Snöplig poängförlust i Oxford efter segern borta mot Port Vale

Tre bortamatcher på kort tid gav sju poäng, men det var nära nio. Oxford kvitterade sent efter att Portsmouth vänt underläge till ledning. 2-2 var dock att anse som rättvist i toppmötet.

Port Vale 0 - 1 Pompey

Port Vale (3-4-1-2): Ripley; Lowe, Smith, Iacovitti; Massey, Weir, Gore (Sang 54), Grant; Chislett; Ikpeazu (Loft 39), Wilson (Shorrock 65)
Gula kort: Chislett, Iacovitti, Smith, Massey
Övriga avbytare: Leutwiler, Debrah, Walters, Dipepa

Pompey (4-2-3-1): Norris; Devlin, Shaughnessy, Raggett, Ogilvie (Sparkes 61); Lowery, Morrell (k); Kamara, Peart-Harris, Lane (Martin 82); Bishop (Towler 90+3)
Mål: Bishop 88 (straff)
Gula kort: Lane, Lowery
Övriga avbytare: Macey, Whyte, Scully, Saydee

Domare: Craig Hicks
Publik: 8068 (1791 Pompey-fans)

Fyra innermittfältare borta och en av dem som var kvar fick vikariera på högerbacken. Marlon Pack var sjuk och John Mousinho hade inte något annat val än att sätta sina två kortaste spelare i de två defensiva mittfältspositionerna. Med svåra förutsättningar klarade Portsmouth av att spela bra fotboll mot Port Vale, som i sin tur också hade en del avbräck. Båda lagen hade varsin debutant på mittfältet. Port Vale mönstrade Dan Gore, ett lån från Manchester United, och i bortalaget startade Myles Peart-Harris.

Efter en inledande stark femminutersperiod av hemmalaget vände matchen till Pompeys fördel. Resten av halvleken dominerades starkt av de blå som borde kommit till lite bättre målchanser. De ställde rätt frågor, som det brukar heta, men Port Vale hade svaren. Connor Ripley behövde inte göra många avancerade räddningar före paus, men fick sträcka ut på en halvfarlig nick av Colby Bishop. Hemmalaget försvarade bra medan gästerna inte var tillräckligt vassa. Peart-Harris imponerade med fin bollkontroll, bra driv och starkt passningsspel. Det luktade 0-1 utan att det blev riktigt farligt.

Matchbilden öppnade upp sig lite i andra halvlek när hemmalaget började försöka gå lite framåt en stund, men det kom av sig och de allra flesta uppspelen var till ingen medspelare. De var för upptagna med att försvara och spelade en halvtimme av andra halvleken till synes utan anfallare. Peart-Harris hade de bästa chanserna med ett fritt skottläge från 20 meter och sedan ett volleyskott via marken som Ripley tippade över ribban. Abu Kamara sattes gång på gång i bra lägen för att ideligen fatta fel beslut.

När det var dags att sätta in Josh Martin var det naturligt att plocka av Kamara, men det var Paddy Lane som blev utbytt istället och det beslutet visade sig vara lyckosamt. Med fyra minuter kvar att spela vann Conor Shaughnessy bollen med en perfekt tackling och Kamara fick yta i straffområdet. Han föll mycket lätt av en klumpig tackling, en sådan som kan se ut som straff om anfallaren faller rätt, och det gjorde Kamara. Låt oss kalla straffen för billig.

Det tog närmare tre minuter innan Bishop kunde lägga bollen på straffpunkten och större delen av den tiden hade Joe Morrell och Peart-Harris stått på punkten med bollen för att låta Bishop koncentrera sig. Fast beslutsam att lägga missen mot Leyton Orient bakom sig tog Bishop sats, väntade in domarens signal som dröjde lite extra, och satte bollen hårt till vänster med Ripley i andra hörnet. 0-1 i 88:e minuten, och det var ett förlösande mål för Bishop och laget. Serieledningen var återtagen.

Innan matchen hann sparkas igång igen tog sig en åskådare in på planen och jagade domaren som tog skydd i bortalagets tekniska utrymme. Matchen kom igång och det var en lättnad att se skylten med bara fem tilläggsminuter. Dessa spelades av ganska säkert även om Port Vale hade ett anfall och en hörna, men bollen hamnade tryggt i Norris famn.

Statistiken sade 7-20 i avslut och mest talande var de noll avslut Port Vale hade på mål. Portsmouth hade total kontroll på egen planhalva och skapade många bra lägen. För många felbeslut gjorde detta till en i slutändan tursam seger. Det är långt ifrån alltid man får straff för en sådan incident och utan hjälp från domaren hade vi förbannat ineffektiviteten framför mål.

På måndagsmorgonen möttes vi av nyheten att Callum Langs läkarundersökning gått bra och att klubb och spelare är överens. Inför mötet med Oxford blev det också officiellt att Readings vänsterfotade mittback Tom McIntyre skrivit på för två och ett halvt år med option för ett år till från klubbens sida.

FA-cupen bjöd på en osannolik skräll när Maidstone satte båda sina chanser borta mot Ipswich som träffade allt som gick att träffa runt gästernas mål. Fick jag flashbacks till Pompeys 0-1-vinst på Old Trafford 2008? Ja.

Oxford 2 - 2 Pompey

Oxford (4-4-2): Cumming (Eastwood 46); Stevens (Smyth 43), Moore (k), Brown, Leigh; Burey (O’Donkor 69), McGuane (Henry 85), Brannagan, Goodrham; Rodrigues, Harris
Mål: Goodrham 45, Henry 90
Övriga avbytare: Negru, Thorniley, McEachran

Pompey (4-2-3-1): Norris; Devlin (Lang 62), Shaughnessy, Raggett, Ogilvie (Towler 86); Pack (k), Morrell (Lowery 34); Kamara, Peart-Harris, Lane; Bishop
Mål: Bishop 69, Lang 80
Gula kort: Bishop, Peart-Harris
Övriga avbytare: Macey, Sparkes, Martin, Saydee

Domare: Darren Drysdale
Publik: 8864 (1485 Pompey-fans)

There for the taking. Oxford var inte i någon vidare form och har haft svårt på hemmaplan på sistone, och framför allt svårt mot topplagen. Des Buckingham hade tvingats till en trebackslinje som man inte alls har material för på grund av skador. Nu var man tillbaka på en fyrbackslinje och hade valt att helt anpassa sitt spel efter motståndaren. Ett smart drag.

Oxford var väldigt bra på att lägga in pressen vid rätt tillfälle. Så fort Sean Raggett tog lite för lång tid på sig pressades han att spela bollen i sidled eller bakåt. När Shaughnessy fick bollen stängde man till ytorna framför honom. På mittfältet gjorde man det trångt för Peart-Harris. Det gick långsamt för Portsmouth som hade mycket boll och dominerade det mesta av halvleken. Det blev inte lättare av att vikarierande högerbacken Devlin fick en smäll på axeln tidigt och var tydligt hämmad av det, och sedan tvingades Morrell att utgå efter att det hade knäppt till i baksidan av knäet. Antalet friska innermittfältare: tre.

Trots lågt tempo hade bortalaget bra kontroll, men med minuter kvar av första halvlek gick man bort sig på mittplan. Marcus McGuane hittade fram till Tyler Goodrham som gjorde resten på egen hand. Ett hårt, lågt skott från 20 meter borrade sig in vid stolproten, helt otagbart för Norris. Det var ett av två avslut från Oxford i den första halvleken.

Den andra halvleken blev öppnare när Portsmouth ökade tempot. Oxford hade tvingats till ett målvaktsbyte och satt in före detta Pompey-spelaren Simon Eastwood, och han fick lite mer att jobba med än Jamie Cumming. Efter en inledande stark period av gästerna jämnades spelet ut varpå Mousinho agerade. Ut med Devlin och in med Lang, och Kamara till höger vingback. Den extra anfallaren ställde till problem för Oxford och sju minuter efter bytet var det kvitterat. Kamara kom runt på kanten och spelade in bollen framför mål. Eastwood parerade första avslutet från Lang, men Bishop kunde forcera returen över linjen för ett av karriärens fulaste mål.

Målet stärkte gästerna som åter dominerade, men Oxford stack också upp. Ett avslut av Goodrham styrdes utanför och sedan ville Cameron Brannaghan ha straff, men har man en historik av att falla lätt ska det mycket till för domaren att flöjta. Det var dock Portsmouth som hade mest att säga till om offensivt och kom att ta ledningen tio minuter efter kvitteringen. Pack hittade in till Lang som dribblade mot fyra motståndare i straffområdet och sköt ett löst, men välplacerat skott i steget som ställde Eastwood. Ett drömmål i debuten och ett drömläge i tabellen.

Portsmouth spelade av de kommande tio minuterna bra, men Ogilvie började gå på knäna av trötthet och behövde bytas ut mot Ryley Towler, och när tilläggstiden annonserades var det just Towler som gick bort sig. Mark Harris fick några meter och kunde skjuta ett hårt skott i fel hörn för Norris och på returen var inhopparen James Henry hetast för att nicka in 2-2. Plötsligt var det Oxford som var närmast segern, men Pack fick den bästa chansen med en fri nick som gick över.

Det är jobbigt med tre bortamatcher på kort tid och det har varit två långa resor inför den här matchen. Sju poäng är bra utdelning samtidigt som truppen är hårt belastad av skador. Frågan är om man nu försöker få in ytterligare en innermittfältare och kanske även en högerback innan fönstret stänger.