- -
Peterborough 0 – 3 Portsmouth
När läget ser som dystrast ut utanför planen tar spelarna sig samman och svarar för en av de bästa insatserna för säsongen. Efter en taktiskt perfekt genomförd match vann Portsmouth klart och rättvist. Någonstans finns det hopp trots allt.
Blott 7555 åskådare hade bänkat sig på London Road för denna match, varav 1300 bortasupportrar. Peterborough, normalt målglatt och hemmastarkt, kom från en rad matcher med dålig utdelning och få mål gjorda. Det kändes som ett lämpligt tillfälle att möta Peterborough, men samtidigt saknade Portsmouth viktiga spelare såsom Luke Varney och David Norris. Med ett hittills svagt bortafacit och en massa rykten utanför planen hade man inte de bästa förutsättningarna.
Men spelarna lade allt det där bakom sig och Michael Appleton hade gjort sin hemläxa. Portsmouth skulle kontra sönder Peterborough och det lyckades man med. Ett annat taktiskt drag som skulle visa sig lyckat var att placera Erik Huseklepp som släpande forward bakom Márkó Futács. Dave Kitson fick börja på bänken.
Första chansen fick hemmalagets Grant McCann vars skott gick tätt utanför, men därefter var det mer eller mindre spel mot ett mål resten av halvleken. Minuten senare slog Kelvin Etuhu ett inlägg från högerkanten, Futács nick räddades av Joe Lewis men Huseklepp slog till på returen efter att hans första försök blockerades och 0-1 var ett faktum redan i den femte minuten. Stort frågetecken för hemmalagets försvarsspel där då framförallt Gabriel Zakuani såg lojt på medans en lagkamrat försökte stoppa Huseklepp.
Portsmouth hade inte några planer på att försvara ledningen utan gick direkt efter ytterligare mål. Huseklepp skruvade skottet en liten bit utanför stolpen. Paul Taylor hade en av få chanser för hemmalaget när hans skott gick utanför, men sedan var det Portsmouth och bara Portsmouth. Joel Ward missade efter ett bra inlägg av Etuhu, Liam Lawrence tvingade fram en vass räddning av Lewis och målvakten stoppade även Jason Pearce efter ett bra inlägg av Ward.
Etuhu testade sedan en lobb från 30 meter och Hayden Mullins sköt en volley utanför innan bortalaget skulle få sitt rättvisa andra mål. Lawrence hörna nickades in av Pearce vid första stolpen trots att han var hårt uppvaktad av två motståndare och nu började man tro på att det här kunde bli en seger. 0-2 i halvtid kunde varit mer.
Portsmouth startade andra halvlek bäst och Mullins kom nära 0-3 med ett skott som gick utanför. Sedan lyfte hemmalaget spelet och reduceringen var inte långt borta när Taylor skruvade ett skott tätt utanför. I mitten av halvleken testades Stephen Henderson för första gången när han tippade McCanns skott till hörna och därefter tog han hand om Tommy Rowes distansskott.
Futács hade ett bra läge att definitivt punktera matchen på Mullins passning snett inåt bakåt, men fick inte träff på bollen. Istället blev det Erik the Viking som fick avgöra efter en snabb kontring. Han tog ner bollen till vänster vid straffområdeslinjen, fintade skott med vänstern och vände inåt innan han elegant skruvade in bollen med högerfoten.
Portsmouth hade bud på fler mål efter detta, bland annat genom ett skott av Ward som gick tätt över, men var förstås mycket nöjda med att vinna med tre bollar och hålla nollan på bortaplan mot ett normalt hemmastarkt och målglatt lag. Efter matchen klagade Darren Ferguson på dåligt försvarsspel i samband med målen, och det gällde förstås vid det första, men vid mål nummer två och tre var det inte försvarets fel att bollen hittade nätmaskorna. Snarare var det så att om inte Portsmouth varit så pass ineffektivt framför mål hade det kunnat rinna iväg rejält, samtidigt som hemmalaget bara hade en handfull distansskott att räkna in som målchanser. Nog är han sin pappa upp i dagen i vissa avseenden.
Matchen bevittnades inte oväntat av Paul Jewell och spekulationer fortsätter råda om att Ipswich och Portsmouth förhandlar med varandra om Ward, Pearce och eventuellt någon till. Appleton fortsätter påpeka att Ipswich bara lagt ett bud och att man nobbat det, men visst finns det en liten möjlighet att någon talat om för Appy vad han får och inte får säga.
Men oavsett vad som händer och inte händer i den sagan har laget åtminstone gett oss något att glädja oss åt. En smula oväntad vinst, åtminstone en oväntat klar sådan, på bortaplan ger en tiopoängslucka till nedflyttningsstrecket, och visade att det här laget fortfarande kan vinna matcher, trots skador och avstängningar, och trots alla rykten vid sidan om planen.
The Smiling Crest ler återigen, om än för en dag.
