Portsmouth 1 - 0 Ipswich
Portsmouth studsade tillbaka direkt efter kraschen i Accrington med en meriterande seger mot tvåan Ipswich. Bortalaget såg inte alls ut som ett topplag och 1-0 var smickrande för dem.
Matchen startade efter en minuts applåd för de nyligen bortgångna Ron Saunders (över 200 matcher för Pompey), Jim Smith (manager och assisterande manager) och medlemmen av brittiska imperieorden John Jenkins, en Pompey-supporter och tillika Dagen D-veteran som blev 100 år gammal.
Ändringar var nödvändiga efter 4-1-förlusten senast. Den nykomponerade backlinjen höll inte alls och Tom Naylor saknades på innermittfältet. Därför valde Kenny Jackett att satsa på det mer naturliga mittbacksparet Christian Burgess och Sean Raggett. Dessa två har bäst resultat ifråga om insläppta mål av alla de kombinationer Jackett har testat. Bredvid sig hade de Ross McCrorie till höger och Anton Walkes till vänster. På innermittfältet placerades Andy Cannon i en position strax framför Naylor och Ben Close, vilket innebar att John Marquis fick sitta på bänken.
När matchen hade startat tog det inte mer än 16 sekunder för Ellis Harrison att fult tackla Toto Nsiala och förtjäna ett gult kort. Kanske det snabbaste i Fratton Parks historia. Notera att Fratton Park har varit hemmaplan för Mick Kennedy som brukade skrämma skiten ur Vinnie Jones. Ryan Williams, som startade istället för Marcus Harness, hade första chansen med ett skott via en back som Will Norris kunde parera. Nsiala och Harrison fortsatte duellera och den förstnämnde fick sitt gula kort när han rev ner Harrison innan han hade kunnat springa till sig ett friläge. Taktiskt, men sedan gick Nsiala väldigt nära domarens gräns för ett andra kort.
Ipswich hade mycket svårt att skapa lägen. Det taktiska draget att sätta Cannon på mittfältet visade sig vara smart för när Ipswich passade runt bollen på egen planhalva var Cannon hela tiden där som en terrier och gav dem problem. Det tålmodiga kortpassningsspelet nådde inte offensiv tredjedel speciellt ofta. Istället var det Portsmouth som skapade lägena och efter att McCrories passning inte nått fram fick han bollen tillbaka av försvararen och sköt ett skott som Norris åter räddade, även denna gång efter en touch. Halvlekens bästa chans fick Ronan Curtis från straffpunkten, men han kunde inte komma runt bollen och sköt högt över. Close hade ett bättre läge där vilket irländaren såg ut att erkänna när de båda joggade hemåt.
Bortalaget blandade sina kortpassningar med sena och fula tacklingar och domaren, som hade lagt nivån lågt för frispark men högt för gult kort, varnade Gwion Edwards. Nsiala var ytterst nära ett andra gult kort för en hård satsning på Cannon. Domaren tycktes göra bedömningen att Nsiala träffade boll och spelare samtidigt varpå bollen studsade ut till ett Ipswich-inkast. Efter att ha sett reprisen två gånger kan jag inte avgöra vad som var rätt. Vad som däremot var helt korrekt var varningen på Burgess minuten efter när han visste mycket väl vad han behövde göra för att stoppa ett bra läge.
Paul Lambert förberedde ett tidigt byte på Nsiala för det fanns ingen chans att han skulle kunna fullborda matchen med sitt vårdslösa spel mot kvicka motståndare. Innan dess hann domaren briljera med ett synnerligen märkligt domslut när Close försökte komma åt en rensning. Edwards valde då att strunta i bollen och backa in i Close, vilket gav Ipswich frisparken. East Anglian Daily Times beskrev situationen så här i deras betygsättning av spelarna: "Booked early for a late lunge and was lucky to avoid a second yellow as he bizarrely won a free-kick despite backing into his man as a ball bounced in the middle of the Ipswich half." Nu var det kanske inte värt ett gult kort, men frisparken ska gå emot det laget som gör en foul.
Ju längre halvleken led desto mer sällan kom lagen till farliga lägen. Ipswich hade en chans när Raggetts bakåtnick till Craig MacGillivray blev lite för snål och gav Edwards chansen att träffa bollen samtidigt som målvakten greppade den. Lite nervöst, men inte direkt nära mål. Annars hade hemmalaget bra lägen att anfalla om inte viss osynk hade hindrat dem. Williams och McCrories samarbete satt inte speciellt bra och inte var det bättre på andra kanten. Många lovande sekvenser ledde inte till farligheter. Det kändes som att Portsmouth kunde haft ett rejält övertag om bara några passningar ytterligare satt. Visst hade man ett övertag, men det hade kunnat bli en mycket enklare resa med lite mer skärpa.
McCrorie fick sedan kliva av efter att ha slagit upp sin lårskada, kanske mest som en förebyggande åtgärd för efteråt lugnade han oss med en tweet. Istället fick James Bolton hoppa in och han var mycket nära att spräcka nollan i början av den andra halvleken. Curtis djupa inlägg petades undan av Norris och Bolton högg snabbt på bollen. Norris fick bollen på sin utsträckta hand utan att veta för mycket av det varpå bollen hamnade hos Williams. Hans nick kunde räddas på mållinjen av Luke Garbutt, som inte hade haft någon som helst offensiv lycka.
I den 49:e minuten kom första avslutet från gästernas sida och det var en svag volley från 25 meter av James Norwood som inte vållade några som helst problem för Skottlands tredjemålvakt. Minuten efter visade Curtis hur man slår till en boll. Walkes och Curtis hade nu spelat ihop sig allt mer nu bar samarbetet frukt. Walkes geniala V-löpning öppnade upp för Curtis som hittade luckan och smällde in 1-0 från 25 meter via målvaktens hand. Sjätte målet på åtta senaste matcherna för vänsteryttern.
Målet tvingade Ipswich framåt medan Portsmouth började backa hem, en oroväckande scenförändring som inte var några större problem förra säsongen, men som inneburit tappade poäng den här säsongen. Bortalaget spelade 4-4-2 nu och fortsatte med sitt tålmodiga kortpassningsspel, nu även på offensiv planhalva. Trycket gav inte många målchanser dock, utan det var mest genom långa bollar som farligheter dök upp. Den bästa chansen hade Norwood efter att Bolton missbedömt en hög boll. Tranmere-värvningen tog ner bollen och petade den bredvid målvakten, men också en bra bit utanför. MacGillivray täckte bra där.
Gareth Evans ersatte Cannon efter knappt 60 minuter och det såg ut som att trötthet låg bakom det relativt tidiga bytet. Portsmouth skapade fortfarande chanser och Harrison tvingade fram en ny räddning av Norris. Evans hade ett hyfsast läge, men återigen var Norris med på noterna och kunde rädda avslutet från dålig vinkel till en hörna. Hörnan blev också farlig när Close sköt utanför från straffområdeslinjen.
Ipswich hade två hyfsade lägen att kvittera. Först genom Flynn Downes som sköt rakt på en täckande Bolton och sedan fick Norwood bollen för långt ifrån sig efter att ha tagit ner den med hjälp av båda armarna. I situationen kolliderade han med MacGillivray, men båda två kunde fortsätta efter ett kortare avbrott. De tre poängen kom att säkras i och med att Luke Chambers dragit på sig sitt andra gula kort med två minuter kvar av ordinarie speltid. Luften gick ur Ipswich som inte lyckades med annat än att dra på sig ytterligare två kort i ren frustration. Gult kort blev det även för Pompeys coach Jake Wigley som försökte maska genom att sparka upp bollen på läktaren.
John Jenkins blev utsedd till matchens spelare och därmed knöts säcken ihop. En bra insats, ett bra resultat och värdiga hyllningar till de tre bortgångna. Det här var Portsmouth från sin bästa sida och samma sak ska sägas om Fratton Park. Ipswich däremot har mycket att fundera över. Harrison var lysande längst fram och såväl Curtis som Cannon imponerade medan mittförsvaret var felfritt. Walkes höjde sig rejält gentemot senast och Naylor visade vägen med ett par kaptenstacklingar när Ipswich dominerade under en kvart. Hans kraftfulla glidtackling i den 70:e minuten när Ipswich forsade fram gav medspelare och hemmapublik en extra kick när det behövdes.
Nu är raden på hemmaplan 6-5-0 och det är alltså elva raka utan förlust. Det är den bästa starten på hemmaplan sedan 1991-92. Den säsongen kom första hemmaförlusten långt in på vårkanten vill jag minnas. En sådan här insats var precis vad som behövdes efter debaclet i Accrington. Precis som mot Rotherham var Portsmouth som bäst mot starkt motstånd, och det lovar gott inför matchen mot Wycombe på annandagen. Det är också ett Wycombe som saknar Akinfenwa, som i ett bråk drog på sig sin andra varning i första halvlek mot Oxford. Lite karma där, för det var just Akinfenwa som provocerade fram Harrisons andra gula kort när Portsmouth föll i Wycombe i höstas.
Pompey (4-2-3-1): MacGillivray; McCrorie (Bolton 42), Burgess, Raggett, Walkes; Naylor (k), Close; Williams, Cannon (Evans 59), Curtis; Harrison
Ipswich (3-5-2): Norris; Chambers (k, utv 88), Nsiala (Judge 38), Woolfenden; Edwards (Jackson 64), Nolan, Skuse (Donacien 60), Downes, Garbutt; Keane, Norwood
Domare: Brett Huxtable
Publik: 18801 (1994 gästande)
