Vem är Michael Appleton?
För de som inte är anhängare av West Bromwich eller Preston är Michael Appleton ett relativt okänt namn. Idag är han manager för Portsmouth och han valdes före mer etablerade namn som Sean O’Driscoll och Steve Coppell. Här kommer några tankar om processen som klubben precis gått igenom, och om huvudpersonen själv.
Personligen trodde jag inte att Portsmouth skulle kunna attrahera en manager av högre kaliber än Steve Cotterill när denne valde att lämna för Nottingham. Vem skulle vara intresserad av att arbeta med minimala resurser och en tunn trupp som förmodligen inte skulle växa nämnvärt under januarifönstret? Vem skulle vara intresserad av att arbeta under den kritiska lupp som en majoritet av de fans som kallar sig världens bästa tittar igenom?
Svaret var ungefär 50 stycken. Det var så många ansökningar som kom in och av dessa var tio intressanta. Portsmouth kan också ha tittat på kandidater som själva inte sökt jobbet. Huruvida Michael Appleton var en av dem eller ej vill man inte avslöja.
Fyra veckor har gått sedan Cotterill lämnade Portsmouth och då verkade det vara en ganska lockande tanke att se Sean O’Driscoll som hans ersättare. Åtminstone skulle vi få se positiv fotboll istället för Cotterills ibland lite överdrivet försiktiga spel som förvisso funkade bra på bortaplan, men som effektivt skrämde iväg fans från Fratton Park (biljettpriserna spelade förstås också in).
Inspirerande var det dock inte, särskilt inte i ljuset av namn som Eddie Howe och Lee Clark som redan hade nämnts tillsammans med ett antal erfarna managers. Här fanns chansen att satsa på något nytt och spännande, och dessa två passade bra in på bilden av en framtida Portsmouth-manager. Synd då att bägge direkt slog bort ryktena genom att deklarera att de var nöjda med sina nuvarande jobb.
Ole-Gunnar Solskjaer verkade vara det hetaste namnet bland fansen i England, förutom de managers som redan gjort allt och varit arbetslösa i ett eller ett par år. The Babyface Assassin har gjort mycket på planen och nu börjat göra succé även utanför den. En bra spelare blir alltid en lyckad manager, eller hur Tony Adams?
Sheldon: Sarcasm?
Notera att detta inte var en anmärkning på Solskjaers tränarförmåga, själv hade jag tyckt att det hade varit ett mycket intressant alternativ, utan snarare en anmärkning riktad mot en allmän åsikt i England. Hur var det nu The Special One uttryckte sig? "Vi som inte lyckade så bra med våra spelarkarriärer har haft mer tid på oss att studera spelet”? Något i den stilen var det, och det är här som herr Appleton passar in i bilden.
Som spelare inledde han sin karriär som en tuff mittfältare i Manchester United. Efter att inte lyckats ta en plats i konkurrens av ganska så hyfsade spelare lämnade han för Preston 1997. Där blev det 145 matcher under fyra säsonger under bland andra David Moyes och en transfer till West Bromwich. Men efter bara 33 matcher inträffade skadan som kom att stoppa hans spelarkarriär. Korsbandet gick sönder, operationen blev misslyckad och någon comeback blev det inte tal om. 2003 var hans karriär slut och 2005 fick han igenom en stämning av kirurgen som utförde operationen.
Revanschlustan var stor och istället för att ge upp och bli tragisk som vissa andra före detta fotbollsspelare blivit beslöt han sig för att istället bli en bra coach och sedan manager. En bra coach har han blivit, han lämnar WBA med de finaste vitsord, och nu är det dags för honom att prova sina vingar som manager. Jag tycker att Roy Hodgsons ord säger en hel del:
All we can do is bemoan the fact it is a great loss for us and congratulate Portsmouth on appointing an excellent manager.
Många Pompey-fans var till en början skeptiska, åtminstone de som uttryckt åsikter i kommentarer på artiklar och som inlägg på Twitter. ”Michael who?” var en standardfras. Fler och fler har ändrat sig i takt med att de goda vitsorden från WBA har nått dem, men fortfarande finns där en klick som anser att de enda bra managers som finns är de som är erfarna och att Portsmouth är en för stor klubb för att tas över av en gröngöling. Det finns faktiskt dem som tycker att hans svar på presskonferensen var oinspirerande, trots att Appleton svarade mycket klokt, genomtänkt och självsäkert på varenda fråga.
Den nye managern skulle förstå vad det innebär att vara Portsmouth-supporter, förorda en positiv fotboll, kunna arbeta med en snäv budget, vilja att utveckla ungdomsverksamheten, ha goda kontakter för att kunna utnyttja lånemarknaden och ha erfarenhet av the Championship. Det sistnämnda saknar Appleton förstås, men jag tror också att det säger en hel del om hur mycket han imponerat på Portsmouth under intervjuerna.
En sak som talar för Appleton är positiva uttalanden från spelare, coacher och managers han har arbetat med och spelat med. Jason Roberts, Chris Wood, Phil Neville och Darren Moore är några namn som jag kommer på på rak arm. Alla som uttalat sig om Appleton har haft klart övervägande positiva kommentarer.
Är detta ett bra val eller ej? Många fans har uttryckt sin besvikelse och hävdat att klubben med detta visar att man saknar ambition, och att man valt en billig lösning. Samma fans har förordat erfarna managers som Steve Coppell och Alan Curbishley, men i ärlighetens namn, hur ambitiöst är det att anställa en mätt och fotbollsmässigt bakåtsträvande manager som envist klamrar sig fast vid gammal engelsk klassisk fotboll istället för en ung och hungrig manager som har en modern syn på fotboll?
Det här känns nytt, fräscht, spännande och inspirerande. Förhoppningsvis kommer detta visa sig vara nytändningen som Portsmouth och Fratton Park behöver.
