Luton 3 - 2 Portsmouth
Ett förkrossande överlägset Luton borde avgjort före paus, men hade bara ett måls ledning inför andra halvlek. Nye Bogle hoppade in för gästerna som var mycket bättre efter paus, men Luton kunde avgöra på en omdiskuterad frispark.
Portsmouth åkte till Luton för att återta förstaplatsen, men inget i första halvlek tydde på att det skulle bli aktuellt. Kenny Jackett inledde med Bryn Morris och Jamal Lowe istället för Dion Donohue och Louis Dennis, men i övrigt var det samma elva som senast. Luton tog direkt kontroll med ett tempovarierat kortpassningsspel och Portsmouth hängde inte med. Fel dobbar i snön? Nej, vi ska inte skylla på det, men nog såg de ut som att de trippade som en annan gjorde på knagglig is idag. Luton hade 10-0 i avslut efter en dryg halvtimme och Craig MacGillivray hade testats flera gånger. 4-2-3-1 byttes mot 5-3-2 eftersom Portsmouth haft problem förr med Lutons diamant, men Morris och Gareth Evans fick aldrig tag på bollen och när de väl hade den tog Luton tillbaka den direkt. Kattens lek med råttan, men 0-0.
Fast inte länge till. Matt Clarke hade kunnat dra på sig en frispark mitt på egen planhalva, men höll inne tacklingen och det var synd. Kazenga Lua-Lua smekte fram en passning till James Collins som distinkt tryckte in 1-0 efter 38 minuter. När första halvlek var över stod det 15-1 i avslut men bara 1-0 i mål. Utklassade, men räddade av gonggongen.
Jackett agerade i paus och satte in Omar Bogle och Donohue istället för Brett Pitman och Evans. 4-3-3 istället med Donohue till vänster och Morris till höger. Bättre balans och en omedelbar scenförändring. De första fem avsluten var gästernas och kvitteringen kom när Bogle lade tillbaka bollen för Ronan Curtis som sköt in sitt tionde mål för säsongen. Det var nära 1-2 vid ett par tillfällen, bland annat genom ett närskott av Morris som James Shea tippade över ribban, när laget sköt sig i foten. Luton skakade fram en straff i ett ganska ofarligt läge.
Man kan säga att Lua-Lua hade dribblat ut bollen om det inte var för Jack Whatmough, men domaren kan inte ta hänsyn till det. Tacklar man omkull en motståndare i det läget blir det straff. Whatmough läste situationen dåligt, kom för nära och Lua-Lua sprang rakt in i honom. Collins satte 2-1 lika distinkt som hans första mål.
Men Portsmouth kom tillbaka omedelbart och efter fint passningsspel kunde Jamal Lowe lirka loss bollen i straffområdet och servera Bogle. 2-2 och nu gick Portsmouth för segern. Bogle hade bästa läget med ett hårt skott från nära håll som Shea tippade till hörna. Det blev dock Luton som drog längsta strået och det med god hjälp av domaren som hittade en frispark där alla andra såg en perfekt tackling på boll och enbart boll av Anton Walkes. Frisparken från 18 meter skruvades in av George Moncur i MacGillivrays hörn. En smart variant med överhopp som gjorde det svårt att veta när bollen skulle slås till. Men det är svårt att acceptera domslutet.
Samtidigt kan man inte heller bara rycka ut ett domslut helt ur matchen bara så där. Luton hade kanske andra solklara frisparkar de inte fick. Och Lua-Lua gick omkull fler gånger i straffområdet utan åtgärd. Det jämnar ut sig, även om säkert alla fotbollssupportrar känner att vi kan räkna upp fler gånger vi haft domaren emot oss än med oss, eller fler situationer som gått mot än som gått med.
Och vi kan inte heller hymla med fakta. Luton var fullständigt överlägset i första halvlek och borde avgjort matchen redan då. Det var en rättvis hemmaseger. Att Portsmouth hittade ett sätt att hålla sig kvar i matchen för att sedan vara nära att avgöra tyder på karaktär och kvalitet. Skillnaden stavas Bogle och jag tror att laget nu har alla pusselbitar för att kunna ta sig till the Championship.
Jag tänkte så här. Om laget kunde ligga på direktuppflyttningsplats när Hawkins var åter eller en likvärdig spelare värvats skulle läget ändå vara okej. Hawkins är troligen tillgänglig på lördag och Bogles debut var fullständigt lysande. Portsmouth hade nog vunnit om han hade varit med från början och presterat någorlunda lika bra före paus. Laget ligger tvåa, men knappt. Det fanns en period igår när Portsmouth gick för ledning och Barnsley fortfarande låg under, men nu knappade de in en poäng. Så det är i och med det en pinne ner till dem, tre till Charlton som har en match mer spelad och fyra till Sunderland med två matcher färre. Men vi ska inte stirra oss blinda på 90 poäng. 90 poäng plus brukar gälla när två lag drar ifrån. Det sker inte i år då allt pekar på ett femlagsrace. Möjligen kan Luton dra ifrån, men jag är övertygad om att de kommer få en svacka.
Luton (4-1-2-1-2): Shea; Stacey, Pearson, Bradley (k), Justin; McCormack; Mpanzu, Shinnie (Sheehan 88); Berry (Potts 73); Collins, Lua-Lua (Moncur 80)
Pompey (3-5-2): MacGillivray; Walkes, Whatmough, Clarke; Lowe, Evans (Donohue 46), Naylor, Morris, Brown; Pitman (k) (Bogle 46), Curtis
Domare: Simon Hooper
Publik: 10078 (1033 gästande)