Veckans profil: Rick Tocchet

Sommarserien ”Veckans profil” rullar vidare och fortsätter nu med Rick Tocchet – Flyers mest utvisade spelare genom tiderna. Men tuffingen var även en pålitlig målskytt och poängmakare, under fyra raka säsonger gjorde han exempelvis mer än 30 mål för Flyers.

Med 1817 utvisningsminuter på 621 matcher för Philadelphia Flyers är Rick Tocchet klubbens i särklass mest utvisade spelare – och det säger en hel del med tanke på 70-talets Broad Street Bullies. Tocchet representerade Flyers i två omgångar, säsongen 1984/85-1991/92 och 1999/00-2001/02, och var lagkapten under säsongen 1991/92.

Trots sin tuffa spelstil och sitt frekventa uppsökande av utvisningsbåset producerade Tocchet i offensiven. Under sin tid i Flyers gjorde han 508 poäng (232+276) i grundserien och 60 poäng (27+33) på 95 slutspelsmatcher. Under hela sin karriär stod Tocchet för 440 mål, 512 assist och 952 poäng på 1144 grundseriematcher, samtidigt som han drog på sig hela 2972 utvisningsminuter för Flyers, Pittsburgh, Los Angeles, Boston, Washington och Phoenix.

- Vad som än är tillåtet i regelboken kommer jag att göra för att vinna. Jag vet att det låter dumt, men om det vore tillåtet att slasha motståndare i nacken skulle jag göra det för att vinna, har Tocchet sagt.

Det är inte konstigt att Tocchet än idag är väldigt populär i Philadelphia och på Flyers matcher kan man alltjämt se supportrar bära en matchtröja med Tocchets namn och nummer på ryggen.

Sent draftval

Den 9 april 1964 föddes Richard Tocchet i Scarborough, en förort till Toronto. Han inledde sin hockeykarriär i St. Michael i MTHL där han på 41 matcher gjorde 74 poäng säsongen 1980/81. Följande säsong tog han klivet över till Sault Ste. Marie Greyhounds i OHL där han stod för 22 poäng på 59 matcher och var redo för 1982 års draft, han gick dock igenom hela draften utan att bli tingad och återvände därmed till Greyhounds. Säsongen 1982/83 lossnade det dock för Tocchet och på 66 matcher gjorde han 32 mål och 34 assist. Philadelphia Flyers fick upp ögonen för den ettrige och tuffa forwarden och valde honom som 121:e spelare totalt i 1983 års draft. Han valde dock att återvända till Greyhounds för ytterligare en säsong och mäktade då med hela 108 poäng på 64 matcher.

Inför säsongen 1984/85 tog Tocchet en plats i Flyers laguppställning och den då 20-årige Tocchet gjorde 14 mål och 25 assist på 75 grundseriematcher, samtidigt som han drog på sig 181 utvisningsminuter och blev lagets mest utvisade spelare. Under sin rookiesäsong hjälpte han sitt Flyers hela vägen till Stanley Cup-final, där det dock blev förlust mot suveräna Edmonton Oilers. På 19 slutspelsmatcher blev det sju poäng och 72 utvisningsminuter för Tocchet. Följande säsong blev det 35 poäng och 284 utvisningsminuter på 69 matcher för Tocchet, men Flyers tog sig inte förbi första slutspelsomgången. Under säsongen missade Tocchet ett flertal matcher efter att han hade klämt vänsterhanden i båsdörren.

Säsongen 1986/87 började Tocchet visa än mer av sin offensiva talang och gjorde 21 mål och 28 assist på 69 matcher, samtidigt som han drog på sig 286 utvisningsminuter och för tredje raka säsongen var lagets mest utvisade spelare. Återigen tog sig Flyers hela vägen till Stanley Cup-final, och Tocchet stod för ett imponerande slutspel. På 26 matcher gjorde han 11 mål och 10 assist och blev lagets tredje bästa poängplockare. Men ännu en gång ställdes man mot Edmonton i finalen, och återigen var det Wayne Gretzkys mannar som stod som segrare.

Under 1987 blev Tocchet även uttagen till Kanadas trupp till Canada Cup, där man också stod som segrare.

Tocchet blommar ut

Säsongen därpå kom att bli Tocchets genomslagsår på allvar. På 65 matcher stod han för 31 mål och 33 assist, vilket innebar 64 poäng, och hamnade på tredje plats i den interna poängligan. Men framförallt så blev han lagets bästa målskytt och spelaren som under sina första år i NHL ansågs som en fighter och enforcer hade nu visat fantastiska egenskaper som powerforward. Bland annat gjorde han tre hattricks inom två veckor mot slutet av säsongen.

Tocchets styrka, enorma vinnarskalle, mod och vägvinnande spelstil är grundbultarna för en framgångsrik powerforward och detta i kombination med den nyfunna målkänslan blev början på en övergång från fighter och enforcer till en av ligans absolut bästa powerforwards.

Säsongen 1987/88 blev också den säsong som Tocchet drog på sig mest utvisningsminuter under sin karriär, samtidigt som han smällde in 31 mål drog han på sig hela 299 utvisningsminuter och vann den interna busligan i överlägsen stil, tvåan Greg Smyth kom ”bara” upp i 192 utvisningsminuter.

Under säsongen 1988/89 befäste Tocchet sitt anseende som powerforward, på 66 matcher blev det hela 45 mål och sammanlagt 81 poäng. Tocchets explosion belönades med en plats i All Star-matchen, sammanlagt deltog Tocchet i fyra All Star-matcher. Samtidigt drog Tocchet ner på sina utvisningsminuter betydligt, nu blev det bara 183 minuter på botbänken, och efter fyra raka säsonger som klubbens mest utvisade spelare slutade han nu delad fyra i den interna busligan.

Under säsongen blev Tocchet dessutom avstängd tio matcher efter att NHL ansåg att han medvetet hade försökt skada New York Islanders Dean Chynoweth i en fight.

Trots att Tocchet nu hade skapat sig ett rykte som giftig powerforward istället för en galen fighter eller enforcer slutade han dock aldrig att kasta handskarna för att stå upp för sig själv eller sina lagkamrater. Under sin tid i NHL hade han exempelvis duster med några av ligans andra powerforwards, som Cam Neely och Wendel Clark.

- Det är alltid trevligt att veta att man var känd för att stå upp för sina lagkamrater under sin karriär, men det är också trevligt att veta att man fick förtroendet på isen när ens lag behövde göra ett mål, har Tocchet sagt.

Säsongen 1989/90 stod Tocchet för 37 mål och 59 assist, vilket innebar 96 poäng och klubbens bästa poängplockare, han drog även på sig 196 utvisningsminuter. Men Flyers var nu på nedgång efter 80-talets Stanley Cup-finaler och Tocchet tvingades dra ett för tungt lass själv. Efter säsongen vann han Bobby Clarke Trophy som Flyers viktigaste spelare. I en match mot Winnepeg Jets i januari gjorde han för andra gången under sin tid i Flyers fyra mål.

Flyers var nu ett lag som krigade i botten av tabellen och det märktes tydligt på Tocchets spel. Han gav alltjämt allt och gjorde sina mål, men fick allt för lite hjälp av sina lagkamrater. Säsongen 1990/91 gjorde han 40 mål, men kom trots det bara upp i 71 poäng. Inför säsongen blev han utsedd till lagkapten, vilket fick honom att markant dra ner på utvisningsminuterna, och när säsongen var färdigspelad hade han ”bara” 150 utvisningsminuter på kontot.

För Tocchet personligen var dock säsongen inte lika bedrövlig som Flyers. Han röstades in på en startposition i All Star-matchen och återigen blev han uttagen till Kanadas Canada Cup-lag, och återigen stod laget som segrare. Han fick till och med röster i omröstningen till Hart Trophy, som NHL:s viktigaste spelare.

Pittsburgh och Stanley Cup-titel

Säsongen 1991/92 kom sedan att bli hans sista i Flyers – för den här gången. Säsongen inleddes dock med ett historiskt ögonblick. I en av de första matcherna för säsongen drog lagkaptenen på sig ännu en utvisning och kom därmed upp i sammanlagt 1601 utvisningsminuter – och tog därmed klivet förbi Paul Holmgren som klubbens mest utvisade spelare i historien. I Flyers hann Tocchet med 42 matcher, 29 poäng och 102 utvisningsminuter innan han i februari byttes bort till Pittsburgh Penguins, som behövde lite tuffhet i laget under sin jakt på sin andra raka Stanley Cup-titel. I utbyte fick Flyers Mark Recchi, som kom att ha en fantastisk karriär i Flyers.

I Pittsburgh hann Tocchet med 19 matcher och 30 poäng innan slutspelet drog igång. I slutspelet blev han begränsad till 14 matcher på grund av en axelskada, men lyckades göra sex mål och 13 assist under slutspelet och Pittsburgh, med en offensiv arsenal bestående av Mario Lemieux, Ron Francis, Jaromir Jagr, Kevin Stevens och Rick Tocchet tog sin andra raka Stanley Cup-titel.

Följande säsong kom rent poängmässigt att bli den bästa i karriären för Tocchet. På 80 matcher stod han för 48 mål och 61 assist, vilket gav 108 poäng och enda säsongen som Tocchet tog sig över 100 poäng i NHL. Samma säsong tog hans utvisningsminuter ett skutt uppåt och landade på 252. Tillsammans med svensken Ulf Samuelsson tog han på sig rollen som polis och blev klubbens mest utvisade spelare den säsongen – vilket gör hans poängskörd ännu mer imponerande.

Pittsburgh kunde dock inte upprepa Stanley Cup-triumfen från tidigare år, utan åkte ut redan i andrarundan.

Skador och klubbyten tar vid

Säsongen 1993/94 kom att bli början på ett skadehelvete för Tocchet. Han mäktade bara med 51 matcher och missade resterande matcher på grund av olika skador, men majoriteten berodde på en ryggskada som återkom under säsongen och tvingade Tocchet till operation under sommaren. Under samma sommar blev han bortbytt till Los Angeles Kings i utbyte mot Luc Robitaille.

Skadehelvetet – och framförallt ryggproblemen – ville inte ge med sig och under sin första säsong med Los Angeles – vilken förövrigt endast bestod av 48 matcher på grund av lönestrejken – spelade han endast 36 matcher, men lyckades trots det göra 18 mål och blev klubbens bästa målskytt i powerplay, med sju mål i den spelformen.

Tiden i Los Angeles blev dock inte långvarig och under säsongen 1995/96 blev han bortbytt till Boston Bruins, samtidigt som han återhämtade sig efter en axelskada. Framgångarna i Boston uteblev dock och Tocchets skadeproblem fortsatte att plåga honom. Rygg- och axelproblem gjorde att han missade matcher här och där och hade givetvis en stor påverkan på hans spel och poängskörd. Under mitten och slutet av 90-talet klev han därför mer och mer tillbaka i sin gamla roll som enforcer, men på grund av skadorna blev han inte lika lyckosam där som tidigare. I november 1996 blev han till och med petad för första gången i sin karriär.

Mot slutet av säsongen 1996/97 blev han återigen bortbytt, utan att ha spelat en full säsong i Boston. Washington Capitals blev hans nya arbetsgivare, men han stannade bara där säsongen ut och hann endast med 13 matcher i huvudstaden. Under sommaren skrev han istället på för Phoenix Coyotes där han äntligen slapp de värsta skadeproblemen, men samtidigt stod för flera uppmärksammade incidenter. Säsongen 1997/98 – hans första hos Phoenix – blev han avstängd av NHL inte mindre än tre gånger. Edmontons Ryan Smyth, Detroits Steve Yzerman och St. Louis Scott Pellerin fick alla ta del av Tocchets vrede. Edmontons general manager Glen Sather kallade tacklingen på Smyth för det värsta försöket till att skada en spelare som han någonsin hade sett. De tre avstängningarna resulterade i att Tocchet sammanlagt stängdes av i nio matcher.

I Phoenix hittade han dock åter målkänslan och gjorde under sin första säsong 26 mål och 45 poäng, samtidigt som han drog på sig 157 utvisningsminuter och vann den interna busligan.

Säsongen 1998/99 missade Tocchet endast en match under hela säsongen och hans 81 spelade matcher var det mesta han någonsin spelade under en och samma säsong. Han kom upp i 26 mål och 56 poäng och drog på sig 147 utvisningsminuter den säsongen. I januari 1999 gjorde han också sitt 400:e NHL-mål, mot Philadelphia Flyers av alla lag.

Andra sejouren i Flyers

Följande säsong spelade han 64 matcher för Phoenix innan han i mars 2000 återvände till Flyers, i utbyte mot Mikael Renberg. Som en gammal publikfavorit i Philadelphia togs han emot med öppna armar och när han gjorde mål redan under sin första match för Flyers efter klubbytet jublade supportrarna som aldrig förr. För Flyers blev det 16 matcher i grundserien innan slutspelet och började och väl där hjälpte han Flyers fram till Conferencefinal mot New Jersey Devils, som dock blev för starka och så småningom vann Stanley Cup.

Under säsongen 2000/01 såg man stundtals glimtar av den forne Rick Tocchet, framförallt i powerplay, där han gjorde fem av sina 14 mål den säsongen. 37-årige Tocchet bidrog dock med ovärderligt ledarskap och rutin, men missade slutet av grundserien på grund av ryggskadan som hade spökat tidigare i hans karriär. Han gjorde dock comeback i slutspelet, men lyckades inte tända Flyers som åkte ut redan i första rundan mot Buffalo.

Säsongen 2001/02 började på värsta tänkbara sätt för Tocchet. Redan under Flyers training camp i oktober skadade han knäet så pass allvarligt att han tvingades genomgå en operation och inte kunde göra säsongsdebut förrän i slutet av februari. Efter sin comeback spelade han 14 matcher innan han i en match mot Carolina i slutet av mars ånyo skadade knäet och ryggen och missade resten av grundserien och slutspelet, där Flyers dock inte tog sig förbi förstarundan.

Matchen mot Carolina kom att bli Tocchets sista i NHL. Det var inget lag som ville ge honom ett nytt kontrakt efter säsongen och han bestämde sig då att dra sig tillbaka vid 38 års ålder.

När Tocchet avslutade sin NHL-karriär var det en legend som försvann. Han var blott den andra spelaren att göra över 400 mål samtidigt som han drog på sig över 2000 utvisningsminuter. Tocchet ligger också bakom ett numera mycket vanligt fenomen i Nordamerika.

Under sin första säsong i Los Angeles Kings bestämde sig ledningen för att dra igång ett nytt PR-jippo. Varje gång som Tocchet gjorde ett mål i tredje perioden när laget spelade hemma så bjöds varenda supporter i arenan på en pizzaslice. Tocchet vräkte dock in mål och ungefär halvvägs in på den förkortade säsongen ändrade dock ledningen på erbjudandet och supportrarna skulle nu endast få en pizzaslice om han inte gjorde något mål i den tredje perioden. Tocchet gjorde dock minst ett mål i varje tredjeperiod under resterande del av säsongen och därmed delades inte en enda pizzaslice ut. Idag är det vanligt över hela Nordamerika med liknande jippon.

Tocchet blir coach – och kriminell

Redan i januari 2003 – säsongen efter det att han hade avslutat sin aktiva karriär – blev Tocchet utsedd till assisterande coach i Colorado Avalanche och under sommaren 2005 tog han steget över till Phoenix Coyotes, även där som assisterande coach. Under drygt två veckor i december samma år fick han ta över huvudansvaret i Phoenix då lagets ordinarie headcoach Wayne Gretzky fick tjänsteledigt för att vara hos sin mor som låg på dödsbädden.

I februari 2006 uppdagades det att Rick Tocchet och Wayne Gretzkys fru Janet Jones var anklagade för att finansiera en olaglig spelverksamhet i New Jersey, där flera aktiva NHL-spelare påstås satsa pengar. Det handlar dock inte om hockey, utan om amerikansk fotboll.

I augusti samma år dömdes en polis i New Jersey för deltagande i spelverksamheten och lovade i samma veva att hjälpa myndigheterna i deras fortsatta utredning mot bland andra Tocchet. Bland annat ska han ha sagt att han tillsammans med Tocchet var 50/50-partners.

Tocchet erkände i maj 2007 och väntar nu på domen, men häromveckan deltog han i World Series of Poker i Las Vegas, och trots att han tog sig vidare från första dagen återvände han inte under dag två.

Oavsett vad som händer med Tocchet kommer han för alltid att vara älskad i Philadelphia, och det ska mycket till om hans utvisningsrekord ska slås. Sällan har NHL skådat en spelare med större vinnarskalle, mod, målkänsla och tuffhet.

Anaheim Ducks nuvarande general manager Brian Burke får det sista ordet, där han som bäst förklarar Tocchets spelstil och storhet:

- När man hör namnet Rick Tocchet så tänker på en komplett spelare. Han har varit en jämn spelare som producerade kväll efter kväll. 

---

Statistik, Rick Tocchet: 

Grundserien: 

0 kommentarer

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2007-07-29 23:10:00