Inför Portsmouth - Bradford
Efter åtta raka seriematcher utan vinst hittade Portsmouth tillbaka till vinnarspåret med 0-3 i Bury. Portsmouth är i final i en cup supportrarna bojkottar och det kan kanske bli så att just cupen blir katalysatorn för en spurt i seriespelet. Nästjumbon Bradford kommer utan manager och i ganska skakig form, men ska absolut inte underskattas. Den här matchen blir jämnare än många tror och det är en match som båda lagen verkligen behöver vinna.
Hur bra är en 0-0-match? Tar vi Portsmouth mot Barnsley som exempel kan den vara mycket bra. Hur det kunde sluta mållöst är svårt att veta - Portsmouth missade straff och Barnsley träffade virket. Slutet var end to end och framförallt hemmalaget var mycket nära att avgöra, men studsen kom inte precis där spelarna förväntade sig i de avgörande ögonblicken. Timingen var inte där, men det är nära att lossna nu. Jag ser en Bryn Morris som börjar axla Ben Thompsons mantel. Samma spelstil, men det är klart att Thompson är bättre.
Det här är sista matchen på ett tag mot ett lag på B. Bristol Rovers, Barnsley, Bury och Bradford. Sedan går vi till C. Bury? Jomen, den där cupen som vi bojkottar här, den har Portsmouth nått final i. Vi tycker det är löjligt att U-lag får delta hur som helst medan lagen som cupen egentligen är avsedd för blir bestraffade om de roterar för mycket (sedan är det också tanken om att detta är första steget mot att introducera B-lag i de lägre divisionerna som skaver). U-lagens cupmatcher krockar dessutom så Portsmouth har fått besegra Tottenhams 17-åringar och Arsenals diton plus Koscielny. Southampton åkte ut i gruppspelet igen, men det är inte konstigt för vi vet hur bra Southend är. Och Northampton. Överlag har det varit roliga matcher, men det har inte känts som en tävling. Inte förrän i kvartsfinalerna när de sista U-lagen åkte ur. Är det okej att gå på matcherna nu, eller är man en hycklare? Frågan delar fansen, eller så är det så att fansen vill vara delade. Har du aldrig varit på Wembley? Gå på finalen. Har du barn som du vill ta med till Wembley? Gå på finalen. Hade jag aldrig varit där hade jag nog försökt ta mig dit.
Jag driftar bort från ämnet. Fyra raka matcher mot lag på B, fem raka kryss i ligan för första gången på över 40 år, tangerat rekord i antal obesegrade inledande matcher i serien. Var det tolv eller tretton? Det är en tangerat rekord-säsong helt enkelt. Och nu när den var på väg att ebba ut fick laget ett lyft. 0-3 i Bury är inte fy skam. Luton vann bara med 0-1 och Bury har bara förlorat en gång hemma i seriespelet. Twitter var oerhört negativt genom första halvlek då alla som normalt sett går på match följde den framför TVn. Eftersom de inte brydde sig om resultatet kunde de fokusera på att klaga. Oli Hawkins var en staty och Viv Solomon-Otabor var kass, Tom Naylor och Ben Close dög inte och Nathan Thompson verkade otränad. 4-2-3-1 är boooring och hoofball och allt. 0-0 i paus, ut med Viv och in med Jamal Lowe. Varför då? Viv förtjänade inte det, tyckte #Pompey-twitter. Jag baxnade, tappade hakan och tog fram en yogamatta.
Tre snygga mål senare östes det beröm över Close, Naylor och Hawkins. Någon twittrade något om oil fucking Hawkins mom och jag tänkte att vissa borde ha en korrläsare innan de postar i sociala medier. Nu kunde man tro att vederbörande försökte skriva något annat än att det var otroligt att Hawkins skulle utses till matchens lirare. Jag såg på tisdagens match som viktig för självförtroendet. Förlust borta mot Bury vore inte någon katastrof, men segern är värd mycket. Det kan ha lossnat nu. Anfallsspelet gick att känna igen och det fanns en tro på att det går att göra mål. Och med en final på Wembley inbokad har spelarna extra motivation att visa upp sig för Kenny Jackett.
Bradford då. Jag får ganska lätt "He's eating pie" på hjärnan. Kolla Youtube, eller här. Vad Bradford gör i botten förstår jag inte, men det skrev jag ju om Bristol Rovers också. Några lag underpresterar alltid. Formen är inte otroligt dålig, en poäng mer än Pompey på de åtta senaste, men det har inte blivit tre poäng borta sedan december, under en period då Bradford spelade 13-1 på fem matcher och endast Sunderland tog poäng av dem tack vare en 1-0-seger. Det är 1-2-2 på fem senaste och jag undrar hur de kunde tappa ledning borta mot Walsall till förlust, trots spel med en man mer från sjätte minuten. Revanschsugna eller knäckta, det är frågan. Vi såg hur Portsmouth svarade dåligt på att tappa 0-3 i Southend. Bradford är alltså inte så tokigt. De borde absolut ha fått med sig poäng mot Portsmouth i höstas. Men nu har deras manager David Hopkin precis sagt upp sig och frågan är vad reaktionen blir på det. Troligen försöker care-takern Martin Drury styra upp försvaret först. Med 55 insläppta är det bara Gillingham, Scunthorpe och Rochdale som är sämre.
Jag har stor respekt för Eoin Doyle och Jack Payne är en bra tia. Minns sist Doyle var på Fratton Park och utnyttjade en mittbackskris orsakad av Christian Burgess skada och Drew Talbot som både skadade ersättaren Thompson och sedan spelade fram till 0-2. Båda målen gjordes av Doyle. I övrigt ska vi nämna Jacob Butterfield och Paul Caddis som har spelat på högre nivå än denna, men jag vet inte vad jag tycker om resten. Det är ont om alternativ för närvarande och senast var en bänkplats tom. Calum Woods, Sean Scannell och Jake Reeves saknas på grund av skador. Många tänker sig att en ny manager ger alla ett lyft, men jag vill minnas att Portsmouth ganska ofta besegrat lag som skiftat manager. Jag tror nog att 0-0 mot Barnsley och 3-0 mot Bury betyder mer, men det är klart att en taggad Doyle är ett orosmoment med tanke på att Burgess klev av sent mot Bury med en fotskada. Är det historien som upprepar sig? Vi får se om vi identifierar en ny Talbot imorgon, även om jag har väldigt svårt för att se den bedriften upprepas av någon av Jacketts spelare.
Omar Bogle saknades senast och blir borta även mot Bradford så Jackett satsar nog på statyn. Burgess kan ersättas av Naylor, Anton Walkes, Thompson eller Lee Brown enligt Jackett, men även Hawkins är ett gott alternativ (det kan vara så att Burgess skadesituation mörkas, Jackett har gjort det förr, och uttalandet om att han är tillbaka mot Charlton säger mig att vi ska nog inte utesluta Burgess helt inför imorgon). Men Bogles frånvaro och det faktum att James Vaughan inte är en target player innebär att Hawkins knappast plockas ned, så Thompson och Naylor känns som de rimligaste alternativen. Morris återkommer efter att ha varit cupbunden och kan placeras in på Naylors plats om det blir Naylor bredvid Matt Clarke. 4-1-4-1 fungerade mot Barnsley, men jag tror det kommer krävas 4-2-3-1 här. Alltså verkar det rimligt med den här uppställningen: Craig MacGillivray - Anton Walkes, Nathan Thompson, Matt Clarke, Lee Brown - Tom Naylor, Ben Close - Jamal Lowe, Gareth Evans, Ronan Curtis - Oliver Hawkins.
