Inför Manchester United-Crystal Palace

Imorgon tar Manchester United emot Crystal Palace på Old Trafford och hoppas kunna utöka sin vinstsvit till fyra raka, men frågan är om Ruben Amorims mannar har vad som krävs? Samtidigt är det oundvikligt att undgå alla rubriker om Marcus Rashford, vars framtid i klubben fortfarande är oklar.

Manchester United:
I torsdags vann Manchester United mot rumänska FCSB och säkrade därmed en topp 8-placering i Europa Leagues ligafas, vilket i det nya systemet innebär en direktplats i åttondelsfinalen av turneringen. Efter 45 minuter trodde man att det skulle bli en klassiskt tråkig Manchester United-tillställning som skulle sluta 0-0, eftersom första halvlek verkligen var otroligt seg. Passningarna gick i sidled och djupledslöpningarna var få. De resterande 45 minuterna var av en helt annan klass; det var som om ett helt nytt lag klev ut från omklädningsrummet. Det var månader sedan United gjorde mål i första halvlek, vilket såklart skapar frågetecken. Hur kommer det sig? Det är definitivt något som behöver förbättras för att rädda denna säsong.
De två föregående vinsterna som Man United lyckats kamma hem var mot Rangers hemma och Fulham borta, där den oberäkneliga mittbacken Lisandro Martinez pangade in målet som ledde till de viktiga tre poängen. Mot Rangers krävdes det ett mål på tilläggstid av kapten Bruno för att skicka hem skottarna tomhänta.

På skadelistan befinner sig Jonny Evans, Luke Shaw och Mason Mount. Rashford kommer inte heller spela, vilket nog förvånar få.
Min startelva (3-4-2-1): Bayindir - Martinez - De Ligt - Mazraoui, Dalot - Fernandes - Collyer - Amad, Mainoo, Garnacho - Zirkzee

Motivering:
Bayindir har på senare tid skapat ett målvaktsdilemma; nu finns det helt plötsligt en duktig andremålvakt som kan konkurrera med Onana, som kan vara fantastisk men som har sina tveksamheter. Den turkiska landslagsmannen gjorde sitt jobb senast mot FCSB och borde belönas med en plats i startelvan även imorgon. Mazraoui, som har haft en lite sämre form på senaste, gjorde det bra som mittback i torsdags och bör få spela där igen. De två mer ”defensiva” mittfältarna jag valt är Bruno och Toby Collyer, med anledning att göra plats för Kobbie Mainoo i en mer offensiv position. Som min skribentkollega Hugo skrev så var Mainoo mot FCSB ”ett hot matchen igenom”, och därför borde den unga talangen få en chans att spela i en mer offensiv roll igen, där han dessutom fick mycket beröm av Ruben Amorim för sin insats, som även belönades med ett fint mål. Garnacho får kliva in i startelvan, då han gjorde väldigt bra ifrån sig i torsdags och verkar spela bättre för varje match på senare tid. Zirkzee ska starta; det är ett enkelt val. Rasmus Höjlund har inte gjort mål på 12 matcher och då förtjänar man inte att starta.

Crystal Palace:
Londonlaget befinner sig en plats under Man Utd, på en trettonde plats med 27 inspelade poäng. Gästerna kommer senast från en hemmaförlust mot Brentford med 1-2. Laget har spelat under förväntan denna säsong, då många (inklusive mig själv) trodde att de skulle utmana om Europa League-platserna denna säsong med kvaliteten de har i sina anfallsspelare i form av främst Eze och Mateta samt den unga mittfältsjuvelen Adam Wharton. I somras sålde Palace sin absolut bästa spelare på senare år, Michael Olise, till Bayern München, så det är en spelare som Uniteds försvar slipper oroa sig över, vilket nog glädjer många; den unga yttern gjorde två mål när Manchester United förlorade med 4-0 mot Crystal Palace i maj 2024, en match som många av oss United-fans vill glömma. Det största hotet i Palace är den redan nämnda Mateta, som gjort 8 mål i Premier League denna säsong, och gjorde 16 mål föregående säsong. Fransmannen har även en låt dedikerad till sig som terroriserat många lag som besökt Selhurst Park, inklusive Manchester United.
På skadelistan befinner sig Cheick Doucouré, Chadi Riad och Joel Ward.
Trolig startelva (3-4-2-1): Henderson; Richards, Lacroix, Guehi; Munoz, Esse, Lerma, Mitchell; Sarr, Eze; Mateta

Tre snackisar inför matchen:

Mainoo i en ny roll?
Som sagt gjorde Kobbie Mainoo en väldigt fin prestation mot FCSB där han fick beröm av Ruben Amorim för sin offensiva insats. Han visade fin spelförståelse och passningsfot i den offensiva tredjedelen och kunde dessutom toppa av sin prestation med ett fint mål. Mainoo är väldigt duktig offensivt, vilket har bevisats flera gånger, exempelvis mot Wolves förra säsongen, där han gjorde ett briljant mål på tilläggstid som gjorde att Man United kunde ta hem alla tre poängen. Hans kreativitet, spelförståelse men framför allt fina passningsfot gör att han passar utmärkt i rollen som ”10:a”, och det är något som jag tycker borde fortsätta att experimenteras med. Amorim är fortfarande ny i klubben och det är kul att se att han vågar testa spelare i ovana positioner, och denna gång belönade det sig väldigt fint. Varför inte fortsätta med ett vinnande koncept?

Rasmus Höjlund
Höjlund är en speciell spelare. Han har en väldigt skön personlighet, briljerar ofta på sociala medier med roliga captions och verkar dessutom bidra med en härlig positivitet i omklädningsrummet. Det är en spelare som bevisat sig ha väldigt fina kvaliteter och som kan göra mål från svåra lägen. På senare tid, eller egentligen hela denna säsong, har dock dansken haft det väldigt tufft, och för att vara helt ärlig: varit väldigt dålig. Det är väldigt tråkigt att se, då han som sagt bevisat sig ha fina kvaliteter och hade en väldigt fin period förra säsongen då han gjorde mål som om det inte var något problem överhuvudtaget. Med en så pass hög prislapp måste man dock vara jämn och inte gå in i sådana här formsvackor. Just nu förtjänar han dock inte att starta, utan det bör Zirkzee göra.

Vad händer egentligen med Marcus Rashford?
Sedan Ruben Amorim tog över Manchester United i November har det varit otroligt mycket skriverier och snack om Marcus Rashford. United fans vet att Rashford har ett problem med att hålla en jämn nivå, men det största problemet med den egenfostrade spelaren har visat sig vara hans kämpaglöd. På planen verkar det som att han inte bryr sig, han pressar knappt och kämpar inte för att vinna tillbaka bollen när han själv tappat den. Det är en attityd som inte fungerar i Englands mest framgångsrika klubb, hur mycket man än bidragit med genom åren. För det kan man inte ta ifrån Rashford; han har stått för några otroliga prestationer under sin spelarkarriär, kanske inte minst de sena avgörandet mot PSG i Champions League för några år sedan. Tyvärr kan inte hålla den nivån, utan det är hela tiden i perioder som Rashford visar sin klass. I tre månader spelar han fantastiskt, sedan är han värdelös i ett halvår.

2 kommentarer

Elliot Kedbäckelliotkedbacken@gmail.com2025-02-01 15:43:00