Inför Portsmouth - Lincoln
När Portsmouth såg ut att vara på gång kom två matcher i rad utan mål framåt och totalt en poäng. Det är en rejäl uppförsbacke nu och frågan är om Lincoln eller Jackett som får sota för detta imorgon kväll.
Inspirerad före match, nervös vid avspark och sedan känslan av att vilja slippa undan så lindrigt som möjligt. 0-0? Okej, det tar vi. Förlust efter mål i 93:e minuten. Besvikelse, men en besvikelse som lagt sig efter en halvtimme. Har Kenny Jackett sagt upp sig ännu? Uppdaterar Twitter många gånger under kvällen. Inget nytt. Ser fram emot nästa match och tänker att det nog är något fel på mig. Det är söndag och klockan är 11:53 när jag skriver detta. Jag hade varit apatiskt inställd till laget under hela andra halvlek.
Rent objektivt borde förstås Portsmouth ha vunnit de två senaste förstahalvlekarna. Lee Brown erkände efter förra matchen att spelarna kände sig edgy, och det är inte konstigt att känslan infaller sig när man inte får utdelning. Spelet är bättre, men kanske infinner sig en ovana vid att avsluta efter så många svaga insatser. John Marquis har varit svältfödd på målchanser så det är inte konstigt att han nästan missar bollen när läget dyker upp. Två mål borde han ha gjort före paus mot Wimbledon.
Ett mål löser många knutar och det har varit väldigt nära mot Gillingham och Wimbledon. Stolpen i den förstnämnda matchen, ribban i den senare. Det handlar inte om tur och otur, det handlar om oskärpa i avslutslägen. Svaga avslut från utmärkta positioner och passningar in i straffområdet som är för hårda, höga, lösa eller låga. Med femte högsta förväntade mål-värdet borde Jackett inte vara ifrågasatt resultatmässigt. Men det är ju inte bara det. Det är brist på kroppsspråk och tråkig fotboll. Och fansen har tunnelseende, kan inte se något positivt. En klar målchans skapades senast. Ja alltså, om vi räknar noga här, Marquis missade ett friläge, Christian Burgess nickade i ribban, Sean Raggett hade en nick som räddades på mållinjen, Tom Naylor nickade över från fem meter, Gareth Evans hade ett bra skott som räddades av målvakten, så blir det alltså bara en enda målchans. Och då har jag inte tagit med andra halvlek alls för den såg jag inte. Är pessimismen och negativiteten överdriven? Absolut. Är det kanske så att fansen, trista och negativa som de är, har fått den manager de förtjänar?
Uppförsbacken för Jackett är så lång och brant att det från den här positionen är omöjligt att se att han ska kunna vända på det. Lincoln hemma är den första av sex vinnbara matcher innan en tuff vecka med Rotherham och Peterborough. Förvisso har Portsmouth nu plockat en poäng på två vinnbara matcher så det finns gott om fog för tanken på att det här inte kommer att gå speciellt bra. Min känsla är dock den att allt som behövs är en bra start på matchen, ett mål medan laget har ett övertag, och en vinst. Det är den magiska switchen. Det borde kommit redan mot Gillingham och Wimbledon. Jag är knappast ensam om att ha upplevt det som spelare själv. När det där målet till slut kommer lossnar väldigt mycket. Men som Anton skrev i sin matchrapport kommer Jackett att vara ifrågasatt även efter fem raka segrar. Vad han behöver för att behålla jobbet är svårt att sia om, men allt under tolv poäng på kommande sex matcher är för dåligt. Fler än tolv poäng och laget kan ha skaffat sig lite kontakt med topp sex.
Jackett har varit här förr och vet att han kan fixa det här. Managern är modig och envis och det är klart att det är bättre än en osäker manager som tillämpar fansens råd. Hans motpart imorgon är en viss Michael Appleton. Appleton efterträder bröderna Danny och Nicky Cowley som numera leder Huddersfield. Efter de sju matcher som Cowleys ledde Lincoln hade man tolv poäng efter tre bortaförluster mot Doncaster och MK (1-2) och freakmatchen mot Wycombe där Joe Jacobson slog två hörnor direkt i mål. Innan Appleton tog över hackade det rejält med tre raka utan vinst och 0-6 hemma mot Oxford, och Appy startade med en förlust i Blackpool innan det blev en seger hemma mot Sunderland. Lincoln har haft det tufft borta och har endast plockat fyra poäng bortanför Sincil Bank, en seger i Rotherham och ett kryss i Rochdale. Lika dåliga borta som Portsmouth med andra ord.
Noterbara spelare är försvararen Jason Shackell och mittfältaren Lee Frecklington, som båda har gott om erfarenhet från högre nivåer, den offensive mittfältaren Bruno Andrade som provtränat med Portsmouth och så förstås John Akinde. Den sistnämnde kommer förstås att göra mål imorgon för det gör alltid återvändande anfallare på Fratton Park (förutom när de inte gör det, men vi blundar för den sidan av statistiken). Akinde tillhör den skaran som aldrig riktigt lyckats i Portsmouth men som gärna gör mål annorstädes. Marquis är ett annat exempel.
Lincoln kommer närmast från en trist mållös match hemma mot Shrewsbury där Cian Bolger blev sent utvisad och därmed inte spelar imorgon. Shrewsbury var närmast segern. Appleton spelar som vanligt 4-2-3-1 eftersom han inte är en dinosaurie och det är inte Akinde som spelar längst fram utan Tyler Walker, sju mål hittills, och bakom honom finns Jack Payne, tidigare i Bradford.
Jackett övergav till slut 4-4-2 för samma system och tydligen skrek laget efter 4-4-2 i andra halvlek när Marquis fick kliva av istället för Ellis Harrison. Visst hade man kunnat tänka sig dem två tillsammans, men grejen är som vanligt den att 4-4-2 gör att man tappar mittfältet. Alternativet är att sätta Harrison till vänster, men Portsmouth är farligare med Marcus Harness och Ryan Williams. Jag tycker allt som oftast att Jackett väljer rätt elva till nio eller tio elftedelar. Jag skulle väldigt gärna se Andy Cannon istället för Ben Close eftersom hans förmåga att driva upp bollen behövs. Williams har den också och de två tillsammans skapar oro i motståndarlaget. Det jag vill se är en elva som kan fixa en tvåmålsledning och sedan kan Close komma in och kontrollera mittfältet och Harrison kan komma in och knoppa in ett inlägg eller två.
En bra tisdagskväll inleds förslagsvis av följande elva spelare: Craig MacGillivray - James Bolton, Christian Burgess, Sean Raggett, Lee Brown - Andy Cannon, Tom Naylor - Ryan Williams, Gareth Evans, Marcus Harness - John Marquis.
