Krönika: Luleå och uppehåll
Genom åren så har uppehåll och Luleå inte varit något som passat Luleå speciellt bra. Lite lustigt är det faktiskt, eller olustigt, men det har genom åren inte spelat någon roll vilka tränare Luleå har haft. Frågan är om Jonas Rönnqvist lärt sig något från förra året. Men i år har Luleå en fördel gällande just uppehåll.
Som sagt så brukar inte uppehåll och Luleå vara en bra kombination. Genomgående så det alla år sett ut som om laget suttit och druckit kaffe under hela uppehållet när det väl sätter igång igen. Det lustiga är ju ändå att det sett ut så avsett om tränarna hetat Lars Bergström,Freddy Lindfors, Roger Rönnberg eller Jonas Rönnqvist. Man kan ju tycka att någon av dom borde ha lärt sig av misstagen innan. Men hur som helst så tror jag på något sätt att det i år kan se annorlunda ut, jag ska utveckla mitt resonemang längre ner.
Först lite tankar om våran franske vän Damien Fleury. Jag tror, trots orden från vice sportchefen, att det letas rätt intensivt efter en ny klubb åt honom. Det enklaste vore väl att låna ut honom till nån av division ett klubbarna i Norrbotten. Det skulle ju ge dessa en chans att stärka chanserna att kliva upp i Allsvenskan. Men samtidigt så är ju karln, trots att han inte lyckats i Luleå, lite för hög nivå för något lägre än Allsvenskan. Problemet som Luleå har är att sälja/låna ut en spelare som inte rosat marknaden och som mest troligt har ett stukat självförtroende. Tecknen är rätt lätt tolkade enligt mig. Först var han petad helt en match utan förklaring, matchen efter var han "förkyld" och sedan fast i Frankrike. I och med Koivistos intåg, Daniel Mannebergs framsteg och den rätt onödigt stora forwardssidan så är jag säker på min sak, Luleå försöker göra sig av med Fleury.
Tillbaka till Luleå och det här med uppehåll. Fördelen som Luleå har i år är att föreningen har gjort en liten prestige värvning av en spelare som hemskt gärna vill visa att alla hade fel om honom. Jag pratar såklart om Toni Koivisto. Han vill verkligen visa att han är bättre än dom minuter som han fick med Frölunda och det kan bara vara positivt. Vi pratar nu också inte om någon Sopanen utan en etablerad spelare med många verktyg i påsen och jag tror att hans vilja att visa upp en bättre sida av sig själv kommer att lyfta laget. Självklart finns det massa om, om han inte gör mål, om han kanske inte är bättre än han var i Frölunda, om -om-om. Men ska man fundera i dom banerna är det ju lika bra att lägga ner verksamheten. Jag hoppas och tror att Luleå kan göra en bra omstartsmatch idag och såklart ta med sig tre poäng gärna med poäng av Koivisto.
Vi får nu också se om dom detaljer som var dåliga innan uppehållet har hittat sin lösning. Bland annat powerplay har minst sagt varit bedrövligt och till viss del även uppspelen (läs passningarna). Men det fanns såklart en del positiva delar som jag vill att Luleå fortsätter med. Bland annat är det två saker som jag anser var riktigt bra dom fyra sista matcherna som jag vill att Luleå har utvecklat än mer, den ena är dom minskade burskydden, att hellre söka sig upp i banan med pucken under kontroll. Det är en viktig del i Luleås spel som jag verkligen hoppas att laget fortsätter med för det ger Luleå en möjlighet att styra spelet redan från egenzon och det minskar energitappet. Den andra punkten är att Luleås backar börjat stå upp längre vid offensivablå. Även här ger det Luleå en fördel och ett mer samlat lag. Det gör också att forwards inte behöver fundera lika hårt på att skrinna hemåt vid första bästa läge utan kan fortsätta sätta press ännu högre upp. Jag hoppas att Rönnqvist och kompani fortsatt att trycka på just dessa två punkter.
Tydligen är det så att det varit en liten spelarrevolt i Luleå. Skojar lite, men många spelare har uttryckt ett önskemål om att dom ska få börja tackla lite mer och jag tycker nog att det blivit så. Har ingen statistik på det men med blotta ögat så har det sett ut som om spelarna har använt kroppen lite mer. Jag tror det är positivt på många sätt även om tränarna har rätt i att farten förloras. Det som har varit frapperande är att den timing som många av våra spelare har i sina tacklingar och att dom alltsom oftast faktiskt får fast sina motståndare via dom. Detta och dom två punkterna i stycket ovan är en utveckling från förra året och det kommer att göra Luleå än jobbigare att möta. Det kan inte vara kul för motståndarna att möta ett gäng på tjugo utespelare som konstant åker skridskor och som dessutom tacklas på ett sätt som tar musten ur motståndarna.
Nu finns det en del till som måste utvecklas, målgörandet såklart. Det känns som om Luleå är på rätt väg för i dom sista matcherna innan uppehållet så skapades det, genom eget spel, en massa chanser. Och hur tråkigt det än kan låta så är det den förutsättning för att kunna göra mål. Jag hade varit mer orolig om vi inte skapat nått, då hade vi pratat kris. Men visst måste det steppas upp en hel del för att den här säsongen ska få ett roligt slut.
Mer då? Ja, jag förväntar en hel del mer från faktiskt ganska många spelare. Johan Harju och Niklas Olausson är två av dom spelarna som jag vill börjar ta för sig lite mer ute på banan. Olausson har dom sista matcherna börjat glimta till lite mer, men det är lite för långt mellan gångerna. Harju hade en liten energiökning när han hamnade med vitalouma och Vihko, men även där är det för långt mellan det postiva och det negativa. Under tio minuters speltid i sista matchen skvallrar väl om att det inte bara är jag som sett detta. Nu får han byta kedja, igen, och kanske kan hans energivärde öka igen. Jag har ju efterlyst att han ska spela med två spelare som tävlar hela tiden och därför tror jag bara det är positivt att han hamnar med Chris Abbott och Simon Hjalmarsson. Dessa två spelare tar gärna skitjobbet samtidigt som dom är puckskickliga spelare och det gör att Harju kan konsentrera sig på det han ska, mål.
Vet inte om ni sett det, men en rolig detalj med Luleå är att ingen spelare sitter hela matchen även om dom är uppsatta som extraspelare. Jag tror att det finns fler än en förklaring till varför tränarna gör så. Jag har tre förklaringar. Den ena är att Luleåsspel bygger på massor av skridskoåkning, med fler spelare så kan Luleå hålla uppe energin. Det andra är att det blir lite "sosse"hockey, skojar lite, men det jag menar är att ingen kan känna sig säker på sin plats och att dom som sitter som extra spelare inte behöver oroa sig för att bli sittande en hel match. Presterar någon dåligt, uppvisar för dålig energi och att den inhoppande spelaren visar bättre sidor så visar det sig i spelaminuter. Detta har inte bara skett i fjärdelinan utan till och med nu senast med en spelare som Johan Harju som fick minskad speltid till förmån för andra forwards. Jag tror det är bra och det är ett bra sätt att skapa positiv konkurens.
Som sagt var, omstart och jag hoppas få se ett energifyllt Luleå som faktiskt försöker ta tag i taktpinnen på en gång. Timrå kommer till spel med lite nya spelare som säkert vill visa upp sig för hemmapubliken så någon lätt match blir det inte trots tabell läget. Egentligen talar väl allt för en Luleå förlust, uppehåll, Timrå och allt. Men sviter är ju till för att brytas så det kanske är dags ikväll. Men nått tips får ni inte, det känns för osäkert för det. Övrigt så kan jag meddela att den eminenta BDA orkestern har gjort nya alster som kommer att släppas nästa vecka. Jag lovar att minst ett av dom kommer att hamna på min nästa krönika.