QPR - Cardiff2 - 1
Aston Villa 0 - 0 Pompey: den 142:a nollan
David James har skrivit in sig i historieböckerna. Efter en par fina räddningar på Villa Park är han nu Premier Leagues meste nolla. 142 stycken är en mer än vad David Seaman slutade på.
Det är kanske lite typiskt att David Seamans fantastiska karriär avslutades med en kollision med Yakubu på Fratton Park och att David James fick slå rekordet på sin gamla hemmaplan.
Jag var inte ett dugg nervös när jag klev på bussen som skulle leda hem till Figge. Det är inte ofta två Portsmouth-fans ser en Portsmouth-match i Sverige på TV tillsammans men nu skulle det ske. Rösten i bussen sade Primusgatan. Linvoy Primus-gatan? Nej, men visst borde denna man ha en gata uppkallad efter sig.
Pompey-matcher den här våren har inte inneburit någon som helst nervositet. Kontraktet har varit säkrat länge och allt annat har varit bonus. Nu kan vi sluta sjua, åtta eller nia och vem bryr sig egentligen om vilket? Lite roligt skulle det förstås vara med ett äventyr i Europa, men jag skulle vara lika glad för en niondeplats. Även om det kanske känns lite genant att hamna bakom Reading som är det närmaste vi kommer en lokalkonkurrent i år.
Till matchen då. Att Aston Villa och Pompey spelade oavgjort var kanske inte så oväntat, men att det skulle bli mållöst fanns det inte lika mycket som talade för.
Men bakom nollorna döljer sig det faktum att matchen inte alls var speciellt jämn. Portsmouth hade inte en enda målchans på hela matchen och i andra halvlek försökte man inte ens. Bristen på anfallsalternativ, en halvskadad Benjani byttes ut i halvtid, var uppenbar.
Matchen var i sig ganska avslagen. En sådan där typisk slutet-på-säsongen-match som egentligen inte betyder något. Men Villa ville lite mer och det borde gett utdelning i första halvlek.
Craig Gardner fick första chansen. Jag tyckte nog att det var lite offside på Carew i momentet innan, men James brydde sig inte om det utan gjorde dagens första kanonräddning. Sedan fick han rädda ytterligare en gång på ett avslut av Gardner, men Bergers alltför höga skott från bra läge kunde han lugnt följa med blicken.
David James fick fina applåder från hemmapubliken när han kom ut för den andra halvleken. Som tack för detta fortsatte han storspela. Räddningen på Agbonlahors skott var lika bra som anfallarens aktion innan skottet. Han vände ut och in på Stefanovic innan han sköt mot första stolpen. Skottet var hårt, men James reagerade snabbt. Som vanligt.
Portsmouths andra halvlek handlade bara om att hjälpa James hålla nollan. Det går inte att spela 4-5-1 med Kanu som ensam forward. Visserligen fick man nu ganska bra grepp om mittfältet, något som inte Hughes och Kranjcar lyckats med i första halvlek, men det fanns inte en tillstymmelse till anfallsspel. Möjligtvis skulle en fast situation kunna resultera, men då var ju hemmalaget först på varje boll.
Nej, den här matchen är lika bra att glömma. Vi gläds åt poängen, James nolla och att Portsmouth når sin högsta placering på över 50 år. Det var en medioker match, men ändå en match som kommer med på min utlovade lista över mållösa Pompey-matcher (med början nedifrån):
5. Aston Villa - Portsmouth, våren 2007
James 142:a nolla är det enda som gör den här matchen mer minnesvärd än övriga 0-0-matcher som inte platsar på listan.
4. Birmingham - Portsmouth, våren 2005
En viktig poäng i ännu en tuff bottenstrid. Alain Perrin hade debuterat med en tung hemmaseger över Charlton. En poäng i Birmingham gav ökat hopp till nytt kontrakt och den följdes sedan upp av 4-1 mot Southampton.
3. Liverpool - Portsmouth, hösten 2006
En perfekt insats defensivt. Liverpools spelare, ledare och fans blev riktigt frustrerade när ett defensivt och maskande Portsmouth tog en poäng på Anfield.
2. Portsmouth - Newcastle, hösten 2005
Perrin testade för första gången en 3-3-3-1-uppställning och spelmässigt fungerade den riktigt bra. Portsmouth, anförda av Zvonomir Vukic, spelade ut Newcastle, men Shay Given räddade poängen åt gästerna med tre drömräddningar.
1. Ipswich - Millwall, våren 1996
Den stora överraskningen på den här listan är en match som inte involverar Pompey, men den hade en direkt inverkan på hela klubbens framtid när den spelades. Pompey låg på nedflyttningsplats och två poäng efter Millwall inför sista omgången. I sin egen match gjorde man vad man skulle då Huddersfield besegrades på bortaplan med 1-0. Nu var man bara beroende av resultatet på Portman Road, och i och med att matchen är med på listan kan ni ju lista ut hur det gick. 0-0 slutade matchen och Millwall åkte ner till dåvarande division två, nuvarande League One, med färre mål gjorda än Pompey. Den här säsongen räknades inte vanlig målkvot utan enbart antalet gjorda mål, men detta spelade egentligen ingen roll då Pompey också hade bättre målskillnad.