Roda - Feyenoord
1 - 1

West Ham 4 - 3 Portsmouth

Portsmouth stod för säsongens bästa insats borta mot West Ham, men det räckte inte till poäng. En idiotisk utvisning förstörde dagen för bortalaget när man hade goda chanser att vinna matchen.

Portsmouth gjorde en förändring gentemot senast och det var Benjani som ersatte sjuke Dave Kitson. Därmed valde Steve Cotterill en 4-3-3-uppställning mot stjärnspäckade favoriten West Ham. I hemmalaget gjorde Henri Lansbury debut och han kom att bli en av matchens förgrundsfigurer.

Inledningen av matchen var inte av bästa kvalitet. Portsmouth satsade med hög press och tuffa tacklingar och det syntes ganska snabbt i varningsprotokollet. Den i mina ögon utmärkte domaren såg i stort sett allt och höll en konsekvent nivå, men på Twitter och Facebook har Portsmouth-fans klagat högljutt på domarens insats. Smaken är väl som baken antar jag.

Gästerna tog en tidig ledning på det tursammaste av sätt. En smart hörnvariant gav Luke Varney skottläge och skottet, som var på väg långt utanför, letade sig in i mål efter en kraftig riktningsförändring på Carlton Cole. Glädjen över detta varade dock inte länge då Jason Pearce gav bort ett fint frisparksläge för gamle favoriten Matthew Taylor och Taylor, som normalt sett gör usla matcher mot Portsmouth, tackade genom att sätta 1-1 via Tal Ben Haims kala skalle. 1-1 i matchen och 1-1 i turmål.

West Ham tog över spelet efter detta, men hade svårt att hantera Varney och Benjani. Trots spelövertag för hemmalaget var det bortalaget som var klart närmast ett ledningsmål. Nicken från Pearce på en hörna krävde en kvalificerad räddning av Robert Green, som sedan också räddade Erik Huseklepps närskott i slutet av halvleken. West Ham hade sina chanser men Jamie Ashdown behövde inte anstränga sig.

Därför kom Lansburys ledningsmål i början av andra halvlek oväntat. Liksom de första två målen var detta också ett präktigt turmål. Ett inte alltför märkvärdigt skott träffade bägge benen och ena armen på Pearce innan bollen kröp över mållinjen. 2-1 och de flesta trodde nog att West Ham skulle ta över efter detta.

Men Portsmouth kom tillbaka. Varney testade Green från distans med ett vasst skruvat skott, men målvakten kunde boxa undan bollen. Strax därefter kom kvitteringen efter en snabb kontring. Varney drev upp bollen, passade till Huseklepp som slog ett inlägg som nickades in av David Norris. En försvarare kan möjligen få målet noterat som ett självmål då det såg ut som att han tofflade in bollen innan han skickade ut den mot Benjani som definitivt såg till att bollen gick i mål. Trots att det såg en aning underligt ut var detta det enda "riktiga" målet så långt.

Portsmouth var det bättre laget så långt och känslan var den att det var gästerna som låg bäst till för ett segermål. Hayden Mullins testade ett skott från distans, men det gick över Greens ribba och målvakten såg ändå ut att ha koll på skottet. Avgörandet kom indirekt genom att Liam Lawrence gick in sent mot David Bentley och fick sitt andra gula kort. Steve Cotterill köpte den varningen men inte den första, som dock var väldigt klar på reprisen som jag hoppas att Cotterill inte hade sett innan uttalandet. Jag vet inte om det bara var korkat av Lawrence eller om han helt enkelt inte har matchtempot, men en kapten ska alltid leda med gott exempel och jag tycker inte att Lawrence är ett kaptensämne med sitt temperament och irrationella beteende.

Nu handlade det mesta om att försvara poängen och det tog inte lång tid innan West Ham tog över tillställningen. Lansbury jonglerade upp bollen på Pearce arm i en klar boll-till-arm-situation och linjemannen gav bort en hemmalagsstraff (likt den Portsmouth fick mot West Ham på Fratton Park för några år sedan). Ingen hade nog protesterat om det inte blivit straff för Pearce kunde inte få undan armen därifrån, och bollen var inte heller på väg någonstans, men armen var inte heller i en naturlig position.

Till skillnad från straffen på Fratton Park där Benjani valde att passa bollen till Green (nåja, han halkade och fick felträff) så satte Mark Noble sin straff säkert med Ashdown i fel hörn. Linjemannen missade att den skulle gått om då minst två West Ham-spelare befann sig i straffområdet när Noble slog till bollen, vilket är lite surt. Eller kanske har reglerna ändrats sedan Yakubu tvingades slå in sin straff mot Norwich tre gånger för att Diomansy Kamara hade befunnit sig i halvcirkeln två gånger.

I detta skede kändes matchen ganska så körd för Portsmouth hade inte mycket att sätta emot ett allt mer bollskickligt hemmalag. Någon vettig kvitteringschans hann inte skapas innan Cole definitivt punkterade tillställningen med en elegant nick på ett lika elegant inlägg från Taylor. Försvarare i Portsmouth vinkade på offside men mannen men det är ju osannolikt att mannen med hökögonen skulle kunna missa en sådan om det var fallet, och dessutom fanns det inga repriser som kunde bekräfta annat än att det var ett väldigt snyggt mål. West Ham defilierade mot segern och hade bud på ytterligare någon balja, men fyra mål fick räcka även denna gång.

Cotterill lyfte in Joel Ward och Marko Futacs till ingen större nytta. Frédéric Piquionne kom in och åkte ut efter att ha tafsat Greg Halford i ansiktet. Halford skrev på Twitter att han gjorde domaren uppmärksam på det anfallaren gjorde och att man inte får göra så, men i ärlighetens namn var det väl inte så farligt? Å andra sidan är det inte speciellt svårt att hålla händerna från någons ansikte när man leder med 4-2.

Som en sista liten dödsryckning dribblade sig Ben Haim igenom West Hams försvar på ett sätt jag aldrig sett förut. Turen tog stopp på Nobles ben, men israelen hade lätt kunnat stå upp ändå. Istället valde han att lägga sig och han fick sin belöning i form av en straff, en straff som han själv försökte sno åt sig på ett inte alls snyggt sätt. Cotterill tillrättavisade Ben Haim och såg till att Halford fick ta hand om straffen. Mittbacken satte distinkt bollen i nät till 4-3 med matchens sista spark.

I ungefär 60 minuter var Portsmouth det bättre laget och när Lawrence blev utvisad svängde pendeln över. Fortsätter man spela så här kommer poängen att ramla in utan tvekan. Det känns som att Cotterill hittat rätt med 4-3-3 då både Varney, Benjani och Huseklepp kommer bäst till sin rätt i ett tremannaanfall. Jag är fortsatt mycket tveksam till Aaron Mokoena som högerback, men han lär få fortsätta där då Joel Ward kommer att ta Lawrence plats på innermittfältet mot Hull.