Årskrönika 2011 – VI ÄR TILLBAKA – del VI – Spelartruppen!

Målvakterna

Henrik Gustavsson gjorde på det stora hela en ny stabil säsong och vaktade målet vid samtliga seriematcher och räddade 74 % av skotten. Med den räddningsfrekvensen var Fimpen åttonde målvakt i Superettan (av de som spelat fler än tre matcher). Räddningsprocenten var densamma som vid avancemanget 2009. I Allsvenskan 2010 räddade 35-åringen 72 % av skotten. Siffror säger inte allt men visar att Fimpen håller bra i Allsvenskan. Henrik Gustavsson har spelat 397 serie- och kvalmatcher och är främst i föreningens historia i och med detta. Detta innebär förstås också ovärderlig rutin för hela truppen. När det gäller straffräddningar så har jag redogjort för det i en speciell artikel läs här: [Straffräddaren Henrik Gustavsson]. Under året räddade Henrik Gustavsson tre av fyra straffar i seriespelet, men tvingades släppa in returen på en av dem. Höjdspelet har också blivit allt bättre och i närspelet håller han svensk toppklass. 

 

Gustav Jansson närmar sig Fimpen och gjorde en bra insats i Svenska Cupen hemma mot Öster (2–1) men fick inga chanser i Superettan. Bara 25-åringen fortsätter att jobba på oförtrutet och är noggrann, så kommer chanserna.  Med sina 195 centimeter har Jansson fin räckvidd och jobbar han hårt med fotarbetet ske det kunna bli riktigt bra. Gurra har dessutom fina ledaregenskaper som bådar gott inför framtiden.

 

Kommentarer om målvakterna

Gustav Jansson har förvisso inte provat på seriespel ännu men har ändå utvecklats sedan vi var i Allsvenskan senast och Henrik Gustavsson är en av landets mest rutinerade målvakter. Vi har alltså bra förutsättningar på målvaktssidan inför den allsvenska comebacken.

 

 

Försvaret

Vi har högt ställda förväntningar på vårt försvarsspel i och med de starka kort vi har på backsidan. Förutsättningarna under 2011 var bättre än 2010, då en hel och frisk Anton Tinnerholm utvecklades till den naturliga högerback som vi hade hoppats på. Daniel Hallingström kunde därmed användas på sin bästa position som mittback. Detta var också nödvändigt då Alberis da Silva och Erik Moberg var skadade under olika perioder. Jesper Arvidsson var kvar på vänsterbacksplatsen och Steinar Strömnes var med som backup under hela säsongen. Andreas Johansson fick chansen en match medan Eric Jangholm Melin aldrig vara nära speltid.

 

Den vanligaste försvarsuppställningen under våren var Anton Tinnerholm, Daniel Hallingström, Erik Moberg och Jesper Arvidsson. De spelade sju matcher tillsammans från start under våren, men ingen under hösten. Efter Erik Mobergs skada återtog Alberis da Silva sin ordinarie plats som mittback och spelade åtta matcher tillsammans med Tinnerholm, Hallingström och Arvidsson.

 

Anton Tinnerholm fick ett bakslag i karriären 2010 efter sin svåra lunginflammation men kom tillbaka fint och fick ett stort genombrott. 20-åringen tog en ordinarie plats och spelade 25 matcher från start. Brokindssonen är vår mest naturlige högerback som vågar ta sats framåt, och är även duktig som högermittfältare. På det stora hela skötte han sig alldeles utmärkt och är en man för U21-landslaget. Anton gjorde också sina första mål under säsongen och under seriespelet blev det fyra stycken. Tinnerholm spelade också fram till ett mål. Anton är en ettrig spelare som är jobbig att möta och det finns fortfarande en klar utvecklingspotential i den här killen. Kan han bara vara ännu mer noggrann i defensiven ska det kunna bli ett bra allsvenskt år.

 

Daniel Hallingström flyttades in på sin favoritposition som mittback, vilken han inte varit ordinarie som sedan 2006. 30-åringen levererade därmed på ett bättre sätt än tidigare, och 2010 i synnerhet, och var i mitt tycke den bäste försvarsspelaren under säsongen. Daniel är tryggare centralt och hans ledaregenskaper kommer bättre till pass där, vilket är extra viktigt i Allsvenskan. 28 matcher i Superettan startade Danne under säsongen och har totalt medverkat i 297 seriematcher. Denna rutin är förstås viktig att ha med sig i Allsvenskan. Danne nickade in det viktiga avgörande målet borta mot Degerfors (2–1). Daniel kan ibland vara lite passiv och backa istället för att stöta framåt, men är bättre på att attackera som mittback.

 

Erik Moberg har varit vår bäste försvarare totalt sett sedan han kom från Motala AIF 2008 och aldrig varit petad, men han har inte riktigt stått upp mot de högt ställda förväntningarna sedan våren 2010. Under den gångna hösten drabbades dessutom 25-åringen av en efterhängsen lårskada. Erik var helt ur spel i sju matcher men kom tillbaka med inhopp i slutet och fick därmed vara med om de avgörande matcherna, vilket han förstås var värd. 18 seriematcher från start blev det under säsongen och Moberg nickade in tre mål, varav ett i seriespelet (hemma mot Värnamo). Erik kan bli passiv men är en trygg spelare när omgivningen gör sitt arbete och han visar då stor pondus i huvudspelet samt följsamhet och brytsäkerhet i markspelet.

 

Jesper Arvidsson avverkade sin femte säsong som vänsterback och har som helhet varit ett lyft för vår förening. Till det mest positiva hör de offensiva egenskaperna när 27-åringen tar sats framåt och hittar rätt med sina inlägg. 27 startmatcher blev det under säsongen, tre mål (varav två på straff) samt sju assist. I det defensiva arbetet har Jesper blivit stabilare genom åren, våren var svajig men på hösten agerade Jeppe mer vårdat. Jesper skötte sig bra i Allsvenskan senast och ska med en tryggare omgivning kunna göra det ännu bättre nu, men det gäller att hela tiden vara fokuserad och inte ge avkall på koncentrationen. Arvidsson har också skaffat en lägenhet i Åtvidaberg för att slippa dagspendla till Stockholm vilket förstås också är till det bättre.

 

 

Alberis da Silva fick större delen av vårsäsongen förstörd på grund av en fotskada orsakad av en ful och totalt onödig eftersläng av Hasse Berggren i en U21-match borta mot Gefle. Efter Erik Mobergs skada återtog dock 27-åringen sin mittbacksplats. Brassen behöver kontinuitet och agerade precis som i Allsvenskan 2010 för ojämnt. Kanoninsatser blandades med mindre bra insatser. Under säsongen blev det 16 startmatcher som mittback. För att Alberis ska konkurrera om en mittbacksplats när alla är friska måste han bli mer koncentrerad och därmed jämnare i sitt spel. Annars är Alberis en perfekt parhäst till Danne eller Moberg, då han i fin form går framåt och visar styrka i huvudspelet medan någon av de två andra täcker upp bakom.

 

Steinar Strömnes lyckades inte riktigt slå sig in i laget sedan han kom från Norska Lyn sommaren 2010. En del skadeproblem störde men 24-åringen kunde inte konkurrera även när han var hel och frisk men vikarierade förtjänstfullt när någon av de övriga spelarna var indisponibla. 9 matcher från start (flest som högerback) och 8 inhopp blev det under året. Steinar är en trygg spelare, men har tyvärr inte utvecklats som vi hoppats genom att ta ytterligare ett steg att våga mer. Norrmannen fick inte förlängt kontrakt och letar ny klubb och det ska nog gå bra då han har tillräckliga kvaliteter för att spela högt upp i seriesystemet. 39 matcher blev det i ÅFF varav 28 seriematcher.

 

Andreas Johansson hoppade in istället för Jesper Arvidsson hemma mot Qviding och gjorde det bra, men fick sedan inte chansen. Att Ante skulle debutera redan den gångna säsongen får ändå ses som en bonus för honom och om 20-åringen jobbar på och är fokuserad kommer det nya chanser. Grebokillen måste dock bli lite rappare, våga mer i offensiven och inte vända hem så ofta som han har gjort i U21-matcherna.

 

Eric Jangholm Melin fick 2010 förstört av en fotskada och 21-åringen var inte nära att få träda in i Superettan igen under säsongen. Det blev dock sju matcher 2009. Under 2011 blev det endast tre matcher på bänken utan att komma in och totalt bara en match (i träningsspelet mot Norrköping). Eric fick inget förlängt kontrakt och får därmed hitta en annan klubb, vilken förhoppningsvis blir någon i de högre divisionerna för grabben är en bra lagspelare och har potential på sikt. 13 matcher blev det i ÅFF varav 7 seriematcher.

 

 

Kommentarer om försvaret

Vi släppte in 31 mål under säsongen vilket var 5 färre än när vi gick upp 2009 och 20 färre än i Allsvenskan 2010. Facitet var godkänt men nog var det väl många enkla mål som släpptes in och i Allsvenskan måste de enkla och elementära misstagen decimeras.  

 

9 mål gjordes av backar (Anton Tinnerholm 4, Jesper Arvidsson 3, samt Daniel Hallingström och Erik Moberg ett vardera). Försvararna svarade också för 8 assist (Jesper Arvidsson 7 och Anton Tinnerholm 1). Motsvarande siffror för 2010 var 5 mål och 3 assist från våra försvarare, vilket innebär en fördubbling av poäng.

 

Två försvarsspelare lämnar alltså föreningen och hittills är en ny spelare klar.

 

Det ska bli intressant att följa Tom Pettersson som är ny från FC Trollhättan. 21-åringen har spelat mittback på ett bra sätt under den senaste tiden men tidigare spelat på innermittfältet, bland annat mot oss under 2009 års möten. Tom är kraftfull med sina 190 centimeter, har bra passningsfötter med vänsterfoten som den bästa. Pettersson skulle därmed vara ett alternativ som vänsterback, där Jesper Arvidsson behöver större konkurens än tidigare. Förhoppningsvis kan också Andreas Johansson komma närmare Jesper.

 

Mittback är annars Tom värvad som och min förhoppning, utan att ännu veta, är att han är en sådan typ som törs gå på och attackera. Därmed skulle vi ha två spelare som konkurerar om den mer styrande positionen (Erik Moberg eller Daniel Hallingström) och Alberis da Silva och Tom Pettersson som i första hand konkurerar om den mer framstötande och attackerade rollen.

 

Anton Tinnerholm hoppas vi förstås ska utvecklas ytterligare och det finns det ju verkligen fog för. I dagsläget finns den största konkurrensen från Daniel Hallingström, men en mer renodlad högerback skulle behövas för att skapa ytterligare konkurrens.

 

För en gångs skull behövde ingen mittfältare plockas ned i backlinjen, vilket ändå vittnar om en bra bredd. Spelarna har också hållit sig i skinnet och vi har inte fått flera förvarsspelare avstängda samtligt vilket är nog så viktigt. Totalt var det bara fyra gånger som någon av våra försvarsspelare drabbades av avstängningar, vilket visar på bra disciplin samtidigt som det kan antyda lite för stor försiktighet att gå in i kampen.

 

Det finns en trygghet i backlinjen genom att de flesta varit med flera säsongen; Daniel Hallingström (sedan 2002), Jesper Arvidsson (2007), Erik Moberg (2008), Alberis da Silva och Anton Tinnerholm (2009). Kvintetten kan därmed varandra väl, vilket ger trygghet som är extra viktigt i det bakersta ledet och speciellt viktigt då Allsvenskan ställer högre krav.

 

 

Mittfältet

Jämfört med det allsvenska året var mittfältet ännu bättre trots att samma spelare ingick under våren. Förbättringen skedde genom att spelet kunde grundläggas redan från november på Sveriges finaste konstgräsplan. Några spelare levererade inte riktigt som vi hade hoppats men andra tog istället kliv framåt. Och under hösten förstärktes mittfältet av hemvändaren Thomas Olsson.

 

Haris Radetinac, Bruno Marinho och Kristian Bergström spelade kontinuerligt under säsongen, medan den andra centrala positionen skiftade. Christoffer Karlsson var den som oftast spelade på den defensiva mittfältspositionen och spelade sex matcher från start tillsammans med den nämnda trion. Amir Suljic spelade också en hel del matcher (sju tillsammans med den mest frekventa trion) och under hösten höll Thomas Olsson platsen när han var skadefri och spelade fyra matcher från start tillsammans med Haris, Bruno och Pligg.

 

Prince Eboagwu, Pontus Karlsson och Viktor Prodell startade också matcher på mittfältet medan Besart Kalludra och Axel Konradsson var utan speltid i seriespelet.

 

 

Haris Radetinac som var 2010 års främste spelare hade vi förväntat oss mer av under säsongen, men han var alldeles för ojämn. Poängmässigt blev det två mål och nio assist på 27 startmatcher. Målskörden var för klen men delad trea i Superettans assistliga var förstås bra. Haris var bättre under hösten än under våren vilket sex assist under hösten visar. Defensivt var det dock för många plumpar i protokollet, med svag koncentration i flera matcher. När det drog ihop sig mot slutet skärpte dock 26-åringen till sig. Nio varningar var i mesta laget (bara två spelare drog på sig fler kort i serien). Det verkade som Haris hade svårt att ladda om i Superettan och jag tror att han åter hade lyft sig i Allsvenskan om han stannat kvar i klubben. Men så blir det inte då Radetinac lämnar för Mjällby. Haris spelade 205 matcher i föreningen och gjorde 23 mål, varav 145 seriematcher och 16 seriemål. ”Jag kommer inte att gå till någon annan svensk klubb” sade Haris till Peter Mildaeus på Corren. Se här: [Mildeaus fotbollsblogg]. Haris sjönk alltså så lågt att han ljög. 

 

Christoffer Karlsson fick en fotskada under hösten 2010 som också har stört under den gångna säsongen men han är nu opererad och vi får verkligen hoppas att det blir bra. Stoffa är beroende av kontinuitet för att få flyt i spelet och det har han inte fått sedan skadan. 23-åringen var ordinarie under våren men fick sedan mest agera inhoppare. Totalt blev det 14 startmatcher i Superettan och 2 assist. Christoffer har sina främsta kvaliteter i det defensiva spelet med tufft närkampsspel. Passningsspelet måste dock upp i en jämnare nivå för att Karlsson ska få mer speltid.

 

Bruno Marinho kom igång sent efter en axeloperation och gjorde bara två inhopp i försäsongens träningsmatcher. De tre första seriematcherna började brassen också på bänken, men var sedan given från start. Sju varningar och en utvisning var dock i mesta laget och renderade tre matchers avstängning. Bruno missade också en match på grund av hjärnskakning och det blev därmed 23 startmatcher. Trots att 27-åringen bara svarade för en assist så gjorde han sin främsta säsong i ÅFF, då han låg bakom många av anfallen i ett tidigare skede. Defensivt är han också en ettrig bollvinnare som är bra på att sätta hög press. Bruno är en tempohöjande spelare som är viktig i Allsvenskan, speciellt för att hålla fart på bollen.

 

Kristian Bergström gjorde ett stort jobb i Allsvenskan 2010 men fick inte ut sin fulla potential i det offensiva spelet (2 mål och 6 assist). Pligg var väl inte någon jättebeundrare när konstgräset anlades, men under den här säsongen verkade han få en nytändning och var en av våra absolut bästa spelare. På det snabbare och jämnare underlaget kunde 37-åringen briljera med sitt passningsspel när omgivningen också bättre var med på noterna. Trots utgångsläget från vänster blev det 8 mål och 10 assist, vilket innebar en andraplats i assistligan och en sjätteplats i Superettans poängliga. Kristian sprang mest av alla spelarna i Allsvenskan 2010 med över 13 kilometers löpning i de flesta matcherna. Den gångna säsongen såg Bergström ännu piggare ut och kommer med en bättre omgivning bli ännu vassare i Allsvenskan.

 

 

Amir Suljic tog ett stort steg framåt hösten 2010 och det var inte helt ologiskt att han efter detta skulle få ett litet bakslag med mindre speltid. 22-åringen startade de tre första matcherna och sex matcher under sommaren. När Thomas Olsson kom in i laget blev det åter mindre speltid men efter Olssons skada började Amir de två sista matcherna. Totalt blev det 11 matcher från start. Amir visade bland annat mot AIK och i avgörandet mot Sundsvall att kapaciteten finns där med tuffhet och tryggt spel och vi får hoppas att han plockar fram det oftare när det nu åter blir dags för allsvenskt spel.

 

Thomas Olsson kom alltså äntligen hem till moderklubben efter 13, 5 år i IFK Norrköping, Malmö FF och IFK Göteborg. Med sin rutin och ledaregenskaper var han en viktig pusselbit till det allsvenska återtåget. Thomas har haft en skadefylld karriär redan från hans debutsäsong i division III 1993, men nog hade vi hoppats på mer speltid. 35-åringen startade 8 av 12 matcher, men byttes ut i 6 av dem och hemma mot Falkenberg höll inte låret länge. Det gick fort på konstgräset men lugnet, tuffheten i närkamperna och passningskvaliteten bidrog på ett bra sätt. Det blev också en fullträff hemma mot Hammarby. Visst skulle det ha varit kanon om Thomas följt med upp i Allsvenskan men Olsson kände själv att det började gå lite för fort och med skadeproblemen fanns ju en uppenbar risk att speltiden skulle blivit knapp. Ett tränarjobb med juniorer i IFK Göteborg lockade och vem vet, kanske dyker han upp som tränare i vårt lag i framtiden? Hur som helst känns det fint att han kom tillbaka och gjorde vad han kunde för att vi åter skulle ta steget upp. 162 matcher och 15 mål blev det i moderklubben varav 105 seriematcher och 10 seriemål.

 

Prince Eboagwu spelade 10 matcher från start i Allsvenskan men i Superettan blev det bara 3 startmatcher. Prince fick lite speltid redan under hösten 2010 och ville bort men hittade ingen annan klubb och var därmed inte helt motiverad under säsongen. Det gick oftast för långsamt och bollbehandlingen var nonchalant. De tre startmatcherna spelade 25-åringen under juni och nickade då in det viktiga 1–0 målet hemma mot Assyriska och gjorde dessförinnan mål borta mot Falkenberg. Prince gjorde också en bra match borta mot Brage, vilket fick upp ögonen för borlängeklubben och nigerianen kommer därmed att spela för Brage under den kommande säsongen. 50 matcher och 5 mål blev det i ÅFF varav 28 seriematcher och 5 seriemål.

 

Pontus Karlsson fick knappt med speltid i Allsvenskan (12 matcher) och i Superettan blev det nu bara 2 inhopp, hemma mot Ängelholm och hemma mot Västerås. 28-åringen lånades sedan ut till samarbetsklubben BK Kenty i division II och det blir ingen fortsatt karriär i ÅFF. Det blev ett lite trist avsked, men vi får tacka för allt Pontus har gjort för sin moderklubb som han varit trogen under hela sin karriär. Pontus har spelat 347 matcher och gjort 71 mål varav 230 serie- och kvalmatcher och 43 seriemål, vilket verkligen vittnar av nyttan vi haft av Karlssons insatser.

 

Besart Kalludra var ny i A-truppen inför säsongen men förhoppningen om det där extra klivet uteblev. Besse spelade kontinuerligt i U21-laget och satt på bänken i Superettan tre gånger men fick inte komma in. Tre träningsinhopp gjorde 19-åringen. Karriären fortsätter nu i division II-klubban Motala AIF där Kalludra säkerligen kommer bidra med sin fina teknik och förhoppningsvis höjer han också sitt tempo i spelet. Besart spelade 3 matcher för ÅFF, varav inga seriematcher.

 

Axel Konradsson var ny i A-truppen 2010 men 20-åringen, som är en egen produkt, drogs under hela säsongen med sitt skadade knä och kunde inte spela en minut. Därmed blir det tyvärr ingen förlängning i ÅFF. Axel spelade 8 matcher för vår klubb varav inga seriematcher.

 

 

Kommentarer om mittfältet

12 mål gjordes av mittfältare (Kristian Bergström 8, Haris Radetinac 2, Prince Eboagwu och Thomas Olsson ett vardera). Mittfältarna svarade också för 22 assist (Kristian Bergström 10, Haris Radetinac 9, Christoffer Karlsson 2 och Bruno Marinho 1). Motsvarande siffror för 2010 var 10 mål och 21 assist från våra mittfältare, alltså nästan lika bra i den högsta serien.

 

Hela sex mittfältare lämnar nu och två nya är hittills klara.

 

Tobias Nilsson har vi förstås stora förväntningar på. Efter fem säsonger i Superettan med Falkenberg och förtroende på det centrala mittfältet tog 26-åringen ett stort steg framåt under den gångna säsongen. Tobias vann Superettans assistliga med 12 målgivande passningar och gjorde dessutom 2 mål. Självklart är Nilsson värd, och kvalificerad för, att spela i Allsvenskan. Att han gör det i vår klubb ska vi förstås vara tacksamma för. Tobias har spelat både ytter- och innerback samt yttermittfältare, men är tänkt att spela centralt i vilken position han också utvecklats starkt under säsongen. Det är en rejäl spelare som är 186 centimeter lång.

 

När det gäller fasta situationer så har vi varit lite enkelspåriga då Kristian bergström med få undantag lagt de allra flesta hörnorna och frisparkarna. Med en fin högerfot får vi nu ett bredare spektrum och kan förhoppningsvis bli giftigare på fasta situationer.

 

Tanken lär vara att Tobias, Christoffer och Amir i första hand ska fajtas om den defensiva mittfältspositionen. Tom Pettersson kan också vara aktuell. Huruvida Tobias är den där spelaren som ligger högt i press vet jag ännu inte men jag förmodar att vi behöver antingen Bruno Marinho eller Kristian Bergström framför någon av trion för bästa konstellation.

 

Petrit Zhubi kommer precis som Tom Pettersson från FC Trollhättan, men har tidigare spelat i Oddevold. 23-åringen är en snabb och teknisk kantspelare som utvecklats starkt under den gångna säsongen och gjorde 8 mål i division I. Petrit spelade också i Superettan 2010. Zhubi kan spela både till höger och vänster och känns i dagsläget mest aktuell på högerkanten eftersom Haris lämnat.

 

Anton Tinnerholm är ett alternativ på högersidan, men visst behövs någon mer renodlad högermittfältare som kan konkurera med Petrit. Ytterligare två ytterspelare eftersöks och det ska bli intressant att se ved det kan bli. Även vänsterkanten behöver en spelare för att konkurera med Kristian Bergström, som dessutom kan behövas centralt.

 

 

Anfallet

Paulus Roiha som gjorde flest mål för oss i Allsvenskan (7 stycken) fick lämna klubben och Magnus Eriksson kom istället. I övrigt var forwardsbesättningen densamma, vilket bettydde ett år med allsvensk rutin. Förhoppningen var stor på ett gott målskytte och vår tränare Andreas Thomsson satte upp ett mål på 25 mål från forwards. Magnus Eriksson och Oscar Möller såg ut att bli radarparet på förhand och så blev det också då de spelade tillsammans 22 matcher från start. Viktor Prodell var närmaste ersättare och Daniel Swärd gjorde också en hel del inhopp. Även Haris Radetinac startade en match på topp, borta mot Degerfors.

 

Magnus Eriksson hade vi stora förväntningar på innan säsongen då han gjorde 11 mål i Superettan för seriens absoluta jumbo. Med fler chanser hoppades vi på en ännu bättre målskörd i vårt lag. Så blev det också, precis som i Väsby satte Mange 16 % av avsluten i mål, men kom oftare till avslut hos oss (94 stycken) och gjorde därmed 15 mål. Branimir Hrgota (Jönköping) 18 och Peter Samuelsson (Degerfors) 17 var de enda som gjorde fler. Det blev också 7 assist och Magnus vann därmed Superettans poängliga (men den officiella statistiken missade två assist). Magnus gjorde 5 mål under de första 7 matcherna men hade sedan måltorka i 10 matcher innan produktionen kom i gång igen och då ordentligt med 10 mål på 11 matcher. Tre av målen föll efter straffar. 21-åringen gjorde alltså succé inte bara som målskytt utan som framspelare och hårt jobbande forward som mötte, höll i och bäddade för andra. Mange passade också perfekt in i föreningen och blev snabbt en i gänget. 29 startmatcher blev det under säsongen. Enda gången som Eriksson började på bänken var i bortamatchen mot Degerfors, vilket var extra anmärkningsvärt eftersom han äntligen spräckte sin måltorka med två mål borta mot Qviding i matchen dessförinnan. Naturligtvis kan vi inte ha samma krav på poängutdelning i Allsvenskan men nog finns det fog att tro att Mange kommer att ligga bakom väldigt många mål i Allsvenskan också.

 

Oscar Möller har historiskt sett fått målskyttet att stämma betydligt bättre på hösten än under våren och så blev det även denne säsong med 5 mål under våren och 7 under hösten. Med totalt 12 mål var det bästa målsäsongen för 24-åringen. Möller spelade också fram till 3 mål. De tidigare knäproblemen dök upp igen under säsongen men han fick bukt med dem i slutet av säsongen och levererade då på ett bra sätt med 6 mål under de 10 avslutande matcherna. Med Magnus Eriksson vid sin sida fick Möller ännu fler lägen med sina banbrytande djupledslöpningar och de båda kunde precis som Mats Haglund och Henric Karlsson stressa till sig bollarna med hög press. Oscar ska nu kunna leverera riktigt bra i Allsvenskan från början, nu när han vet vad det handlar om och får spela forward vilket han inte gjorde mer en match från start våren 2010 (vid första segern mot IFK Göteborg).

 

Viktor Prodell har fått finna sig i att vara tredjeforward sedan sommaren 2010, men levererade ändå med 6 mål i seriespelet och 6 i cupspelet under säsongen. De sista 13 matcherna var dock Viktor mållös men fick då mindre speltid. 23-åringen medverkade i alla 30 matcherna men bara 10 från start. Hemma mot Ängelholm startade Viktor till vänster på mittfältet, vilket gick bra. I vissa matcher kan det vara bra om Prodell får chansen på mittfältet. Viktor är otroligt skicklig att hålla i bollen och kunde han bara höja tempot i sitt spel och löpa mer så skulle han utvecklas enormt.

 

Daniel Swärd har tagit små steg varje år men inte tillräckligt stora och konkurrensen har varit hård. 21-åringen gjorde 12 inhopp under året och sina 2 första seriemål (hemma mot Ängelholm och hemma mot Ljungskile) samt ett mål i Svenska Cupen (mot Karlslund). Under hösten blev det dock bara 4 inhopp. Potentialen finns helt klart och karriären fortsätter nu i division II-laget Motala AIF. Swärd kommer bidra med fin bollbehandling men behöver lära sig att gå in för fullt i alla tänkbara situationer och höja tempot i sitt spel. Daniel spelade 45 matcher och gjorde 5 mål för ÅFF varav 21 seriematcher (samtliga inhopp) och 2 mål.

 

Kommentarer om anfallet

Andreas Thomssons mål inte bara uppfylldes utan det överträffades, då våra forwards gjorde hela 35 mål (Magnus Eriksson 15, Oscar Möller 12, Viktor Prodell 6 och Daniel Swärd 2). Anfallarna svarade också för 10 assist (Magnus Eriksson 7 och Oscar Möller 3).

 

Motsvarande siffror för 2010 var 16 mål och 4 assist från våra forwards, vilket vittnar om en kraftig förbättring.

 

Daniel Swärd lämnar alltså men ersätts av en av Superettans främsta målskyttar under säsongen.

 

Mattias Mete gjorde precis som Magnus Eriksson många mål i ett bottenlag som åkte ur. 12 mål blev det för Västerås SK, vilket alltså är ett mål mer än Magnus mäktade med i Väsby. Mattias hade en något högre träffprocent 18 % av avsluten i mål mot Magnus 16 %, vilket innebar att Mete sköt färre skott än vad Magnus gjorde under sitt år i Väsby. Med samma utveckling som för Magnus så har vi ett riktigt trevligt år framför oss.

 

Mattias Mete är precis som Oscar Möller en hårt jobbande spelare som gärna går på djupet och 24-åringarna ska då kunna kampera om den ena anfallspositionen medan Magnus Eriksson och Viktor Prodell konkurerar om den andra forwarsplatsen som en mer mötande spelare.

 

Våra fyra forwards har tillsammans gjort hela 45 mål i Superettan under den gångna säsongen och det ska bli intressant att se hur många de gör i Allsvenskan 2012!

 

Fortsättning följer i del VII - Sammanfattning.