Inför AFC Wimbledon-Port Vale
Port Vale tar på lördagen bussen ner till sydöstra England och London-området för att möta AFC Wimbledon. En pigg nykomling som visat att man kommit till League Two för att stanna. Lagets arena Kingsmeadow är tät och svårspelad och Terry Browns mannar väntar på den första segern på hemmaplan. Man har tagit mest poäng på bortaplan även om man förlorade den senaste matchen borta nu i lördags.
Det är inte ofta som lag utanför Premier League omskrivs, men i det senaste numret av tidskriften Offside finns ett långt reportage om AFC Wimbledon som bildades 2002 och nio år senare spelar man proffsfotboll i League Two. Klubben bildades av en grupp supportrar i protest mot att deras gamla klubb Wimbledon FC lades ner och flyttade tio mil norrut till Milton Keynes och blev MK Dons. AFC:s Wimbledons supportrar anser att den klubben är en del av gamla klubben och räknar in dess segrar varför vi också gör det. Pokalerna bevaras på ett för bägge lagen neutralt ställe.
Det har varit en blandad kompott för de bägge lagen under säsongsöppningen, men det brukar ju ta tag innan man kan stabilisera spelet. Det är mycket troligt att Adams kommer att stuva om i försvaret efter man släppt in alldeles för många mål hitills. Port Vale har bland annat skador på Marc Richards, Lewis Haldane och Sean Rigg och är kraftigt försvagade.
Det finns en del spelare som gått från Port Vale till Wimbledon också. En av de senaste decenniernas populäraste spelare, Robbie Earle, gick till Wimbledon för £ 775.000 pund 1991 och Gareth Ainsworth för £ 2.000.000 till samma klubb 1998, en rekord försäljning för Port Vale. Håkan Mild och Pär Karlsson är de svenskar som spelat i Wimbledon.
Wimbledon är en av de klubbar som undertecknad har sett ganska mycket av i Sverige, låt vara att bara var träningsmatcher och klubben har också en del kopplingar till min födelseort Holmsund utanför Umeå.
Sommaren 1986 fanns det en satsning i IFK Holmsund att få ihop ett bra fotbollslag för att kunna spela fotboll på en hög nivå. Man värvade ihop bra svenska spelare och lånade tre lovande engelska ungdomar också för att krydda laget med så att säga. En av dessa ungdomar var Vinnie Jones. Vinnie Jones var ju en del av det berömda Crazy Gang i Wimbledon FC som vann FA cupen 1988 (Barnets nuvarande manager Lawrie Sanchez gjorde matchens enda mål). Vinnie Jones är en av de tuffaste spelarna någonsin i England. Under sommaren i Holmsund så tyckte han om att fiska i lugn och ro, men på Kamratvallen och andra arenor runt om i Norrland var han känd för sitt tuffa spel. Vinnie bor idag i Los Angeles och brukar medverka i 2-3 filmer per år. Jag har sett laget spela en träningsmatch på pittoreska Spånga IP utanför Stockholm 1986 där en stor del av Crazy Gang ingick och som två år senare vann man den klassiska FA-cup finalen.
De övriga två engelsmännen var Stuart Gibson och Mark McNeil. Stuart Gibson återvände till sin hemstad Plymouth och var i många år ungdomstränare i Plymouth Argyle innan han 2010 blev tränare för Umeå FC i division 1 norra. Mark blev kvar som spelare i IFK Holmsund i många år innan han fortsatte och tränade olika klubbar i Umeå-området. Han har också gjort det mest fantastiska mål jag sett under alla år. Det var i en match på Vilundavallen mot Väsby som han drog på ett skott från egen planhalva som överraskade målvakten och gick rakt i mål !
