Leicester 3 - 1 Pompey
Ett hungrigare Leicester tog en välförtjänt seger mot ett Pompey som aldrig riktigt kom igång.
Före matchen hoppades jag på att Matty Taylor skulle göra ett mål, och visst blev det så. I fel mål. Hans andra självmål för säsongen.
Efter Leicesters tidiga ledningsmål var det närmare 2-0 än 1-1, men Pompey skulle haft en straff när Dabizas missade bollen och träffade Lua-Lua istället.
Att inte blåsa straff var dock en okej kompensation med tanke på att Stefanovic så när orsakade en straff för Leicester minuterna tidigare.
Pompey kom aldrig igång i första halvlek och strax efter straffsituationen gjorde Dickov 2-0. Izzet var sedan nära ett tredje mål, men 2-0 var halvtidsresultatet.
Pompey gjorde en mycket bättre andra halvlek och reducerade välförtjänt genom kämpen Quashie. Fem minuter senare fick man inte bort bollen i eget straffområde och 3-1 var ett faktum.
Leicester visade större hjärta genom hela matchen och segern är inget att säga om. Pompey brände dock tre fina målchanser (Yakubu missade två frilägen) och kunde mycket väl ha fått med sig en poäng.
Men det känns fel att hacka på ett lag som spelat så bra i åtta matcher och räddat kontraktet. Leicester, däremot, åker ur, om än med flaggan i topp. Fansen förtjänade den här segern och laget har kämpat tappert hela säsongen.
