Veckans profil: Dave Schultz

”Veckans profil” går vidare med Dave ”The Hammer” Schultz, en forward som under Flyers glansår på 70-talet skrämde slag på hela NHL. Schultz var stenhård och ofta väldigt brutal i sitt spelsätt och innehar fortfarande NHL-rekordet för antalet utvisningsminuter under en och samma säsong.

Dave Schultz föddes en mörk oktoberdag 1949 i Waldheim, Kanada och inledde sin hockeykarriär i juniorlaget Swift Current Broncos. Där var han en blyg och tillbakadragen kille som sällan stod i rampljuset och som tack vare sin fysiska överlägsenhet snittade runt en poäng per match under två säsonger innan han tog steget upp i ligorna.

I 1969 års NHL Amateur Entry Draft valdes han i femterundan av Philadelphia Flyers och inledde sin professionella hockeykarriär i AHL-laget Quebec Aces. Han etablerade sig som en förstklassig enforcer och i takt med att han utvecklades försvann också den blyga och tillbakadragna tonårsgrabben och en av NHL-historiens främsta – och därmed tillika värsta – enforcers hade på allvar äntrat hockeyrinken. Han stannade i Quebec Aces i två säsonger innan han inför säsongen 1971/72 flyttade till Richmond Robins i AHL. Säsongen 1971/72 fick han också sin första chans i NHL då Flyers kallade upp honom för en match.

Vistelsen i Richmond blev dock bara ettårig, redan säsongen efteråt lyckades han ta en ordinarie plats i Flyers, som ansåg att de behövde tuffa till sig. Tillsammans med Schultz värvade de också Don Saleski och det Philadelphia Flyers som blev känt som Broad Street Bullies tog sin början.

Rookien sätter sin prägel

Dave Schultz ödslade ingen tid till att försöka anpassa sig till NHL och uppträdde helt respektlöst mot motståndarna. Likt epitetet ”skjut först – fråga sen” fightades och bråkade Schultz först och spelade hockey i andra hand. Han etablerade sig snabbt som en av ligans mest fruktade enforcer och slagskämpe och tack vare sin hårda och brutala spelstil fick han smeknamnet ”The Hammer”.

Hösten 1972 hade han också tagit en ordinarie plats i Flyers laguppställning och samtidigt som han gjorde allt för att smälla på motståndarnas stjärnspelare försvarade han också sina egna lagkamrater på ett föredömligt sätt. Flyers var under 70-talet oerhört tuffa – ibland till och med brutala – och flera gånger hände det att motståndarna försökte ge sig på Flyers nyckelspelare för att försöka vända matchen. Samtliga spelare i Flyers kunde dock stå upp för sig själva, men tillsammans med en fantastisk lagsammanhållning och ledarstab stod man alltid upp för varandra. Om en motståndare gav sig på en av Flyers stjärnor kunde man räkna med att Dave Schultz var på isen nästa byte för att söka hämnd. Schultz hade inga problem med att agera domare, jury och bödel på samma gång och var obarmhärtig i sitt agerande. Han var en fruktad motståndare och en spelare som man älskar när man är lagkamrat med honom, men som man avskyr över allt annat när man möter honom. Schultz sände hela tiden samma budskap till övriga lag:

Om du bråkar med en av oss så bråkar du med oss alla.

Redan under sin första NHL-säsong kom han på första plats i NHL:s utvisningsliga med 259 utvisningsminuter på 76 matcher.

Flyers och Schultz exploderar

Säsongen 1973/74 blev Schultz andra med Flyers och i samma takt som Flyers bara blev bättre och bättre blev Schultz bara hårdare och hårdare, samtidigt som han också blev mer och mer brutal. Flyers hårdare spelstil innebar att motståndarspelare ibland drabbades av ”The Philly Flu” och helt plötsligt insjuknade när det vankades match i Philadelphia.

I offensiven hade Flyers målskyttar som Bobby Clarke, Bill Barber, Rick MacLeish och Ross Lonsberry och på blålinjen hade man stenhårda försvarare i form av Ed van Impe, Andre Dupont, Joe Watson och Barry Ashbee. Dessutom hade man Bernie Parent, ligans bästa målvakt, till sitt förfogande. Men det var en stor, tung forward som alltid utmärkte sig när han var på isen – nämligen Dave Schultz.

Tack vare sin styrka, energi och den respekt han hade arbetat fram skapade han flera chanser i offensiven och säsongen 1973/74 blev hans bästa rent statistiskt sett. Han gjorde 20 mål och 16 assist på 73 matcher i grundserien och hjälpte Flyers fram till förstaplats i den västra conferencen, som man då tillhörde, med 112 poäng. Endast Boston Bruins med 113 poäng var bättre än Flyers den säsongen. Var som var mest anmärkningsvärt med Schultzs säsong var dock antalet utvisningsminuter. På 73 matcher hade han dragit på sig hela 348 utvisningsminuter

I slutspelet ställdes Flyers mot Atlanta Flames i förstarundan. Flyers körde dock över Atlanta i fyra raka matcher och det var Schultz som skickade Flyers vidare med sitt övertidsmål i den avgörande matchen. I nästa runda väntade New York Rangers, som på förhand tippades som favoriter, trots att Flyers hade stått för en bättre grundserie. Matchserien var tät och gick till sju matcher, men så småningom var det Flyers som gick vidare till Stanley Cup-final.

I finalen väntade Boston Bruins. Anförda av Bobby Orr och Phil Esposito var de stora favoriter till slutsegern. Men Flyers kunde tack vare sin hårda spelstil och ett fantastiskt målvaktsspel av Bernie Parent vinna och blev som första expansionslag Stanley Cup-mästare. I slutspelet gjorde Schultz sex poäng och drog på sig smått fantastiska 139 utvisningsminuter. Det var mer än vad en enda av Bostons spelare hade fått under hela grundserien.

Schultz blir historisk

Säsongen 1974/75 blev fantastisk för Flyers. Tillsammans med Montreal Canadiens och Buffalo Sabres slutade man på 113 poäng och var en av huvudfavoriterna i det följande Stanley Cup-slutspelet.

För Dave Schultz blev säsongen inte lika framgångsrik – statistiskt sett – som den föregående. Han mäktade bara med 9 mål och 17 assist, men lyckades ändå skriva in sig i historieböckerna. På 76 spelade matcher lyckades han med det smått otroliga konststycket att dra på sig ofantliga 472 utvisningsminuter – ett rekord som står sig än idag och som kommer att bli oerhört svårt att slå i det ”nya” NHL. Som jämförelse kan man ta den spelare som satt utvisad mest den gångna säsongen: Flyers Ben Eager med 233 utvisningsminuter.

Flyers allt tuffare spelstil tillsammans med ett och annat nyförvärv, bland annat målskytten Reggie Leach, gav utdelning. Återigen tog man sig till Stanley Cup-final, den här gången mot Buffalo Sabres, och återigen stod Flyers som vinnare. Schultz gjorde 2 mål och 3 assist på 17 matcher under slutspelet, de båda målen gjorde han då Flyers tog en viktig 5-1-seger mot Buffalo i den femte matchen i finalserien. I 1975 års slutspel drog han bara på sig 83 utvisningsminuter, jämfört med 139 året innan.

Schultz passerar zenit

För Dave Schultz – och för merparten av spelarna i Flyers – var de två raka Stanley Cup-triumferna höjdpunkten i karriären, och trots att Flyers fortsatte att gå bra i ligan gick de aldrig hela vägen igen, dock så var laget i Stanley Cup-final även säsongen 1975/76, men då blev det förlust mot Montreal Canadiens efter fyra raka nederlag. Säsongen 1975/76 blev också den sista i Flyers för Schultz, han var alltjämt en av de främsta krigarna i ligan och reste sig ett snäpp rent poängmässigt från den föregående säsongen. På 71 matcher gjorde han 13 mål och 19 assist samtidigt som han ”bara” drog på sig 307 utvisningsminuter.

Schultz ansågs dock vara förverkad i Flyers och i september 1976 blev han bortbytt till Los Angeles Kings mot två draftval. På västkusten fortsatte han i sin roll som enforcer, men stannade bara där en hel säsong innan han i början av säsongen 1977/78 flyttade till Pittsburgh Penguins. Inte heller i Pittsburgh stannade han länge, utan säsongen 1978/79 gick flyttlasset till Buffalo Sabres där han avslutade sin NHL-karriär med 13 matcher säsongen 1979/80. 

Sammanlagt spelade Schultz 297 matcher i grundserien för Flyers och gjorde där 51 mål och 64 assist, vilket ger 115 poäng. Dessutom drog han på sig 1386 utvisningsminuter, vilket innebär att Schultz placerar sig på femte plats bland de mest utvisade spelarna i Flyers historia. Men då ska man tänka på att Schultz åstadkom detta på blott fyra fulla säsonger med Flyers, medan de andra - Rick Tocchet (1817 PIM), Paul Holmgren (1600), Andre Dupont (1505) och Bobby Clarke (1453) - spelade minst dubbelt så många säsonger i Flyers tröja.

Under de senare åren av sin karriär gick Schultz från ligans främsta och mest fruktade enforcer till en i mängden. I takt med att han blev äldre och tappade suget efter att fightas och gruffas hela tiden och det faktum att allt fler yngre vältränade spelare gjorde entré i ligan fick han allt svårare i duellerna. De sista säsongerna sjönk hans matchande, och därmed mål- och poängproduktion, drastiskt men det var ingenting jämfört med hur mycket utvisningsminuterna dalade.

Pionjären Dave Schultz

När Dave Schultz lade skridskorna – och tillika handskarna – på hyllan hade han vunnit Stanley Cup två gånger om och spenderat åtskilliga timmar i olika utvisningsbås. Men framförallt hade han förändrat hockeyn och varit med om att bygga upp Flyers hockeyfilosofi. Schultzs uppträdande på isen var en starkt bidragande orsak till att övriga lag var tvungna att underkasta sig det faktum att motståndare försökte spela hårt och skrämma sig till framgång. Dessutom var han med om att ta hockeyn till en ny nivå, en nivå där allt hårdare spel blev tillåtet och enforcers blev allt vanligare och vanligare. Det är först nu, under de hårdare reglerna i det ”nya” NHL som enforcers och fighters har blivit mindre och mindre förekommande.

En annan sak som har gjort att Schultz skrev in sig själv i historieböckerna är en regel som blev känd som ”The Schultz Rule”. Efter att Schultz hade skadat sin handled i en fight lindade han handleden med en speciell sorts tejp som boxare använder under sina handskar. Schultz fortsatte sedan spela och precis som vanligt fortsatte han att fightas i de efterföljande matcherna, nu med tejpen runt handleden. Det dröjde inte länge förrän enforcers i NHL och WHA började använda sig av samma tejp, dock inte för att skydda en redan skadad arm, hand eller handled – utan för att förebygga skador under en fight.

NHL och WHA förbjöd dock spelare att använda sig av boxartejp och denna regel blev känd som ”The Schultz Rule”.

Idag är Schultz VD och ägare av Hammer Enterprises, ett företag som har specialiserat sig på utvecklandet, produktionen och marknadsföringen av sportprodukter, dessutom åker han runt och håller föredrag om ledarskap och motivationstal. Schultz är dessutom ordförande i Flyers Alumni Association, en organisation för välgörenhet där före detta Flyersspelare deltar, och är general manager för två lag i de lägre divisionerna. Han har även skrivit en bok om livet som enforcer i NHL, med det inte helt oväntade namnet ”The Hammer”. Som om inte detta skulle räcka extraknäcker han även som expertkommentator.

Dave ”The Hammer” Schultz är än idag en oerhört populär person i Philadelphia och de fanatiska fansen glömmer aldrig vad han gjorde för att Flyers skulle kunna vinna två raka Stanley Cup-titlar och därmed sätta staden på kartan. 


Statistik Dave Schultz

0 kommentarer

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2007-07-04 19:07:00