Pompeys höst 2004
Pompey firar nyår på en hedrande tiondeplats. Detta trots skador på nyckelspelare och ett uppmärksammat managerbyte.
Säsongen började lite trevande med 1-1 hemma mot Birmingham och 1-2 borta mot Charlton. Sedan kom den där matchen mot Fulham, en match som av många fans utsetts till höstens Pompeymatch. 4-3 skrevs resultatet till slut efter en svängig tillställning.
Segern mot Manchester United innebar mycket mark nedåt, men en mindre kris kom att inledas här. Först kom förlusten mot Aston Villa där man presterade säsongens näst sämsta fotboll. Sedan föll man i derbyt mot Southampton innan Harry Redknapp fick ta emot priset som oktober månads manager.
Det hjälpte föga i matchen mot Manchester City där Pompey inte räckte till. Skador på Lua-Lua, Kamara och Yakubu innebar att den så starka anfallssidan hastigt och olustigt blivit lagets svaga punkt.
Velimir Zajec hade precis tillträtt och många visste nog vad som skulle ske. Det hade spekulerats i att en spelarrevolt skulle bli följden om den populäre Redknapp tvingades bort från klubben. Zajec hade ju anställts bakom hans rygg.
Sanningen har nog inte framkommit i media ännu. Varken Redknapps, medias eller Mandaric version håller till 100%. Idag står fansen bakom Mandaric. Idag hyllar man hans uttalande om att individer kommer och går, men Portsmouth Football Club är för evigt.
Det lät inte riktigt likadant inför matchen mot Bolton. Media menade att Pompey hade kastat bort sin enda chans att klara sig kvar i Premier League och fansen visste inte vad de skulle tro. Förlusten av Redknapp sörjdes nästan som om en av klubbens stora profiler hade gått och dött. Man var mycket skeptiska till Velimir Zajec.
Men Zajec satte sin prägel på laget direkt. Till skillnad från Redknapp håller han en låg profil och låter resultaten tala istället. Det verkar som om spelarna uppskattar det.
För första gången sedan jag vet inte när svarade Pompey för en taktisk triumf på bortaplan. Segern mot Bolton innebar en vändning.
Blott tre dagar senare spelades Pompey ut ur Carling Cup av det mediokra Coca Cola-laget Watford. Laget var utspelat och fans ropade efter Harry Redknapp.
Tongångarna var dock lite annorlunda än väntat dagarna efter. Fansen bestämde sig för att ställa sig bakom laget och Zajec sedan Matthew Taylor framfört spelarnas ursäkt.
Men med knappt tio minuter kvar att spela mot West Bromwich såg det riktigt mörkt ut. Gästerna var påväg mot säsongens första bortaseger och hemmalagets offensiv hade avtagit.
Fansen skanderade "You don't know what your doing" när Nigel Quashie byttes ut mot Eyal Berkovic. Men tio minuter senare hade Berko vänt matchen med två magnifika assist och en lättad Kevin Bond kunde tala för pressen om den karaktär spelarna hade visat upp.
Det blev en av Bonds sista postmatchintervjuer. Några dagar senare tackade han för en underbar tid i Portsmouth och skrev på för klubben i hans hjärta, Southampton. En viss Harry Redknapp hade gjort sin första värvning.
När jag läste intervjuerna med Bond uppfattade jag honom som en rak och ärlig person. Därför skulle det vara mycket intressant om någon frågade just honom om vad som egentligen hände under hösten.
Harry Redknapp kallas fortfarande för Judas. Ingen Pompeysupporter gillar hans "jag måste nog vidare, det är inte dig det är fel på, det är jag som måste fundera på mitt liv en stund..." och sen flytta in till grannfrun... (tack Fredrik Hagelin för den lysande liknelsen). Men idag är det få fans som inte tycker att hela var värt det. Pompey är obesegrat på bortaplan i Premier League under Zajec och ett flertal spelara har lyft sig sedan Redknapp avgick.
de Zeeuw har uttalat förtroende för Zajec, Stefanovic är mycket glad över att ha sin barndomsidol som manager. Matthew Taylor har sagt att han vägrar spela för Southampton och till och med Amdy Faye verkar vilja stanna kvar i klubben. Ryktet säger nämligen att Faye, som tillhör de spelare som har lyft sig, ville lämna klubben på grund av Redknapp.
O'Neil var placerad både i Redknapps frysbox och utlåningsdisk. Taylor fick bara spela när alla andra var skadade och Faye var bara omotiverad. O'Neil och Taylor har varit ordinarie under Zajec och båda två spelar riktigt bra.
Det talades om spelarrevolt, istället visar laget på en större lagmoral. Det talades om nedflyttning, men idag ligger man på en stabil tiondeplats, en bra bit högre upp än vad experterna trodde inför Boltonmatchen.
Och, läs och häpna, Pompey har ett bortaspel.
