Charlton 2 - 1 Portsmouth
Portsmouth gjorde vad de kunde mot en för dagen starkare motståndare. Förlusten innebär att avståndet till tvåan Barnsley antagligen är för stort.
Det var det. Åtta poäng till Barnsley som inte visar tecken på att vackla. Sunderland gör det, men det spelar mindre roll. Portsmouth är för långt efter ett för bra lag för att det ska kunna kännas möjligt att bli tvåa. Charlton var återigen klart bättre i en halvlek och har kopplat ett grepp om Portsmouth inför lagens troliga kvalsemi. Luton, Doncaster och Charlton, alla har de gjort ett jobb på Portsmouth med 4-4-2 diamant.
Det var mycket Charlton från start och Portsmouth var näst bäst. Hemmalaget vann duellerna och spelade runt bollen utan att skapa mycket, men i mitten av halvleken borde man tagit ledningen. Josh Cullen hade ett enkelt läge fem meter från mål, men träffade Igor Vetokele och nollan stod sig. Det var ett bortalag som inte riktigt hängde med och som slog bort många passningar.
Charlton skulle också ta ledningen. Fem minuter innan paus vände Joe Aribo och sköt 1-0. Stort frågetecken för Matt Clarkes försvarsspel då han täckte samma stolpe som Christian Burgess och Aribo sköt vid den andra. Mycket rättvist sett till spelet, men det var ändå bara hemmalagets andra chans. Portsmouth var utspelat men tog sig tillbaka in i matchen via en kanonnick av Ronan Curtis på Lee Browns hörna. 1-1 i paus, inte alls rättvist.
Portsmouth inledde andra halvlek bäst och hade ett mål korrekt bortdömt för offside. Curtis styrde in Jamal Lowes skeva skott utan att notera att han stod två meter offside. I samband med detta kolliderade Gareth Evans med reklamskylten och fick behandlas vid sidan av planen. Det numerära överläget togs till vara av Charlton som gjorde 2-1 efter en turlig studs i magen på Ben Reeves som sedan satte bollen på Lyle Taylor framför mål. Clarke bröt ett inlägg och bollen studsade upp på Reeves, hands enligt vissa, men inte enligt vad jag kunde se på reprisen.
Portsmouth gav inte upp utan började snart trycka tillbaka Charlton allt mer. Det var inte samma anstormning som i hemmamatchen, men ändå ett påtagligt tryck. In kom James Vaughan, Dion Donohue och sedan Brett Pitman. Oliver Hawkins och Ben Close hade inte varit med i matchen och det var logiskt att de klev av. Curtis provade med ett fräckt volleyskott som målvakten gjorde en bra räddning på och Lowe hade två bra lägen. Vid det första försökte han nå Curtis vid bortre stolpen för en tap-in, men bollen smet en fot framför irländarens tåspets (Kanu hade nått den bollen). Vid det andra var två försvarare i vägen. Å andra sidan var det nära 3-1 när Craig MacGillivray visade klassen med en fin räddning. I slutändan får vi säga att det hade kunnat bli 2-2, men att Charlton vann rättvist. Positivt var bytena som skakade liv i bortalaget. Främst Pitman imponerade och det är nog för tidigt att räkna bort honom. Pitman bakom Vaughan eller Omar Bogle kan mycket väl vara något att satsa på. Precis som Hawkins verkar det som att Evans har svårt mot de bästa lagen.
Kenny Jackett sade efter matchen att man måste lära sig av detta. Men hur bemöter man en diamant när man inte har sin styrka centralt? En egen diamant kanske, men då måste yttrarna offras. 3-5-2? Visst, men Portsmouth har inga vingbackar. Så Charlton är inget drömmotstånd i kvalet, men två saker ska vi komma ihåg. Det ena är att laget nu kommer vara förberett. Det andra är att Charlton har presterat två av säsongens bästa matcher mot Portsmouth och ändå bara vunnit med 2-1 båda gångerna, och totalt sett hade det inte varit orättvist med två kryss. Men Charlton vann välförtjänt igår och har över två matcher varit något mål bättre.
Portsmouth har å andra sidan inte varit som bäst mot Charlton, men visst kan vi väl säga att Charlton gjort Portsmouth dåligt, precis som Portsmouth gjorde mot Bradford som igår enkelt avfärdade Peterborough. Boro och Doncaster ligger tio poäng efter Portsmouth och det är helt osannolikt att de båda kommer komma ikapp. Avståndet är för stort och lagen är för ojämna.
Play-off kommer det bli och det gäller att komma dit med självförtroende. Charlton, diamanter etc kommer inte att vara avgörande. Portsmouth kan slå alla lag och har visat sig bra i cupspel. Det skadar inte heller att prova på Wembley i slutet av mars. Vad sägs om två finaler mot Sunderland?
Charlton (4-1-2-1-2): Phillips; Dijksteel, Bauer (k), Sarr, Purrington; Bielik (Reeves 46); Cullen, Aribo; Williams (Fosu 59); Vetokele (Pratley 84), Taylor
Pompey (4-1-4-1): MacGillivray; Thompson, Burgess, Clarke, Brown; Naylor; Lowe, Evans (k) (Pitman 76), Close (Donohue 61), Curtis; Hawkins (Vaughan 61)
Domare: Roger East
Publik: 14451 (3097 gästande)
