Alyn McCauley: One hit wonder?
Alyn McCauley har länge ansetts som en stor talang, en av de största under sin tid som junior i Kanada, men framgångarna på isen har lyst med sin frånvaro. Ända tills förra säsongen. Då sköt centern 20 mål för första gången i sin karriär och i år trodde många att han skulle ta ytterligare ett steg i karriären. Så har det dock inte blivit. Inte än i alla fall.
Att Kanada producerar stora talanger är ingen hemlighet. Just skickliga centrar och ledare är ett av talangskolans adelsmärken med Mark Messier, Wayne Gretzky och Mario Lemiuex i spetsen. Idag blommar spelare som Sidney Crosby, Jason Spezza och Eric Staal ut och säkrar Team Canadas centeruppsättning i många år framöver. Men alla talangerna lyckas inte lika väl, och det är Alyn McCauley ett bra exempel på.
Att nämna kanadensarens namn i samma andetag som de ovan nämnda är naturligtvis orättvist då centern valdes först i fjärde rundan som det 79:e valet totalt i NHL Entry Draft 1995. Förväntningarna på en spelare valda i de första rundorna är alltid mycket större, en press McCauley sluppit leva med.
Kanadensarens genombrott kom först efter han blivit vald. På sina två första säsonger i Ottawa 67’s i OHL gjorde han 36 respektive 54 poäng men sedan New Jersey valt den talangfulle ynglingen exploderade poängproduktionen. 82 poäng på 55 matcher och 112 poäng på 50 matcher blev facit de nästkommande säsongerna, och förväntningarna blev större.
Han vann juniorguld med Kanada både 1996 och 1997 och blev utsedd till OHL:s bästa spelare under båda de säsongerna. 1997 blev han också utsedd till den bäste junioren i Kanada, vilket är en prestigefylld utmärkelse med tanke på den konkurrensen. Från en talang i den stora massan hade McCauley växt ut till en av de stora. Redan nästkommande säsong skulle det bli debut i NHL, men inte i New Jersey som listat centern två år tidigare.
Under vintern 1997 blev nämligen McCauley bortbytt från New Jersey till Toronto. Talangen ingick i bytesaffären som förde Jason Smith och Steve Sullivan till Maple Leafs och som skickade Doug Gilmour och Dave Ellett i motsatt riktning. Samma säsong avslutade McCauley också juniorsäsongen med att förstärka Torontos farmarlag St John’s i tre matcher under deras slutspel. McCauley var en färdig spelare som var redo för NHL.
Under sina sex säsonger i Maple Leafs lyckades centern dock aldrig på allvar etablera sig, både på grund av bristande förtroende och på grund av skador. En godkänd säsong som nykomling följdes av en lysande start den andra säsongen. 28 poäng på 39 matcher var otroligt bra, men resten av säsongen blev inte lika rolig. McCauley råkade ut för en hjärnskakning och missade säsongens andra halva och slutspelet. Talangen som såg ut att ha etablerat sig på allvar fick börja om från början.
De två nästkommande säsongerna varvades lite speltid i Toronto med spel med St John’s Maple Leafs i AHL. Även om McCauley sedan spelade två fulla säsonger i Toronto fick han det aldrig riktigt att lossna, han producerade sparsamt med poäng och fick lite förtroende av tränaren Pat Quinn. Under säsongen 2002/03 skulle dock vändningen komma. Toronto fick chansen att plocka upp Owen Nolan inför slutspelet och tvekade inte att skicka iväg McCauley och Brad Boyes till San Jose. I Sharks fick McCauley nytt självförtroende.
10 poäng på 16 matcher blev resultatet under våren i Sharks, men det var säsongen efter som McCauley hade sin hitintills bästa säsong i NHL. Kanadensaren fick chansen som andrecenter i laget och spelade tillsammans med Nils Ekman och Alexander Koroluyk. Alla tre spelarna gjorde sina bästa säsonger i karriären. McCauly tryckte in 20 mål och registrerades för sammanlagt 47 poäng, Ekman för 22 mål och 55 poäng och Korolyuk för 19 mål och 37 poäng. Poängbästa för samtliga i NHL, och Sharks repade sig efter det missade slutspelet säsongen innan efter att ha gått till slutspel i fem raka säsonger.
Trion passade perfekt tillsammans. Nils Ekmans teknik och Alexander Korolyuks arbetskapacitet kompletterades perfekt av Alyn McCauleys fina tvåvägsspel. Det var han som höll ihop kedjan, och den som serverade de vassa yttrarna. Kanadensaren är visserligen ingen aggressiv eller fysisk spelare men han är spelintelligent och låter sig inte provoceras på isen. Han kallas en gentleman, och även om han själv medgett att han ofta blir irriterad på isen så visar han det inte. Han har några gånger blivit kallad för vek och att inte vara en naturlig målskytt, men hans 20 mål visar att han även kan sätta pucken i nät. McCauley är en ansvarsfull spelare som ensam är kapabel att bära en kedja. Precis som han gjorde 2003/04.
Kedjan var också bra defensivt, vilket deras plusminus statistik visar. Koroluyk stannade på +20, Ekman på +30 och McCauley på +23. Den statistiken var så bra att alla tre hamnade bland de 35 bästa spelarna i ligan i den kategorin. Dessvärre föll kedjan igenom något i slutspelet och producerade inte alls som man gjorde under grundserien. Kanske var det ett omen för vad som komma skulle.
Inför den här säsongen hoppades nämligen många i Sharks att kedjan skulle ta ytterligare ett steg och producera ännu mer. Under en hektiskt sommar för många klubbar med många värvningar valde San Jose att inte kontraktera några nya spelare. Man trodde på det laget man hade.
Överraskande nog valde dock Korolyuk att lämna NHL och istället spela i Ryssland. Den effektiva kedjan från fjolårssäsongen var alltså redan spräckt innan säsongen började. Och Ekman och McCauley har än så länge den här säsongen bara varit skuggor av de spelare i var ifjol. Om det beror på att Korolyuk försvunnit eller en formsvacka är osäkert, men att de underpresterat är ingen hemlighet.
Ekman har bara gjort tre mål och fyra poäng än så länge och McCauley står på två mål och fem poäng. Kanadensaren har också mindre smickrande –5 i statistiken och hela laget har börjat säsongen trögt. Mycket på grund av att andrakedjan inte producerat.
Om San Jose ska börja klättra tabellen och kämpa till sig en slutspelsplats måste McCauley stiga fram och visa det spel han hade ifjol. Det är han som är speluppläggaren och den som tar ansvar, och gör han inte det fungerar inte spelet. Faktum är att kanadensaren bara gjort en enda bra säsong i NHL, och det var precis innan lockouten. Under fjolåret valde han att inte spela någon hockey alls, och just nu verkar det ha varit ett misstag.
McCauley är tillräckligt bra för att inte behöva påverkas negativt av de nya reglerna, tvärtom så borde det gynna hans spelskicklighet. San Jose behöver hans hjälp omgående.
McCauley måste visa att han inte bara var en ”one hit wonder”!
-----------------------------------------------
Fakta ALYN McCAULEY
Klubb: San Jose Sharks
Position: Center
Mått: 184 cm, 86 kg
Listad: 4:e rundan, 79:e valet totalt 1995 av New Jersey
Tidigare NHL-klubbar: Toronto Maple Leafs
NHL-statistik: 421 GP, 58 G, 86 A, 144 P, 94 PIM
Slutspelsstatistik: 46 GP, 7 G, 11 A, 18 P, 14 PIM
Källa: www.hockeydb.com
-----------------------------------------------
Läs mer om Alyn McCauley:
Alyn McCauley’s Profile at HockeyDB.com
NHLPA Player Bio: Alyn McCauley
Alyn McCauley
The Last Word
Testimony of NHL Player – Alyn McCauley
