Inför Portsmouth - Altrincham (FA-cupen)
Altrincham från sjättedivisionen kommer på besök i FA-cupens andra omgång. Båda lagen är formstarka med sju respektive tio matcher utan förlust.
Altrincham från Trafford i Greater Manchester. Exotiskt, eller hur? Klubben grundades 1891 och är således sju år äldre än Portsmouth FC. Första gången jag hörde talas om dem var 1991 då jag hade fått FA-cupfinalsändningen innehållandes ett halvtimmes sammandrag från hela turneringen på VHS. Det sammandraget tittade jag på många gånger, men kanske inte riktigt lika många gånger som EM-sammandraget från 1988.
Altrincham FC har varit jättedödare sjutton gånger. Det vill säga, det är så många gånger man besegrat lag från Football League i FA-cupen. Segern över Birmingham i tredje rundan 1985-86 är väl den största triumfen. Den senaste, mot Barnsley i första rundan säsongen 2015-16, var inte heller så dum. Klubben huserar i sjättedivisionen där man ligger i mitten efter att ha spottat upp sig rejält på slutet. Tio raka utan förlust och fyra raka segrar indikerar på god form. Då enbart fyra av spelarna har Wikipediasidor är truppen anonym för oss tredjedivisionsanhängare.
Målvakten Steven Drench är en av dem och han är mest känd för sina drygt 200 matcher för Guiseley. Han har knappt spelat för Alty och istället är det Tony Thompson som är nummer ett. Hans Wikipediasida visar inte mycket av intresse. Mittfältaren Max Harrop tillhörde Liverpool som yngling och hans främsta meriter är spel i Bury. Simon Richmond har spelat över 300 matcher för klubben under en och samma sejour, en sejour som inleddes under Lee Sinnott. Sinnott var en gång manager för Port Vale och en norrman beskrev honom ungefär som ett stjärnskott, men jag vet än idag inte om han var ironisk eller ej. Stuart Coburn har rekordet för antal matcher i klubben med 689, de sista under 2016.
Klubben leds av Phil Parkinson och det är en helt annan än den än så länge misslyckade managern som Sunderland anställde. Spelstilen beskrivs som passningsorienterad och det ska bli väldigt intressant att se hur det funkar mot Portsmouth, som gärna offrar lite bollinnehav för att göra mål. Matchen mot Rotherham var en av få där man faktiskt vann både bollinnehav och match. Men det där med bollinnehav ska vi nog inte dra så stora växlar på när tempot var så högt att andelen passningar till rätt adress var 60% mot 48%. Rotherham utlångbollade Portsmouth, vilket Jackett-out-lägret har varit väldigt tysta om. På tal om Kenny Jackett har han faktiskt bott i Altrincham. Det där var sista biten kuriosa i den här texten. Nu kommer vi till det som alla intresserade är ute efter: lagnyheter.
Altrincham tycks inte ha några nya skador. Tom Peers är mannen som avgjort ett par matcher, bland annat mot York i två cuper, och gör han det igen får han säkert sin Wikipediasida. Jackett behöver fortsätta trixa en aning då Tom Naylor är borta, men lagets viktigaste spelare har inte saknats så mycket tack vare Anton Walkes insatser. Sean Raggett är åter tillgänglig medan Ross McCrorie liksom Naylor väntas vara tillbaka till nästa helg. Jack Whatmough är redo för träningsmatch i december och kanske kan vara med och konkurrera redan i januari efter sin tredje svåra knäskada på några år.
Jackett indikerar att det kommer att bli en stark elva och frågan är om man alls ändrar. Om det blir så handlar det om att vila någon, men även om tempot sänktes på slutet i tisdags var det få som såg slitna ut. Möjligen hade Ronan Curtis och John Marquis inte samma klipp i steget, men de slutade inte springa för det. Jag hade gärna sett två eller tre bänkspelare få chansen och främst vill jag se Andy Cannon, men Ben Close befäste sin position med mål senast. Marcus Harness ligger säkert nära till spel även om det vore fel att bänka Ryan Williams eller Curtis. Det blir säkert någon ändring, men jag skulle se en oförändrad uppställning som det klart troligaste: Craig MacGillivray - Brandon Haunstrup, Christian Burgess, Oliver Hawkins, Lee Brown - Anton Walkes, Ben Close - Ryan Williams, John Marquis, Ronan Curtis - Ellis Harrison.
Alty må vara jättedödare och har allt att vinna, men Portsmouth har ingen ligamatch på tisdag och har ingen anledning att vila någon. Gästernas bästa chans är att skruva upp tempot högt och rubba rytmen genom att spela väldigt chansartat och det är inte riktigt deras melodi. Allt annat än en klar hemmaseger vore en stor skräll och jag kan inte tänka mig att den här matchen skulle bli lika jämn som den i Harrogate i första omgången.
