Inför Portsmouth - Ipswich
Efter den oväntade stjärnsmällen mot Accrington behöver Portsmouth studsa tillbaka med minst en poäng hemma mot tvåan Ipswich. Ipswich är i sin tur inte i någon vidare form.
Accrington, ett nedre mittenlag så att säga, lekte långa stunder med Portsmouth i lördags. Jag har sett Portsmouth spela med självförtroende, men inte på det sättet, med kvicka suldragningar och klacksparkar och grejer. Allt i hög fart. Portsmouth gjorde väl den sämsta insatsen sedan Kenny Jacketts första säsong i klubben, då man också åkte på stryk med tre bollar någon gång. Förra säsongen var det bara Gillingham som lyckades slå Jacketts lag med två mål, så det här med tremålsförluster är väldigt sällsynt.
Vad var det som hände senast? En helt ny backlinje såg allt annat än heldragen ut. Det var inte ens en streckad linje, den var glesprickad. Tom Naylor behövdes verkligen på innermittfältet och jag uppskattar inte Jacketts skäl att placera honom i backlinjen vilket var att han ville se hur Ross McCrorie såg ut i sin rätta position. Om det var Steven Gerrard som hade krävt det lite subtilt eller ej tänker jag inte spekulera kring. Naylor, liksom McCrorie och högerbacken James Bolton, fick en fyra i lokaltidningen. Sean Raggett och Anton Walkes fick en femma.
Ändå var det match en bit in i andra halvlek, men Portsmouth sköt sig själva i foten genom att tappa boll gång på gång i farliga lägen. Man hade byggt upp fint och var på väg att slå en potentiellt öppnande passning. Varenda gång var det en motståndare i vägen och de farliga kontringarna avlöste varandra. Tre mål gjorde de på det sättet och det ska sägas att Accrington var grymt bra med och utan boll. Portsmouth ser alltjämt inte ut som ett topplag men vilket lag gör det? Peterborough när Marcus Maddison är med, Rotherham ibland och just nu är väl Bristol Rovers och Blackpool topplag. Ipswich har fyra raka utan vinst och allmänt låg xG (om det är viktigt). Det är talande att Wycombes grisfotboll tagit dem till klar ledning i en division som är jämn utan riktiga toppar.
Men ändå, Portsmouth ligger tia och har inte ens ett poängsnitt på 1,5 när vi närmar oss jul. Uppflyttningen är där för att vinnas. Det handlar om att hitta en jämnhet och Portsmouth var där innan bakslaget senast. Nu väntar två mycket viktiga matcher på hemmaplan. Wycombe på annandagen, men först Ipswich. Och Ipswich är kanske inte så bra som tabellpositionen visar, även om man är effektiva, precis som Sunderland och Portsmouth förra säsongen. Ipswich har två vinster på de tio senaste matcherna i liga och cup och då räknar vi snällt eftersom en av dem kom efter straffar. Senast blev det förlust hemma mot Bristol Rovers trots spel en man mer sista kvarten.
Men det är en stark trupp som absolut borde kunna spela till sig en plats i toppen. James Norwood, som verkar ha lagt skadeproblem bakom sig nu, är ett fynd från Tranmere och ärligt talat trodde jag inte att han skulle kunna ta klivet upp såpass bra när jag såg honom i kvalfinalen. Han såg ut som en bra League 2-striker i just den matchen. En annan anfallare som är bra är Freddie Sears, som vi minns som West Ham-yngling i Premier League. Lånet Luke Garbutt på vänsterkanten är också värt att hålla ett öga på. Ett alltför bekant ansikte är Tomáš Holý, som gärna spikat igen kassen för Gillingham mot Portsmouth. En match mot Ipswich betyder nog lite extra för Ellis Harrison, som inte lyckades där förra säsongen, och Brett Pitman som kom från klubben förrförra sommaren.
Portsmouth har gjort en serie sämre resultat mot topplagen under året. Segern mot Rotherham var ett undantag, men hur dåligt har det varit egentligen? Inte så dåligt faktiskt, på de sex matcher som spelats har en vunnits och en förlorats. Fyra kryss har det blivit och i samtliga dessa matcher har laget haft ledningen. Ipswich är liksom Rotherham ett starkt bortalag medan Portsmouth är ett starkt hemmalag. Det är bara Southampton som vunnit på Fratton Park den här säsongen. 5-5-0 i ligaspelet, 5-0-1 i cupspelet om jag räknar rätt.
Portsmouths svit på tio raka utan förlust rök rejält i en match där en hel backlinje var borta, men Christian Burgess är åter efter avstängning och Oliver Hawkins efter tillökning. Dock saknas båda vänsterbackarna på obestämd tid och Walkes ersatte inte något vidare senast. Hur backlinjen formeras är förstås väldigt oklart, men definitivt kommer Burgess att ingå i den och då blir det med Raggett eller Hawkins som partner. Minst mål har laget släppt in när Raggett spelat bredvid Burgess. Personligen ser jag helst McCrorie som vänsterback även om Walkes har fler matcher där. Men Walkes var så fel ute vid flera tillfällen i andra halvlek och vid 4-1-målet joggade han tillbaka istället för att försöka hindra farligheten. Oacceptabelt!
Jag hoppas på följande elva, men vet att man inte kan få allt när det gäller den här managern: Craig MacGillivray - James Bolton, Christian Burgess, Sean Raggett, Ross McCrorie - Ben Close, Tom Naylor - Ryan Williams, Marcus Harness, Ronan Curtis - Ellis Harrison.