Serieledning
Efter fyra poäng borta mot två tänkta topplag är det Portsmouth som toppar League 1 med fyra vinster och fyra kryss. En stark insats mot Derby följdes upp av en av de bästa halvlekarna vi sett på länge mot Barnsley.
Derby 1 - 1 Pompey
Derby (4-2-3-1): Wildsmith; Smith, Nelson, Cashin, Forsyth; Fornah (Wilson 46), Hourihane (k) (Embleton 38); Mendez-Laing (Sibley 66), Waghorn, Elder (Barkhuizen 57); Washington (Collins 57)
Mål: Collins 86 (straff)
Gula kort: Fornah, Collins
Övriga avbytare: Vickers, Bradley
Pompey (4-2-3-1): Norris; Swanson, Poole, Shaughnessy, Ogilvie; Robertson (Devlin 89), Pack (k); Lane (Sparkes 89), Whyte, Kamara (Anjorin 71); Bishop
Mål: Bishop 90+5
Gula kort: Pack, Poole, Robertson
Övriga avbytare: Schofield, Raggett, Towler, Stevenson
Domare: Rebecca Welch
Publik: 27999 (2927 Pompey-fans)
Så fick då Pompey bekänna färg på bortaplan och till slut skulle den där nollan spräckas. Efter en övertygande 4-0-seger mot Leyton Orient och 0-0 i Stevenage krävdes det en straffspark med fem minuter kvar för att få hål på laget på bortaplan. Alla som följer Pompey har sett laget förlora från sådana lägen, men det här laget har något alldeles extra. Det var tredje gången man hamnade i underläge i ligan och totalt över säsongen den sjätte, och vid samtliga tillfällen har man kommit tillbaka till minst ett oavgjort resultat.
Men med minuter kvar att spela var det inte Derby som borde tagit ledningen. Portsmouth kontrollerade matchen efter den inledande kvarten och hade det mesta och det bästa av spel och målchanser. Efter att Martyn Waghorn ovetandes styrt ett skott i ribban hade Derby förvånansvärt svårt att skapa chanser. En inläggsfrispark studsade sedan precis framför Craig Forsyth som inte kunde styra bollen mot mål. Det var allt hemmalaget skapade under första halvlek.
Portsmouth hade inte mycket mer att komma med ifråga om avslut, men Colby Bishop var nära att göra 0-1 när hans nick fick en tillräckligt hög och långsam bollbana för att Waghorn skulle kunna nicka undan under egen ribba. Bishop sköt sedan över via ett försvarsben. Innan halvleken var över borde Derby ha decimerats när domaren missade att ge Tyrese Fornah ett andra gult kort för en kapning bakifrån på Alex Robertson. Rebecca Welch är inte känd för att vifta med korten, men Paul Warne vågade inte ta någon risk med Fornah som byttes ut i paus.
Den andra halvleken dominerades klart av gästerna som nu också började träffa mål med avsluten, men de var inte tillräckligt vassa för att skapa problem för målvakten. Connor Shaughnessy och Paddy Lane sköt utanför innan Joe Wildsmith fick sträcka ut för att rädda Connor Ogilvies nick som var på väg mot krysset. Gavin Whyte sköt sedan rakt på Wildsmith i ett hyfsat läge där han hade behövt en bättre passning för att kunna dra till direkt.
Med fem ordinarie minuter kvar stack Derby upp och besökte gästernas straffområde. Bollen skickades in från höger och Waghorn styrde den upp på Regan Pooles arm via försvararens knä. En oturlig hands, men Welch hade inget val då Poole kom in i situationen med armen över huvudet och hindrade en potentiell målchans. James Collins sköt hårt till vänster och Derby var i ledning. Här kunde man tro att 25000 hemmasupportrar skulle bära laget till seger, men Derby trycktes ganska omgående tillbaka.
John Mousinho kastade in Jack Sparkes och Terry Devlin och det var nära ett dröminhopp för nordirländaren som kom upp fint på Ogilvies inlägg och nickade via gräset över ribban. Var det den stora chansen? Nej, det skulle komma en till. I den femte av sex övertidsminuter slog Whyte en låg passning in från höger som Devlin styrde vidare till Bishop, som från fem meter inte kunde missa. Nottingham-supportern och den före detta Derby-ungdomsspelaren kunde inte dölja sin förtjusning av att göra mål mot rivalen. Jublet från de 2900 tillresta supportrarna reste taket på Pride Park. Medan Bishop för andra gången inom loppet av ett par månader gjorde sin Robin Hood-målgest, som vi bara sett på Pride Park, rusade Marlon Pack och Zak Swanson åt andra hållet för att fira med supportrarna.
Och så slutade matchen lika, med klar mersmak för gästerna som firade poängen som en seger. Inför Barnsley har man arton raka matcher utan förlust och är ett av åtta obesegrade lag i de översta fyra divisionerna. I den här matchen visade laget att man är att räkna med i toppen. Det var problem med skador för båda lagen och Portsmouth hade dessutom Joe Morrell och Joe Rafferty avstängda. Bishop var den ende tillgänglige forwarden och han hade inte tränat veckan före matchen på grund av sjukdom.
Barnsley 2 - 3 Pompey
Barnsley (3-1-4-2): Roberts; Williams, Lopata, McCart; Russell (Styles 46); Cotter (O’Keeffe 71), Phillips, Kane, Cadden (Dodgson 46); Cole (Watters 78), McAtee (Cosgrove 46)
Mål: Cotter 49, Styles 77
Gula kort: Phillips
Övriga avbytare: Killip, Shepherd
Pompey (4-2-3-1): Norris; Rafferty, Poole, Shaughnessy, Ogilvie (Sparkes 68); Morrell, Pack (k); Lane (Devlin 78), Robertson (Anjorin 78), Whyte (Kamara 66); Bishop
Mål: Bishop 8 (straff), Lane 8, Ogilvie 16
Gula kort: Rafferty
Övriga avbytare: Schofield, Towler, Stevenson
Domare: Lewis Smith
Publik: 11464 (654 Pompey-fans)
Barnsley inledde säsongen med 7-0 mot Port Vale som i sin tur toppade tabellen inför tisdagens matcher, men man hade kammat noll mot de bättre lagen även på hemmaplan. Trots det var det ett formstarkt hemmalag med fyra raka segrar mot ett alltjämt obesegrat bortalag. Det var upplagt för en toppmatch.
Matchen blev väldigt ensidig i första halvlek. Det var gästerna som rivstartade och både Whyte och Bishop hade haft halvchanser innan den senare fixade en straff i åttonde minuten efter en snabb kontring. Om straffen var det inget att säga om, på ett inspel från höger hade Bishop reagerat snabbast och fälldes av målvakten som kom ut fel. Bishop satte säkert 0-1.
Blott trettio sekunder senare ringde det igen i hemmamålet sedan Ogilvie brutit ett uppspel och Bishop skarvat bollen till Lane. Fri med målvakten gjorde han inget misstag och satte 0-2 i vänstra krysset. Barnsley var skakat och kunde med nöd och näppe undvika ytterligare påhälsning när Robertson fick en dubbelchans, men på andravågen på den efterkommande hörnan nickade Ogilvie in 0-3 och vi hade bara spelat 16 minuter.
Om det var något man kunde klaga på var det att det bara stod 0-3 i paus. Portsmouth hade lägen för ytterligare ett eller två mål medan Barnsley inte skapade någonting. Det blev det ändring på i och med ett trippelbyte och fem minuter in på andra halvlek skapade hemmalaget nerv genom att öppna upp gästernas försvar med ett snabbt anfall till Barry Cotters 1-3-mål. Bishop hade läge till 1-4 innan Devante Cole var nära att göra 2-3. Det var mycket Barnsley och till slut kom 2-3 sedan Will Norris misslyckats med att hålla Callum Styles nick på rätt sida linjen, hans första misstag för säsongen.
Med knappa kvarten kvar och därefter sju minuters tillägg var det gott om tid för hemmalaget att bygga upp press och Portsmouth fick mest inrikta sig på försvar och slå ifrån sig. När man kunde höll man i bollen och även om man fick kämpa hårt för att undvika ytterligare baklängesmål spelade man av matchen på ett bra sätt. Med det sagt var det allt annat än bekvämt att titta på och pulsen var konstant hög efter 2-3. När domaren blåste av efter ytterligare två tilläggsminuter hade Portsmouth besegrat Barnsley borta för första gången sedan Robert Prosineckis tid i klubben.
Det var en perfekt första halvlek av Portsmouth och det var samtidigt orimligt att Barnsley inte skulle kunna komma tillbaka. Det är ett bra lag med vassa anfallare och det behövdes tre mål för att slå dem denna gång. Sju poäng mot Peterborough, Derby och Barnsley visar att Portsmouth har vad som krävs för att vara med i toppen. I och med att Port Vale förlorade sin match ligger laget i topp för första gången sedan motsvarande tid förra året. Då tog det tio omgångar innan förlustnollan sprack.
När den nollan sprack gick det fort utför på grund av ganska stora skadeproblem. I truppen som åkte till Derby och Barnsley saknades två av tre centrala forwards och andra potentiella startspelare som Sean Raggett. Anthony Scully och Tom Lowery är skadade. Matchens spelare mot Derby, Swanson, var inte heller med på grund av en familjeangelägenhet. Å ena sidan är det oroväckande med många skador så tidigt, å andra sidan är det imponerande att truppen ändå kan kännas stark och bred.
De tuffa uppgifterna är inte över ännu. Imorgon är det Lincoln på hemmaplan, följt av Wigan borta och Wycombe hemma. Men nu har laget visat vad det går för på riktigt.
