sol har varit skadad i ett halvt sekel, klart som tusan att han hamnar på bänken.
Men vi saknar ju naturligtvis kapten Henry. Skadad lunkar han vid sidan av planen. Men hur länge får vi behålla honom? Jag är skeptisk till att han stannar kontraktet ut. Varför gick Vieira? Han ville vinna Champions League och såg nte någon potential i detta Gunners de nästa två åren. Vill inte TH14 vinna CL? Självfallet. Han har vunnit EM och VM, dubbeln i England, franska ligan, men inte CL. Klart han vill och jag är fullständigt övertygad om att han använder detta som påtryckningsmedel på Wenger. Rätt så. Henry vill se ett par kvalificerade namn dansa in i klubben runt årsskiftet Eller till nästa år. Han vill se Hill-Wood och Dein spräcka lönevallen och plocka in ett par storfräsare. Ni kan ju tror att Vieira och Henry pratar ofta.
Vi har skickat iväg en mängd spelare på landslagsläger. Vad är det med Ljungberg? så fort någon säger landskamp, så ramlar han och slår sig. Har han någonsin kommit till en landskamp utan någon del i bandage? Reyes kliver åter in i det spanska landslaget. Är det inte dags för Cesc snart? På London Colney råder det lugn och ro. Tomt på landslagsspelare så joggar man runt och kontemplerar. Lauren har flätat sitt hår, slagit några inlägg till motorvägen. Alex Song har försökt att efterlikna sin morbror Rigobert med ett par kraftfulla röda-kortstacklingar. Bergkamp lurar Almunia i en-mot-en och Flamini försöker springa från sin skugga. Efter 35 kilometers löpning börjar skuggan bli trött. Andra spelare småjoggar. Lugn och ro råder på London Colney. Lugn och ro råder i Falks hacienda. Barnen sover framför en TVskärm, där ett blått lag spelar VM i sidledsfotboll.
