Inför Sunderland - Portsmouth
Det är fyran mot trean och båda jagar tvåan. Portsmouth går upp i händelse av vinst här och i de två sista matcherna, det är garanterat. Hemmaseger eller kryss innebär istället att matchbollen kan gå till Barnsley, givet att de vinner sin hemmamatch mot Blackpool.
Det kokar ner till detta. Sunderland - Portsmouth och en direktuppflyttningsplats i potten. Barnsley är redo att ta vara på allt annat än en bortaseger och om inte Portsmouth vinner är Luton i stort sett klara oavsett hur det går för dem imorgon. Portsmouth har allt i egna händer just nu, men poängtapp på Stadium of Light där bara Coventry har vunnit ändrar på läget. Barnsley har lättare matcher kvar då de ska möta Blackpool hemma och hemmasvaga Bristol Rovers borta. Luton tar så klart de poäng som krävs trots krysset hemma mot Wimbledon. Sunderland känner att de måste ta denna chansen, för om de inte vinner här tvingas de kvala.
Vi kan titta på formtabellen och känna trygghet. Portsmouth har sju raka segrar, men flera av dem har varit mycket knappa. Tur mot Burton, främst med domaren, och nog förtjänade Coventry en poäng senast även om segern kanske inte var oförtjänt ändå för Portsmouths del. Vi har lagt ribban högt och förväntar oss bättre prestationer och tycker kanske inte att det är rättvist att vinna en jämn match, men Portsmouth finner ett sätt. Vi kan byta ut "We're on our way" mot "We'll find a way". Burton och Coventry hade Portsmouth i brygga, men ändå blev det två vinster.
Det är förstås en svår uppgift för båda lagen. Sunderland är ett lag Portsmouth haft lätt för historiskt även om sådant inte spelar någon roll när spelarna kliver över linjen. Däremot lär de två tidigare mötena spela in. Portsmouth vann med 3-1 hemma efter en utvisning för Sunderland vid 0-0 och sedan i Checkatrade-finalen efter förlängning och straffar. Räkna med revanschlystet hemmalag, ett skadat djur som har en (näst) sista chans att rädda säsongen. Om Sunderland får en bra start kan de vinna matchen klart. Å andra sidan, Sunderland hade bra kontroll på matchen på Fratton Park före paus och dominerade finalen klart i första halvlek, men Portsmouth kunde vända båda matcherna till rättvisa segrar. Det är ett mycket starkt hemmalag som ställs mot seriens bästa bortalag.
Våra spelare kan se slitna ut, men de har något extra att ta fram. Det är ett lag fyllt med hjärta som aldrig ger sig och som kan hålla sig kvar i matcher som normalt hade varit avgjorda. Burton kunde inte utnyttja sitt övertag och Coventry kunde inte få in det andra målet som de nog förtjänade och som hade kunnat avgöra matchen. Och Sunderland borde ha varit out of sight efter finalens första halvlek men ju längre matchen led desto starkare såg Portsmouth ut och i slutändan var det det lättare matchade laget från norr som såg slitet ut. Portsmouth ser starkare och starkare ut ju längre matchen lider och sent på säsongen är det en egenskap som kan avgöra matcher. Portsmouth har nu spelat 57 matcher den här säsongen och endast tre av dem har förlorats med mer än ett mål. Det är två gånger 0-2 mot Gillingham och samma siffror borta mot QPR i FA-cupomspelet. Totalt har laget varit i tvåmålsunderläge fem gånger den här säsongen, förutom dessa tre matcher 1-2-förlusterna mot Charlton och Oxford.
Slutsatsen av detta är att det räcker med en tvåmålsledning för att besegra Portsmouth, men du behöver göra en väldigt bra match för att komma dit, eller vara Gillingham.
Det finns ett djupt sår i många Pompey-fans själar som Sunderland hjälpte till att tillfoga 1993. Precis som nu stormade laget mot en direktuppflyttningsplats, då till Premier League, och hade vunnit elva av tolv matcher om inte minnet sviker mig. Bottenlaget Sunderland borta i ett läge där en seger skulle innebära att laget hade allt i egna händer inför den sista matchen, men Guy Butters spelade handboll i straffområdet och blev utvisad och Paul Walsh synade också det röda kortet senare i matchen. Sunderland vann med 4-1 och Harry Redknapps West Ham kunde smita förbi. Leicester besegrade Portsmouth i kvalsemin efter ett tydligt offsidemål och sedan tog det tio år innan Harry kunde ta klubben till högsta serien.
Det kanske är så att det krävs en seger imorgon och därefter en direktuppflyttning för att revanschen ska bli fullbordad. Det kanske inte räcker med en titel, men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att det vore bra ifall vi kunde inse att det faktiskt går att vinna i ett play-off.
Hur är läget i lagen inför matchen? Vi har ett Sunderland som har kryssat mycket och maskinen hackar lite mer än andra maskiner i toppen, men skillnaden är att man tappat poäng i jämna matcher som Portsmouth har vunnit. Jag skrev inför påsken att det lag som vinner två matcher över helgen har skaffat sig ett bra läge och när vi summerar de två omgångarna konstaterar vi att två lag vann båda medan två lag tog fyra poäng. Det är en envis toppstrid som kräver absolut toppform för att säkra topp två.
Vi kan bara spekulera kring skadeläget. Troligen mörkas det en hel del just nu och frågan är hur mycket sanning det ligger i att Aiden McGeady ska ha en fotfraktur sedan matchen mot Accrington och därmed inte deltar i träningar. McGeady lekte med Nathan Thompson i finalens första halvlek men i den andra var det tvärtom och det är klart att det vattnas i en och annan mun när tanken på att Thompsons skithuseri i kombination med en skadad motståndarfot dyker upp.
Kenny Jackett har nog bara Omar Bogle och Jack Whatmough på skadelistan nu när Dion Donohue, Bryn Morris och Andy Cannon är åter. Hur han väljer att formera laget är oklart, men nog måste Oliver Hawkins starta. Samtliga Sunderlands försvarare har haft otroligt svårt att rå på den långe, fast det är två nya mittbackar som Hawkins inte har spelat mot ännu som spelat de senaste matcherna. Ibland försvinner han ur matcherna, kan han inte dominera mittbackarna gör han i stort sett ingen nytta, och senast hjälpte det att byta ut honom mot James Vaughan. Tillsammans med Ronan Curtis som också kom in i paus blev det mer riv i laget och det är tacksamma möjligheter för managern.
Jag kan inte komma ifrån tanken på att det kanske är ett steg för mycket att även besegra Sunderland borta. Jag kan inte låta bli att tro på att Sunderland kommer att göra en mycket stark match och vinna imorgon. Men samtidigt vet jag att den här säsongens Portsmouth reser sig från besvikelser. Det är oerhört starkt att först tappa förstaplatsen och spela åtta raka utan vinst för att sedan vinna åtta av nio seriematcher samt två cupmatcher och en titel. Det här laget har så otroligt mycket hjärta och oavsett hur det går kommer vi att veta att spelarna har gett allt och lite till. Tre, fem eller sex matcher återstår av säsongen, men jag har nog aldrig varit så stolt över ett fotbollslag som jag är över detta. Fy tusan vad spännande det här kan bli!
Jag vet inte när jag var så här nervös över fotboll sist och detsamma gäller Anton. Möjligen inför de mer avgörande matcherna mot Plymouth i League 2, men skillnaden nu är att nervositeten är mer positiv. Om det krävs 95 poäng för att gå upp och Portsmouth inte lyckas så är det ändå okej.
Trolig elva: Craig MacGillivray - Nathan Thompson, Christian Burgess, Matt Clarke, Lee Brown - Ben Close, Tom Naylor - Jamal Lowe, Brett Pitman, Ronan Curtis - Oliver Hawkins.
